Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll. Teldok Via nr 42

Hur ska man göra för att skörda frukterna av den konkurrens som uppstår när tidigare monopol, t ex på teleområdet, blir upplösta?
Många länder har prövat långtgående priskontroller. Men lönsamhet behöver inte vara samma sak som otillbörlig ”marknadsmakt” – istället kan stora vinster bero på innovativitet. Bl a detta visar professor Stephen C Littlechild i Via TELDOK 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll: kritik av prisreglering inom elleverans och mobiltelefoni.
Stephen C Littlechild är Principal Research Fellow vid The Judge Institute of Management, Cambridge-universitetet i Storbritannien. Han har tidigare bl a varit generaldirektör (för brittiska Electricity Supply) och fungerade som regeringens konsult ifråga om prisreglering när British Telecom skulle privatiseras.
Den engelskspråkiga förlagan till Via TELDOK 42 – Regulators, Competition and Transitional Price Controls: A Critique of Price Restraints in Electricity Supply and Mobile Telephones – finns att läsa på www.iea.org.uk. Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via42.pdf

Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet. Teldok Via nr 43

De digitala medierna, särskilt Internet, har revolutionerat hur nyheter kan spridas och tas emot.
I teorin är Internet det perfekta mediet för att leverera nyheter: både bild och ljud, omedelbart och ständigt aktuellt, till låg produktionskostnad, ofta ”gratis” att ta del av.
Via TELDOK 43: Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet behandlar och analyserar framtiden för digitalt förmedlade nyheter. I en rad intervjuer med experter på området framkommer trender och förutsägelser.
Digitala nyheter har skrivits av Erik Fjellman, bitr forskare vid Nordicom, och Jan Sjögren, bl a webbredaktör på Telia. Rapporten kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via43.pdf

Interactive Media in Sweden. Teldok Via nr 41

Interactive Media in Sweden 2001 visar i tabeller, diagram och kommentarer fakta om de verksamma Internet- och multimediaföretagen i Sverige: antal, storlek och omsättning; marknader, produkter och kunder; samarbeten, nätverk och kluster. Även förhållanden för de anställda beskrivs.

Interactive Media in Sweden 2001 har utarbetats inom MITIOR-projektet vid Arbetslivsinstitutet av docent Åke Sandberg och Fredrik Augustsson, doktorand i sociologi. Rapporten publiceras också av TELDOK, som bidrog till att utge den första undersökningen (på svenska resp engelska) av den svenska branschen för ”interaktiva medier, Internet och multimedia”.
Interactive Media in Sweden 2001 bygger på en enkät som gjordes 2001 till företagsledningarna i 350 företag som utvecklar lösningar för Internet och multimedia. Registret över företag har tagits fram i samarbete bl a med branschorganisationen Promise (Producenter av interaktiva medier i Sverige).
Branschen är förstås ung; medianföretaget startades 1996. Företagen är små: typföretaget har bara fem anställda, genomsnittsföretaget sexton anställda.
Ungefär hälften av personalen (50–60%) sysslar verkligen med att producera lösningar för interaktiva medier. Oftast (77% av produktionen) gäller det Internet och intranät. CD-ROM och DVD svarar för en femtedel av produktionen och WAP och interaktiv TV för ett oar futtiga procent. Internet-produktion är alltså branschens kärnverksamhet.
Kunderna är framför allt – till över 80% – andra företag. De köper oftast företagspresentationer, reklam och PR, mycket sällan t ex ”edutainment” eller nyheter. Lösningar för e-handel – ”e-commerce” – är inte heller vanliga, något som författarna gissar kan ha räddat de undersökta företagen från att gå under när Internet-bubblan sprack.
Omsättningen ser ut att växa för Internet-designföretagen. I genomsnitt var omsättningen per företag 11 miljoner 1999, 14 året därpå och (enligt företagens prognoser) 15 miljoner för undersökningsåret (2001). De äldsta företagen i branschen omsätter mer än de yngre.
65% av företagen köper in (dvs har ”outsourcat”) delar av produktionen från andra företag eller frilansare. Det motsvarar i genomsnitt 20% av omsättningen. Samtidigt är mer än varannat företag underleverantör till ett eller flera andra företag i samma bransch; på så sätt skapas 25% av omsättningen. Dessutom bidrar kunderna aktivt i produktionen av Internet- och medielösningar.
I själva verket är det många gånger samma företag som ”outsourcar” sin produktion, underlevererar till andra och låter kunderna påverka produktionsarbetet. Branschen består av nätverk där varje företag kontinuerligt spelar olika roller.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via41.pdf

Egendeklaration av programvaror. Teldok Via nr 39

Behöver datorprogrammen bli bättre?

Javisst! Bara att så många människor i sitt dagliga arbete tvingas starta om sin dator då och då därför att den hängt sig eller något annat fel uppstår, visar att det är något fel i programvarorna eller att fel uppstår mellan programvarorna. Detta orsakar årligen stora tidsförluster.

Är det möjligt för en programvarutillverkare att själv testa och därefter avge något objektivt omdöme på sin programvaras kvalitet och funktion? Skulle detta vara av intresse för köpare och användare att ta del av en sådan deklaration? Är den tillförlitlig? Skulle programvarans kvalitet med en sådan metod kunna förbättras?

Via TELDOK 39: Egendeklaration av programvaror berättar om en metod som gör det möjligt att genom utvärdering och certfiering av programvaror successivt höja kvaliteten och förbättra funktionen på programvaror.

Programvaruföretaget genomför – under ordnade former, öppenhet och med internationella standarder som grund – utvärdering av sin programvara. Utvärderingen eller egendeklarationen garanteras av Svensk programvaruindustri, SPI, som utfärdar ett certfieringsintyget.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via39.pdf

The Long Now of Information. Teldok Via nr 40

The Long Now of Information granskar de underliggande strukturer som bestämmer hur människan – som individ och som social varelse – hanterar information. Om det som vi uppfattar vara konstant på detta område verkligen förändras blir effekterna stora.

Innehåll: Granskning av de underliggande strukturer som bestämmer mänskligt individuellt och socialt informationshanterande, t ex inom fysik, kognition och vad gäller informationens kombinationsmöjligheter. Idén är hämtad från den franske historikern Braudel, att det som är konstant inte märks men är bestämmande och skulle det ändras blir effekterna desto större.

Metod: Bygger på omfattande litteraturgenomgång och historiska paralleller, en del nära i tiden, inte minst då det gäller Internet.

Avsändare: Författaren är forskare med inriktning på innovation och IT, författare till bl a TELDOK Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen.

Mottagare: Den som vill få idéer om nya forskningsinriktningar liksom om affärsidéer med verkligt genomslag – vilket kräver fantasi ovanpå den givna beskrivningen.

Grad av analys: Djupgående, ibland spekulativ.

Täckning: Om temat som här är att upptäcka det oupptäckta kan inte rimligen varudeklarationen svara annat än: ofullständig.

Datumstämpel: Juni 2000.

Nyhetsvärde: En sammanställning med denna inriktning finns inte tidigare.

Via TELDOK 40: The Long Now of Information har författats av professor Bengt-Arne Vedin (vedin@stockholm.mail.telia.com), som också bl a författat TELDOKs bästsäljare Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen (utgiven i samarbete med TELDOKs partner Dataföreningen i Sverige) och Info 18: Innovation & Internet (utgiven i samarbete med Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer).

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via40.pdf

Flexibla organisationslösningar. Teldok Via nr 36

Work where you want: jobba hemma – eller tillbaka till kontoret? Flexibla arbetsformer? Rentav flexibla kontor?

Birger Rapp och Birgitta Rapp menar att vi visserligen ”står inför en trend som innebär nya möjligheter med flexibilitet, mindre stress, ökad effektivitet och produktivitet … självständighet, frihet under ansvar och valfrihet” …

Men samtidigt finns en annan trend med innebörden: Tillbaka till kontoret. Fast till ett annat kontor än det med fasta och stängda tjänsterum: till det flexibla kontoret, med projektarbetare som trivs bäst i öppna landskap.

Vilken tendens vinner? Klart är att tekniken i sig möjliggör de mest olikartade organisations- och arbetslösningar. Birger Rapp och Birgitta Rapp undersöker och spjälkar upp fenomenet flexibelt arbete på flera olika sätt. Rapporten ger utblickar och analyser som gäller ”Skärgårdskontoret” (en arbetsplats för distansarbetare); mobilt arbete; satellitkontor; och flexibla kontor, med eller utan ”multiflex”. Multiflex innebär ”Work where you want”, medan flexibilitet utan multiflex påminner om öppna landskap och osmos, dvs vad japanerna i sina trälhav kallar: Vi lär oss av att arbeta med varandra.

Via TELDOK 36: Flexibla organisationslösningar utkommer i november 1999, Skriften har författats av professor Birger Rapp och forskningsdirektör Birgitta Rapp. Utgåvor i serien Via TELDOK måste beställas!

Via TELDOK 36 ingår i TELDOKs och VINNOVA (f d KFB)s program Telematik 2001, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen. Tolv andra rapporter har hittills publicerats i programmet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport156.pdf

Allas våra museisamlingar. Teldok Via nr 38

På webben skulle konstmuseer och andra som har samlingar kunna få ett extra, nytt och spännande ”skyltfönster” – alla klenoder som inte får plats i de ordinarie utställningslokalerna kan förtecknas och t o m visas upp.

Hur ser det ut idag? De flesta svenska museer har en egen hemsida; dessa har dock kritiserats för att vara statiska och mest innehålla öppettider. Men utvecklingen går framåt! Goda exempel, och spännande framtidsvisioner presenteras i Via TELDOK 38: Allas våra museisamlingar.

Allas våra museisamlingar har författats av konstvetaren Sofie Rittfeldt. Rapporten bygger bl a på ingående intervjuer med nio personer som från mycket olika utgångspunkter intresserat sig för hur museer kan använda IT ”för att göra sina samlingar tillgängliga för allmänheten”. Några röster kommer från museifolk, andra från konstnärer; en person är IT-journalist, en lärare, en forskare.

Sofie Rittfeldts perspektiv anas i titeln. Samlingarna tillhör oss alla – men de är för stora för att kunna visas i dagens betong- och träslottsmuseer. Som en Zola vandrar hon fram i museernas magasin och finner deras sanna själ: ”mystiken, gåtfullheten och tiden komprimerad till ett ögonblick… Dammsugare, skridskor och ljuskronor trängs med kakelugnar och fiskeredskap.”

Kanske kan IT hjälpa till att föra ut museisamlingarnas rika innehåll? De intervjuade har olika synpunkter på hur det ska gå till. I rapportens kanske intressantaste avsnitt bidrar Sofie Rittfeldt med en syntes som visar hur museerna kan erbjuda mer än en konstupplevelse genom planerade satsningar på IT som aptitretare före besöket och fördjupning efteråt.

90% av de svenska museerna har egen webb-sajt och 60% av personalen är IT-användare (Kulturrådet, 1999). Museernas IT-användning är under utveckling men mycket återstår att göra.

Den intervjuade forskaren, Dimitrios Ioannidis, som i våras anordnade en workshop om ”Museer och IT – utmaningar och möjligheter”, efterlyser ett klarare användar- eller kundperspektiv från museerna. Interaktiviteten måste förbättras, och museerna måste fundera över till vad besökarna (både på webben och på museet!) vill använda tekniken. Tekniken är så flexibel i sig och borde kunna användas för att stärka museets många olika identiteter, menar han.

Alla intervjuade verkar eniga om att webben ser ut att förändra museernas roll. Det är inte lika överväldigande att träda in på en webb-sajt som att möta den ibland monumentala konsten i verkligheten; men tekniken skapar ”nya ingångar” och nya sätt att presentera, och själv studera, museiföremålen. På längre sikt kan, med den nya tekniken, t o m dinosaurierna resa sig ur sin långvariga dvala!

Konstmuseet Louvren (i Paris) har en innehållsrik sajt på flera språk. Den webb-besökare som väljer ”Virtual Tour” från den engelskspråkiga startsidan (www.louvre.fr/louvrea.htm) kan själv kameraåka in mot och längs med mängder av objekt utställda i museets fyra våningar, och även runt pyramiden på museets gård.

The Museum of Modern Art i New York (www.moma.org) har bl a en Art Safari – ett ”betraktaräventyr” där unga besökare och lite äldre kan utforska djur och konst samt göra egna konstverk direkt på webben.

Onita Wass från Norrköpings konstmuseum och Susanna Rydén Danckwardt från Moderna Museet i Stockholm hör till dem som intervjuats i Allas våra museisamlingar. Tillsammans har de producerat CD-ROM-skivan Svensk modernism, viljan framåt 1905–1940.

Norrköpings konstmuseum, med ”en av landets främsta konstsamlingar av svenskt måleri”, är (enligt www.evreka.com) en av de två mest besökta webbplatserna som svarar mot sökordet konstmus* (den andra är Kalmar Konstmuseum). Norrköpings Konstmuseum har en trolsk sajt (www.norrkoping.se/konstmuseet) där man kan leta efter ”alla målningar” i en särskild databas.

Moderna Museet (www.modernamuseet.se) i Stockholm har en modernt designad sajt där bl a samtliga verk i pågående utställningar förtecknas. Några verk visas också i bild (i flera storlekar), försedda med sakkunniga kommentarer.

Bland alla svenska museer – även andra än konstmuseer, alltså – ligger Naturhistoriska Riksmuseet med Cosmonova (www.nrm.se) i särklass med ca 6 000 sidträffar per dag.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via38.pdf

Dyslexi. Ett handikapp i informationssamhället. Teldok Rapport Via nr 35

I informationssamhället måste alltfler kunna hämta och lämna skriven text på fax eller PC-skärm. Vad gör det åt dyslektikerna, personer (oftast män) som pga funktionsnedsättning har svårt att läsa och skriva bokstäver, ibland också siffror?

Så här skriver Birgitta Frejhagen, själv dyslektiker, som bl a varit dataombudsman, småföretagare och storföretagsledare, i sitt förord: ”Jag fick ett intyg när jag var tio år, som sa att jag var ordblind. Det hjälpte mig. Lärarna slutade i stort att skälla, stöna och ironisera. Även om många – de flesta? – ändå fortsatte att låta antalet stavfel på en sida påverka betyget oberoende om ämnet var historia eller biologi. Och så är det – många som ser stavfel i en text får ett skadeglatt, småflinande uttryck i ansiktet och kan inte undanhålla sig en kommentar.

Förmågan och lusten att läsa och skriva blir allt mer väsentlig för alla medarbetare. För tio eller tjugo år sedan fanns det många yrken där man inte behövde visa hur man skrev. Informationssamhället rycker idag allt närmare var och en i arbetslivet. Ordblinda, eller dyslektiker som det heter idag, riskerar att hamna tillbaka i skolans förnedring.”

IT är både hot och tillgång! Datorer kan hjälpa dyslektiker. Men därutöver behövs också systematisk träning för att förbättra språklig förmåga och självförtroende. Dyslexi – ett handikapp i informationssamhället (Via TELDOK 35) visar hur det kan ske.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via35.pdf

Från grovarbetare till nätsurfare? Teldok Via nr 30

Vilka krav ställer det framtida IT-samhället på skolan och hur skall det gå för dem som inte vill eller kan tillgodogöra sig ökade teoretiska kunskaper?
Det är utgångspunkten för denna rapport, som bygger på intervjuer med skolministern Ylva Johansson, omvärldsanalytikern Bengt Wahlström och huvudsekreteraren i Kunskapslyftskommittén Åsa Sohlman. Huvuddelen av rapporten är en sammanställning från ett rundabordssamtal med neuropsykolog Håkan Eriksson, LO-ombudsmannen Lars-Åke Henriksson, direktör Camilla Modér från Industriförbundet, rektor Gunilla Söderström samt professor Töres Theorell.
Komplexiteten ökar i arbetslivet liksom abstraktionsgraden i arbetsuppgifterna. Arbetsorganisationen blir föränderlig och alla skall i framtiden kunna vara chefer i projekt och under vissa tidsperioder. Ett arbetsmarknadens A- och B-lag förutses växa fram. Kraven på arbetssökande ökar beträffande formell kompetens, teknisk kompetens, social kompetens och språkkunskaper. Framtiden ställer också nya krav på lärarna både beträffande pedagogik, kuskaper och vad man skall lära ut. Konkurrensen mellan skolorna ökar.
Detta är några av slutsatserna i Från grovarbetare till nätsurfare? Rapporten är sammanställd av Bo Carlsson, konsult i strategisk informationsteknik, med långvarig erfarenhet från skolan, både som lärare och politiker, samt Rebecca Byron, sistaårsstudent på PAO-programmet (Personal, Arbete, Organisation) vid Stockholms Universitet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via30.pdf