IT växer (även) i skogen. Teldok Rapport nr 136

Posted on by

Två tredjedelar av Sverige täcks av skog, oftast granar och tallar; skogen växer med ungefär 100 miljoner kubikmeter per år. Vårt land svarar för en femtedel av EU-ländernas samlade export av skogsprodukter. Bl a produceras 10 miljarder ton tidnings-, tryck- och annat papper, som det på vilket IT växer (även) i skogen är tryckt.

Man kan närma sig mötet mellan ny informationsteknik och skogen från flera utgångspunkter, t ex med frågan om och när papperet förlorar sin roll som informationsbärare; eller hur ny teknik kan användas för att visa upp skogen och hålla reda på läget för trädbeståndet i parkerna (parkförvaltningen i Paris har haft planer på att förse alla sina 90 000 träd med chips som håller reda på hur varje träd mår).

Arvid Höglund, samhällsvetare och skribent som skrivit IT växer (även) i skogen, har valt att koncentrera sin framställning till hur IT används för att underlätta timrets väg från skog till industri.

Forskare, IT-, teknik- och logistikansvariga inom skogsföretag, maskinentreprenörer och andra inblandade intervjuas i rapporten, som också innehåller bidrag från Iwan Wästerlund, professor vid SLU i Umeå; jägmästare Johan Bergström, SkogForsk; samt Ove Jansson, chefredaktör för Svensk Skogsteknik.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport136.pdf

Egendeklaration av programvaror. Teldok Via nr 39

Posted on by

Behöver datorprogrammen bli bättre?

Javisst! Bara att så många människor i sitt dagliga arbete tvingas starta om sin dator då och då därför att den hängt sig eller något annat fel uppstår, visar att det är något fel i programvarorna eller att fel uppstår mellan programvarorna. Detta orsakar årligen stora tidsförluster.

Är det möjligt för en programvarutillverkare att själv testa och därefter avge något objektivt omdöme på sin programvaras kvalitet och funktion? Skulle detta vara av intresse för köpare och användare att ta del av en sådan deklaration? Är den tillförlitlig? Skulle programvarans kvalitet med en sådan metod kunna förbättras?

Via TELDOK 39: Egendeklaration av programvaror berättar om en metod som gör det möjligt att genom utvärdering och certfiering av programvaror successivt höja kvaliteten och förbättra funktionen på programvaror.

Programvaruföretaget genomför – under ordnade former, öppenhet och med internationella standarder som grund – utvärdering av sin programvara. Utvärderingen eller egendeklarationen garanteras av Svensk programvaruindustri, SPI, som utfärdar ett certfieringsintyget.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via39.pdf

Interaktiv underhållning inför framtiden. Teldok Rapport nr 133

Posted on by

Dataspelen har under de senaste åren genomgått en enorm utveckling, och blivit en allt större och viktigare del av IT- användningen i Sverige och världen. Interaktiv underhållning har blivit en bred och accepterad fritidssysselsättning som vem som helst kan ha utbyte av. Dataspelsbranschen har blivit en mångmiljardindustri, och den interaktiva underhållningen kommer även att vara av stor betydelse för utformningen av morgondagens informationsteknologi

Rapporten Interaktiv underhållning inför framtiden syftar till att beskriva och förklara vad dataspel och dataspelande innebär, och hur den interaktiva underhållningen kommer att förändras och påverka oss i framtiden. Speltyper och spelgenrer, användning och användare, teknologin bakom spelen, dataspelsbranschen och våldsdebatten behandlas i rapporten, som bygger på intervjuer med branschfolk och användare, skriftliga källor och författarnas egna erfarenheter.

Rapporten avslutas med en framtidsvision av hur den interaktiva underhållningen kan komma att utvecklas de närmaste åren. Till innehållet hör också ordlista och källförteckning; fler länkar finns på den webb-sajt som författarna skapat i anslutning till rapporten.

TELDOK Rapport 133 Interaktiv underhållning inför framtiden, som utkommer 30 mars 2000, har skrivits av masskommunikationsforskaren Erik Fjellman och frilansjournalisten Jan Sjögren. Rapporten ingår i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport133.pdf

Innovation & Internet. Teldok Info nr 18

Posted on by

Innovation & Internet vänder sig till den som i sin yrkesverksamhet, till sina egna produkter eller tjänster, vill foga Internet som ytterligare ett medium. Rapporten vill ge svar på frågor som: Hur kan jag följa utvecklingen? Vilka tumregler finns det för hur jag eller min organisation bör agera? Vilka nya spelregler tycks utvecklas? Vad får jag inte glömma att tänka på? Vilka är de organisatoriska aspekterna?

Mycket av det som beskrivs här finns också (kanske mer utförligt behandlat) på TELDOKs webb, med start på www.teldok.org/innova/start.html. Där finns också mer material än vad som får plats i denna tryckta skrift. Webbprojektet fortsätter, med stöd också av Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.

Innovation & Internet innehåller följande avsnitt:

  • Vad karaktäriserar Internet?
  • En transaktion har flera komponenter
  • Metoder för affärer på Internet
  • Hur sätter man pris?
  • Nätet är ett samhälle
  • Entusiasternas klubb
  • Trycksaker på Nätet
  • Förmågan att fråga är guld värd
  • Fungerande marknader…
  • Råd att beakta?
  • Hur kan jag se vad som är bra?

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info18.pdf

Läs om TELDOKs utgivning 1994-1999. Teldok Ref.dok. M

Posted on by

Innehåll Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.

Metod Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sändare etc.

Avsändare Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent PG Holmlöv.

Mottagare Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.

Grad av analys Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.

Täckning Rapporter från TELDOK utgivna 1994­1999.

Datumstämpel Utgiven 1999.

Nyhetsvärde Samlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentm.pdf

En vision från Dataföreningen. Teldok Rapport nr 131

Posted on by

Hade någon kunnat förutse framtiden för informationsbehandling och telekommunikation när Dataföreningen startades för 50 år sedan? Nej, naturligtvis inte! Året var 1949, och transistorn hade inte fyllt två år.

Oljekrisen visade att det inte bara är tekniska och vetenskapliga genombrott utan också politiska, ekonomiska och sociala chocker som kan kullkasta noggranna förutsägelser av framtiden. Dessutom har det visat sig att det är svårare att förstå människors värderingar än utvecklingstrender i teknik.

I början av november utkommer TELDOK Rapport 130: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen. Rapporten är skriven av Bengt-Arne Vedin.

Dataföreningen tog initiativ till rapporten för att fira sitt femtioårsjubileum, inte med en historisk tillbakablick utan med ”ett antal frambildsbilder”, en Delfi-studie, ett antal scenarier, tillsammans alltså ”antal studier av utvecklingsläge och framtidstendenser”.

Författaren, TELDOK och Dataföreningen ”lovar inte att framtiden kommer att bli på något speciellt sätt…” Men att ta del av förtätade framtidsbeskrivningar är ett bra sätt att förbereda sig på möjliga händelser och utvecklingssteg.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport131.pdf

Dyslexi. Ett handikapp i informationssamhället. Teldok Rapport Via nr 35

Posted on by

I informationssamhället måste alltfler kunna hämta och lämna skriven text på fax eller PC-skärm. Vad gör det åt dyslektikerna, personer (oftast män) som pga funktionsnedsättning har svårt att läsa och skriva bokstäver, ibland också siffror?

Så här skriver Birgitta Frejhagen, själv dyslektiker, som bl a varit dataombudsman, småföretagare och storföretagsledare, i sitt förord: ”Jag fick ett intyg när jag var tio år, som sa att jag var ordblind. Det hjälpte mig. Lärarna slutade i stort att skälla, stöna och ironisera. Även om många – de flesta? – ändå fortsatte att låta antalet stavfel på en sida påverka betyget oberoende om ämnet var historia eller biologi. Och så är det – många som ser stavfel i en text får ett skadeglatt, småflinande uttryck i ansiktet och kan inte undanhålla sig en kommentar.

…

Förmågan och lusten att läsa och skriva blir allt mer väsentlig för alla medarbetare. För tio eller tjugo år sedan fanns det många yrken där man inte behövde visa hur man skrev. Informationssamhället rycker idag allt närmare var och en i arbetslivet. Ordblinda, eller dyslektiker som det heter idag, riskerar att hamna tillbaka i skolans förnedring.”

IT är både hot och tillgång! Datorer kan hjälpa dyslektiker. Men därutöver behövs också systematisk träning för att förbättra språklig förmåga och självförtroende. Dyslexi – ett handikapp i informationssamhället (Via TELDOK 35) visar hur det kan ske.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via35.pdf

The Net as a Marketplace. Teldok Rapport nr 123

Posted on by

There is no doubt that as the new marketplace, the Internet will bring about far-reaching changes in large parts of the business world. The purpose of The Net as a marketplace
was to document the practical experience gained by Swedish companies on how e-commerce changes distribution and affects their competitiveness, and then broaden the viewpoint and supply factual information.

In all, some thirty Swedish companies in different sectors were studied; of these, ten were chosen for a more detailed documentation. In addition, the report describes and discusses how the Internet affects basic conditions in different sectors of industry and commerce. Included are sections on:

  • 400 days that changed Swedish banking
  • Shares better business than sex
  • Electronic chains get a grip on the book business
  • Revolution in the car showroom
  • The ”glocal” companies
  • The whole world’s laboratory
  • New exporter thanks to the Net
  • The new business logic
  • Secret behind the invisible clothes
  • … and a Web guide

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport123.pdf

Allas våra museisamlingar. Teldok Via nr 38

Posted on by

På webben skulle konstmuseer och andra som har samlingar kunna få ett extra, nytt och spännande ”skyltfönster” – alla klenoder som inte får plats i de ordinarie utställningslokalerna kan förtecknas och t o m visas upp.

Hur ser det ut idag? De flesta svenska museer har en egen hemsida; dessa har dock kritiserats för att vara statiska och mest innehålla öppettider. Men utvecklingen går framåt! Goda exempel, och spännande framtidsvisioner presenteras i Via TELDOK 38: Allas våra museisamlingar.

Allas våra museisamlingar har författats av konstvetaren Sofie Rittfeldt. Rapporten bygger bl a på ingående intervjuer med nio personer som från mycket olika utgångspunkter intresserat sig för hur museer kan använda IT ”för att göra sina samlingar tillgängliga för allmänheten”. Några röster kommer från museifolk, andra från konstnärer; en person är IT-journalist, en lärare, en forskare.

Sofie Rittfeldts perspektiv anas i titeln. Samlingarna tillhör oss alla – men de är för stora för att kunna visas i dagens betong- och träslottsmuseer. Som en Zola vandrar hon fram i museernas magasin och finner deras sanna själ: ”mystiken, gåtfullheten och tiden komprimerad till ett ögonblick… Dammsugare, skridskor och ljuskronor trängs med kakelugnar och fiskeredskap.”

Kanske kan IT hjälpa till att föra ut museisamlingarnas rika innehåll? De intervjuade har olika synpunkter på hur det ska gå till. I rapportens kanske intressantaste avsnitt bidrar Sofie Rittfeldt med en syntes som visar hur museerna kan erbjuda mer än en konstupplevelse genom planerade satsningar på IT som aptitretare före besöket och fördjupning efteråt.

90% av de svenska museerna har egen webb-sajt och 60% av personalen är IT-användare (Kulturrådet, 1999). Museernas IT-användning är under utveckling men mycket återstår att göra.

Den intervjuade forskaren, Dimitrios Ioannidis, som i våras anordnade en workshop om ”Museer och IT – utmaningar och möjligheter”, efterlyser ett klarare användar- eller kundperspektiv från museerna. Interaktiviteten måste förbättras, och museerna måste fundera över till vad besökarna (både på webben och på museet!) vill använda tekniken. Tekniken är så flexibel i sig och borde kunna användas för att stärka museets många olika identiteter, menar han.

Alla intervjuade verkar eniga om att webben ser ut att förändra museernas roll. Det är inte lika överväldigande att träda in på en webb-sajt som att möta den ibland monumentala konsten i verkligheten; men tekniken skapar ”nya ingångar” och nya sätt att presentera, och själv studera, museiföremålen. På längre sikt kan, med den nya tekniken, t o m dinosaurierna resa sig ur sin långvariga dvala!

Konstmuseet Louvren (i Paris) har en innehållsrik sajt på flera språk. Den webb-besökare som väljer ”Virtual Tour” från den engelskspråkiga startsidan (www.louvre.fr/louvrea.htm) kan själv kameraåka in mot och längs med mängder av objekt utställda i museets fyra våningar, och även runt pyramiden på museets gård.

The Museum of Modern Art i New York (www.moma.org) har bl a en Art Safari – ett ”betraktaräventyr” där unga besökare och lite äldre kan utforska djur och konst samt göra egna konstverk direkt på webben.

Onita Wass från Norrköpings konstmuseum och Susanna Rydén Danckwardt från Moderna Museet i Stockholm hör till dem som intervjuats i Allas våra museisamlingar. Tillsammans har de producerat CD-ROM-skivan Svensk modernism, viljan framåt 1905–1940.

Norrköpings konstmuseum, med ”en av landets främsta konstsamlingar av svenskt måleri”, är (enligt www.evreka.com) en av de två mest besökta webbplatserna som svarar mot sökordet konstmus* (den andra är Kalmar Konstmuseum). Norrköpings Konstmuseum har en trolsk sajt (www.norrkoping.se/konstmuseet) där man kan leta efter ”alla målningar” i en särskild databas.

Moderna Museet (www.modernamuseet.se) i Stockholm har en modernt designad sajt där bl a samtliga verk i pågående utställningar förtecknas. Några verk visas också i bild (i flera storlekar), försedda med sakkunniga kommentarer.

Bland alla svenska museer – även andra än konstmuseer, alltså – ligger Naturhistoriska Riksmuseet med Cosmonova (www.nrm.se) i särklass med ca 6 000 sidträffar per dag.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via38.pdf

Flexibla organisationslösningar. Teldok Via nr 36

Posted on by

Work where you want: jobba hemma – eller tillbaka till kontoret? Flexibla arbetsformer? Rentav flexibla kontor?

Birger Rapp och Birgitta Rapp menar att vi visserligen ”står inför en trend som innebär nya möjligheter med flexibilitet, mindre stress, ökad effektivitet och produktivitet … självständighet, frihet under ansvar och valfrihet” …

Men samtidigt finns en annan trend med innebörden: Tillbaka till kontoret. Fast till ett annat kontor än det med fasta och stängda tjänsterum: till det flexibla kontoret, med projektarbetare som trivs bäst i öppna landskap.

Vilken tendens vinner? Klart är att tekniken i sig möjliggör de mest olikartade organisations- och arbetslösningar. Birger Rapp och Birgitta Rapp undersöker och spjälkar upp fenomenet flexibelt arbete på flera olika sätt. Rapporten ger utblickar och analyser som gäller ”Skärgårdskontoret” (en arbetsplats för distansarbetare); mobilt arbete; satellitkontor; och flexibla kontor, med eller utan ”multiflex”. Multiflex innebär ”Work where you want”, medan flexibilitet utan multiflex påminner om öppna landskap och osmos, dvs vad japanerna i sina trälhav kallar: Vi lär oss av att arbeta med varandra.

Via TELDOK 36: Flexibla organisationslösningar utkommer i november 1999, Skriften har författats av professor Birger Rapp och forskningsdirektör Birgitta Rapp. Utgåvor i serien Via TELDOK måste beställas!

Via TELDOK 36 ingår i TELDOKs och VINNOVA (f d KFB)s program Telematik 2001, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen. Tolv andra rapporter har hittills publicerats i programmet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport156.pdf