Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska CD-ROM. Teldok Rapport nr 140

Hur passar bilden in i utbildningen? Och särskilt: hur skiljer sig dagens digitala bilder från gårdagens illustrerade läroböcker?

Detta är ämnet för en ny rapport i Telematik 2004. Dr Yvonne Eriksson, verksam vid talboks- och punktskriftsbiblioteket och Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, har skrivit Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.

Svaret – på frågan om hur bilden kommer in i utbildningen – kan spontant förefalla färdigtänkt. Kunskap borde vara lättare att lära med bilder; och ”dagens pedagogiska cd-rom” borde dra nytta av elevernas tusentals timmar TV-tittande och hundratals timmar datorspel. Vi borde vara vana vid att förstå och bearbeta bildinformation eftersom vi dagligen, stundligen och varje sekund bombarderas av främst synintryck; det mesta av det vi vet och kommer ihåg har vi lagrat i hjärnan med synens hjälp.

En stunds eftertanke leder förstås till insikten att ”det beror på”: bilderna ska helst passa ämnet, passa texten eller ”läromedlet” i övrigt, passa användarna (elever och lärare) och hela inlärningssituationen. Bilder (vissa typer av bilder) fungerar bättre än text på att beskriva vissa tillstånd eller förlopp, medan texter har sina fördelar. Bäst blir det om de stöder och kompletterar varandra.

Studier av vanliga läromedel – gjorda t ex av Rune Pettersson – visar att det inte alltid är så: de myckna bilderna ser ibland ut att alldeles tränga bort texten, och inte alla bilder stöds av texten eller lämnar vettig information. Ändå föredrar de flesta elever bilder i sina läroböcker; och bilder kan ibland vara enastående när det gäller att klarlägga komplicerade förhållanden eller att underlätta bearbetning och hågkomst.

Men här gäller det alltså digitala läromedel. Yvonne Eriksson utgår mycket riktigt från att bilden ska åskådliggöra texten men även tillföra ytterligare information. ”För att bilden skall kunna vara meningsbärande krävs att den som studerar bilden har förmåga att tyda den information som finns att hämta.” Och när man vill jämföra fördelarna hos digitala läromedel med böcker och kompendier behöver man, menar hon, ”först definiera vilken typ av text som lämpar sig för respektive medium, samtidigt som man preciserar målgrupp och användningsområde”.

I Sverige kom de första bilderna i skolböcker 1868. Först dök de upp i naturhistoria/naturkunskap och geografi, som Yvonne Eriksson därför valt att koncentrera sig på. Det är kanske inte att förvåna att ”dagens pedagogiska cd-rom” påminner om just det sena 1800-talets illustrerade läroböcker. Den digitala läromedelsproduktionen är bara i början av sin bana och sker – enligt Yvonne Eriksson – ”mer intuitivt snarare än att man explicit utgår från teorier rörande kognitiva och perceptuella processer som är involverade vid bildförståelse.” Det finns mycket att lära!

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport140.pdf

IT och framtidens lärande. Teldok Rapport nr 125

Fram till idag har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och lärare. IT kan förändra detta helt. Vill vi i framtiden ha ett fortsatt demokratiskt lärande med lika möjligheter för alla, krävs uthållig och bred satsning på IT. Det menar Lars Bolander som skrivit IT och framtidens lärande.

Men i Sverige finns ju redan datorer i skolan? Visst, men det handlar inte om mängden utan om hur de används. Det krävs en genomtänkt utbildningsstrategi både i skolan, arbetslivet och för fritiden. Där är IT ett oundgängligt verktyg.

Det finns rader med exempel på nya grepp kring lärandet med stöd av IT. Ett antal sådana mycket konkreta praktikfall demonstreras i boken, både inhemska och utländska.

TELDOK Rapport 125: IT och framtidens lärande utkom december 1998, Rapporten har författats av Lars Bolander, som tidigare bl a skrivit TELDOK Rapport 100: IT i skolan (1995). Lars Bolander har lång erfarenhet av utbildning och fortbildning inom skolan och högskolan och är nu projektledare och multimedieproducent.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport125.pdf

IT – några skolexempel från Mittnorrland. Teldok Rapport nr 108

Innehåll: Beskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor ­ grundskola och gymnasium ­ i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan.

Metod: Systematisk beskrivning med särkild tonvikt på pedagogisk granskning av de olika satsningarna.

Avsändare: Arvid Höglund är verksam vid reklambyrån Tivoli , K-G Karlsso vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå).

Mottagare: Alla med intresse av att följa vilka erfarenheter som finns av IT i svenska skolor.

Grad av analys: Projekten är ganska olika, liksom skolorna (en t ex mycket liten). Eftersom elva skolor aldrig kan bli statistik är dels den pedagogiska genomgången, dels projekten ställda mot varandra en god grund för diskussion och slutsatser ­ delvis lämnat åt läsaren.

Täckning: Snarast geografisk och tidsbestämd, mitten av 1996.

Datumstämpel: Färdigställd till i september 1996.

Nyhetsvärde: Aktuell och bred belysning av ett viktigt område i snabb förändring.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport108.pdf

IT i skolan. Teldok Rapport 100

Innehåll: En allsidig och djupgående bild av vad som sker med IT i det svenska allmänna skolsystemet, dels ambitioner och planer, dels konkreta satsningar. Utblickar mot Danmark och Storbritannien samt internationella ”lärandekedjor” finns också med.
Metod: Omsorgsfullt studium av skriftligt material i form av planer, rapporter, tidskriftsartiklar etc samt besök vid och reportage från mellan tio och tjugo praktiska försök och installationer.

Avsändare: Lars Bolander är konsult med inriktning mot ”Interaktiva System” och med erfarenheter från pegagogik och skolvärld.

Mottagare: Alla med intresse av IT för undervisning, dels i skolan, dels med inriktning mot det ”livslånga lärandet”.

Grad av analys: Systematisk genomgång av kritiska frågor och villkor för framgång.

Täckning: Alla aktuella svenska dokument och programförklaringar med inriktning på skolan; en historisk tillbakablick; en genomgång av hela den kända variationsbredden av pågående svenska praktiska satsningar

Datumstämpel: Rapporten färdig i juli 1995.

Nyhetsvärde: En aktuell, täckande och positivt kritisk genomgång av ett centralt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport100.pdf

Distansundervisning för företagsledare. Teldok Rapport nr 66

Innehåll: Ett amerikanskt välrenommerat institut för utbildning av företagsledare bygger i väsentlig grad sin pedagogik på datorstödda telekonferenser. Författarinnan har vistats vid det amerikanska institutet upprepade gånger, första gången under ett halvår, för att studera uppläggning och genomförande. Hon har studerat pedagogiken och intdervjuat både kursdeltagare och lärare medan kursen pågått. Ett par europeiska initiativ av likartat slag redovisas kortfattat.
Metod: Redovisning av kursscheman, intervjuinnehåll etc i jämförelse med andra och tidigare erfarenheter.

Avsändare: Lillemor Adriansson är forskare i psykologi vid Göteborgs Universitet.

Mottagare: Dels pedagoger med intresse för nya grepp, dels den som är inriktad på utveckling av datorstödda telekonferenser, dels kandidater till att delta i utbildningen.

Grad av analys: Författarinnans frågor till deltagare och lärare bygger på pedagogisk och psykologisk praktik och forskning, och vad som lyfts fram av för- och nackdelar bygger på elevers och lärares svar.

Täckning: Ett enda, och ett originellt, utbildningsprogram, med viss utblick på en svensk och en europeisk motsvarande satsning, den senare alltför färsk för att resultat skall kunna redovisas.

Datumstämpel: Besök i USA l988, 1989 och 1990, rapporten utgiven i juli l99l.

Nyhetsvärde: Ett unikt institut, en för denna målgrupp unik undervisningmetod, ej tidigare rapporterad.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport66.pdf

Telematik Datorer Småföretag. En modell förkunskapsöverföring. Teldok Via nr 18

Innehåll: I Malungs Kommun har man arbetat med att införa datorer i mindre företag. Det visar sig krävas ett betydande mått av handledning och kunskapsöverföring. Men det räcker heller inte: en syntespedagogik fick utvecklas, där såväl problemhavare/småföretagare som forskare/konsult bidrar med vardera kunskap och erfarenheter, och vilka framför datorn tillsammans utvecklar ny kunskap.
Metod: Rapport från den ansvarige för själva projektet, som själv sett hur arbetet utvecklats och bedrivits.

Avsändare: Thomas Tydén har varit projektledare för projektet och arbetar vid Dalarnas Forsknigsråd.

Mottagare: Datorintresserade, mindre företag och ”småföretagens vänner”. Pedagogiskt intresserade.

Grad av analys: Går alltså bakom den vanliga ytliga beskrivningen av småföretagarens oro inför och praktiska problem med att ta till sig datorn. Genomtänkt, praktiskt baserad analys.

Täckning: Specifik målgrupp, vid en viss tidpunkt (1988-90), speciellt projekt, begränsad region.

Datumstämpel: Projektet avslutades 1990, rapporten är från maj 1991.

Nyhetsvärde: Ovanligt projekt även om det finns tidigare studier där man på annat sätt sökt införa datorer i små företag eller undersöka de mindre företagen vad avser deras datormognad.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via18.pdf

SkolKOM – ett elektroniskt konferenssystem för skolan. Teldok Via nr 13

Innehåll: Det datorbaserade konferenssystemet KOM har utnyttjats för några olika arbetsuppgifter i skolan, såsom erfarenhetsutbyte och debatt, information samt utbildning. Diskussioner bör helst ha en mötesledare. Teman för debatt har varit ämnena ekonomi, svenska, samhällskunskap, datorn i skolan och lärande och kunskap. När det gällde information var denna mestadels enkelriktad, och redovisade nyheter från forskning och utveckling, läromedel och skolans kalendarium. Utbildningen inriktades dels på att lära ut användningen av själva konferenstekniken, dels kommunikation mer allmänt, dels också informationssökning i en referensdatabas. En föreläsning genomfördes via systemet. Resurspersoner behövs om det hela skall fungera.
Metod: Diskussioner inom projektgruppen, studier av meddelandetrafiken i konferenssystemet.

Avsändare: Monica Andersson var projektledare.

Målgrupp: Utbildningssystemet, personer med intresse för elektroniska meddelandesystem.

Grad av analys: Långtgående strävan efter att sammanfatta erfarenheterna och att tolka dessa.

Täckning: Begränsat till just detta försök.

Datumstämpel: Genomfördes 1988, rapporten från juli 1989.

Nyhetsvärde: Den översiktliga sammanfattningen av ett allsidigt och ganska omfattande experiment.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via13.pdf

Tredje generationens distansutbildning. Teldok Rapport nr 53

Innehåll: Med tredje generationens distansutbildning avses att lärare och elever liksom elever sinsemellan kan interagera. I centrum för interaktionen finns den datorstödda telekonferensen. En översikt över sådana konferens- system ges. Pedagogik, studiemiljö, relationer och teknik beskrivs. Ett antal svenska, danska, norska, brittiska, amerikanska och kanadensiska satsningar presenteras; de nordiska är i majoritet. Exempel på distansundervisning redovisas.
Metod: Övergripande diskussion och analys först, beskrivning av konkreta satsningar och erfarenheter sedan.

Avsändare: Rolf Carlsson är pedagog och konsult med eget företag.

Målgrupp: Intressenter i nya undervisningsmetoder och i datoriserad kommunikation.

Grad av analys: Grundlig analys av erfarenheterna från beskrivna system.

Täckning: Även om det finns fler program än de beskrivna är täckningen god – med tanke på den tidpunkt då rapporten är skriven; senare nyheter av typen ”groupware” finns inte med.

Datumstämpel: Utgiven december 1989.

Nyhetsvärde: Ligger i den stora mängden olika exempel från många länder, och i den sammanfattande analysen av dem.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport53.pdf