Allas våra museisamlingar. Teldok Via nr 38

På webben skulle konstmuseer och andra som har samlingar kunna få ett extra, nytt och spännande ”skyltfönster” – alla klenoder som inte får plats i de ordinarie utställningslokalerna kan förtecknas och t o m visas upp.

Hur ser det ut idag? De flesta svenska museer har en egen hemsida; dessa har dock kritiserats för att vara statiska och mest innehålla öppettider. Men utvecklingen går framåt! Goda exempel, och spännande framtidsvisioner presenteras i Via TELDOK 38: Allas våra museisamlingar.

Allas våra museisamlingar har författats av konstvetaren Sofie Rittfeldt. Rapporten bygger bl a på ingående intervjuer med nio personer som från mycket olika utgångspunkter intresserat sig för hur museer kan använda IT ”för att göra sina samlingar tillgängliga för allmänheten”. Några röster kommer från museifolk, andra från konstnärer; en person är IT-journalist, en lärare, en forskare.

Sofie Rittfeldts perspektiv anas i titeln. Samlingarna tillhör oss alla – men de är för stora för att kunna visas i dagens betong- och träslottsmuseer. Som en Zola vandrar hon fram i museernas magasin och finner deras sanna själ: ”mystiken, gåtfullheten och tiden komprimerad till ett ögonblick… Dammsugare, skridskor och ljuskronor trängs med kakelugnar och fiskeredskap.”

Kanske kan IT hjälpa till att föra ut museisamlingarnas rika innehåll? De intervjuade har olika synpunkter på hur det ska gå till. I rapportens kanske intressantaste avsnitt bidrar Sofie Rittfeldt med en syntes som visar hur museerna kan erbjuda mer än en konstupplevelse genom planerade satsningar på IT som aptitretare före besöket och fördjupning efteråt.

90% av de svenska museerna har egen webb-sajt och 60% av personalen är IT-användare (Kulturrådet, 1999). Museernas IT-användning är under utveckling men mycket återstår att göra.

Den intervjuade forskaren, Dimitrios Ioannidis, som i våras anordnade en workshop om ”Museer och IT – utmaningar och möjligheter”, efterlyser ett klarare användar- eller kundperspektiv från museerna. Interaktiviteten måste förbättras, och museerna måste fundera över till vad besökarna (både på webben och på museet!) vill använda tekniken. Tekniken är så flexibel i sig och borde kunna användas för att stärka museets många olika identiteter, menar han.

Alla intervjuade verkar eniga om att webben ser ut att förändra museernas roll. Det är inte lika överväldigande att träda in på en webb-sajt som att möta den ibland monumentala konsten i verkligheten; men tekniken skapar ”nya ingångar” och nya sätt att presentera, och själv studera, museiföremålen. På längre sikt kan, med den nya tekniken, t o m dinosaurierna resa sig ur sin långvariga dvala!

Konstmuseet Louvren (i Paris) har en innehållsrik sajt på flera språk. Den webb-besökare som väljer ”Virtual Tour” från den engelskspråkiga startsidan (www.louvre.fr/louvrea.htm) kan själv kameraåka in mot och längs med mängder av objekt utställda i museets fyra våningar, och även runt pyramiden på museets gård.

The Museum of Modern Art i New York (www.moma.org) har bl a en Art Safari – ett ”betraktaräventyr” där unga besökare och lite äldre kan utforska djur och konst samt göra egna konstverk direkt på webben.

Onita Wass från Norrköpings konstmuseum och Susanna Rydén Danckwardt från Moderna Museet i Stockholm hör till dem som intervjuats i Allas våra museisamlingar. Tillsammans har de producerat CD-ROM-skivan Svensk modernism, viljan framåt 1905–1940.

Norrköpings konstmuseum, med ”en av landets främsta konstsamlingar av svenskt måleri”, är (enligt www.evreka.com) en av de två mest besökta webbplatserna som svarar mot sökordet konstmus* (den andra är Kalmar Konstmuseum). Norrköpings Konstmuseum har en trolsk sajt (www.norrkoping.se/konstmuseet) där man kan leta efter ”alla målningar” i en särskild databas.

Moderna Museet (www.modernamuseet.se) i Stockholm har en modernt designad sajt där bl a samtliga verk i pågående utställningar förtecknas. Några verk visas också i bild (i flera storlekar), försedda med sakkunniga kommentarer.

Bland alla svenska museer – även andra än konstmuseer, alltså – ligger Naturhistoriska Riksmuseet med Cosmonova (www.nrm.se) i särklass med ca 6 000 sidträffar per dag.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via38.pdf