IT inför framtiden. Ett rundabordssamtal med unga perspektiv. Teldok Rapport nr 129

Posted on by

Vad händer med människor och yrkesroller, företag och företagandets villkor när vi nu surfar fram på en allt snabbare förändringsvåg buren av den digitala revolutionen? Vad händer med dem som lever inbäddade i IT-samhället och som genom sin kapacitet svarar för de nya företagens galopperande värde – och vad med dem som känner sig ställda utanför?

För ett drygt år sedan genomfördes ett rundabordssamtal med en grupp erkända forskare och utvecklare: IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv. Ett motsvarande samtal har nu, under ledning av samma ordförande, ägt rum i en grupp 30-åringar, alla kvalificerade användare av IT.

IT inför en rad nya förutsättningar för arbetsliv och samhälle och samspelar naturligtvis med andra faktorer. Tekniken finns, den kommer att utvecklas, dess möjligheter kommer att användas – men i fråga om hur och till vad den kommer att användas finns alternativ. En central fråga blir därför vilket innehåll vi kommer att ge tekniken. Och hur ska vi alla bli delaktiga, hur ska vi kunna påverka?

Medvetna val förutsätter bedömningar av teknikens framtida möjligheter och risker – i ett läge, där utvecklingen går oerhört snabbt och situationen beskrivs som kaotisk. I samtalet ifrågasätts våra ledares insikter och förmåga att formulera realistiska och stimulerande framtidsvisioner. Fasthållandet vid traditionella tankemönster och vid en föråldrad världsbild blir dysfunktionellt; det skapar också misstro bland de yngre som tycker sig ana någonting annat och radikalt annorlunda.

Samtalet ger naturligtvis inga enkla och entydiga svar. Men väsentliga frågor ställds och diskuteras. Det är viktigt att den processen ständigt fortgår: att vi formulerar medvetandegörande frågor, att vi prövar tentativa svar, att vi kritiskt granskar vad som görs och vad som inte görs.

TELDOK Rapport 129: IT inför framtiden. Ett rundabordssamtal med unga perspektiv utkommer i maj 1999, Rapporten har författats av Lennart Lennerlöf, professor emeritus, som också ligger bakom iscensättande och upptecknande av IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport129.pdf

Interaktivt i Riksdagen. Teldok Rapport nr 127

Posted on by

SVERIGES RIKSDAG ÄR VÄRLDSLEDANDE när det gäller att använda videokonferenser och ”streaming video” (direktuppspelade filmsnuttar) på Internet. Före riksdagsvalet 1998 använde flera riksdagskandidater webben och video på Internet för att få personvalsröster.

Flitigast på PC-skärmen i regeringen var förra skolministern Ylva Johansson, som varje vecka under en period kommunicerade med webb-video och chatt till Sveriges skolor. Även hennes parti SAP, (s) och moderaterna är trogna användare av videoutsändningar, webben och andra former av IT.

Oavsett var man bor i Sverige kan man följa politikens centrum, Riksdagshuset i Stockholm, till priset av ett lokalsamtal – bara man har Internet och kan ta emot ”streaming video”. För att kunna följa debatterna i kammaren startar man sin Real Player och anger i Open Location adressen pnm://real.pi.se/riksdagen.rm

Det säger Riksdagens silverhårige videoentusiast Gunnar Steiner ( 070 520 5200 ) som intervjuats om hur parlamentarikerna och riksdagspartierna använder ny informationsteknik, särskilt videokonferenser och direktuppspelad video på Internet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport127.pdf

TELDOKs Årsbok 2000. Teldok Rapport nr 130

Posted on by

Telenätet – ”världens största maskin” – växer snabbare än något annat tekniskt system. Telekommarknaden i OECD-länderna växte med 7% per år mellan 1992 och 1997 (radio- och TV-marknaden ökade ”bara” med 3% under samma period).

Tillväxten beror bl a på den fenomenala spridningen och användningen av Internet (195 miljoner användare i augusti 1999), liksom på att det tillkommer fler mobiltelefonanvändare än nyfödda på vår jord: varje sekund skaffar fyra personer ny mobiltelefon.

Den globala ”infokom”-marknaden 1999 bedöms vara värd över 18 biljoner (18.000 miljarder) kronor. Telekom- och IT-marknaderna är ungefär likstora; båda omsatte 1998 ca 6 biljoner kronor (vardera drygt 7.000 miljarder euro). (För resten svarar sådant som reklam, databehandling och innehåll i TV-sändningar mm.)

Gårdagens monopolistiska teleoperatörer, av vilka många privatiserats, omsätter enorma belopp. Störst 1997 var japanska NTT med 226 000 anställda; svenska Telia kommer bara på tjugofjärde plats med mindre än en tiondel av jättarnas omsättning.

Av världens 15 största föreslagna fusioner under perioden 1997–1999 var över hälften mellan teleföretag. Och av världens sex största aktieemissioner 1984–1996 gällde hälften teleföretag. Störst utförsäljningar gjorde japanska staten (NTT) och tyska staten (Deutsche Telekom). Man kan jämföra med att norska och svenska staten sagt sig behålla aktiemajoriteten – i sexton år till! – vid den planerade fusionen mellan Telia och Telenor.

Om de våldsamma förändringarna i IT- och telebranscherna (med ett ord: infokom) handlar den faktaspäckade TELDOKs Årsbok (nu daterad till 2000) som utkommer i november 1999. Där beskrivs Internet-användningen liksom användningen av IT och tele, i Sverige och i övriga världen. Där finns också uppgifter om några centrala användningsområden för IT: utbildning, vård (telemedicin), kultur, politik osv, med exempel hämtade också från andra TELDOK-rapporter.

TELDOKs Årsbok 2000 är rikt illustrerad och innehåller – kapitelvis – fascinerande ”tidsfönster” som visar IT-utvecklingen och andra minnesvärda utvecklingssteg bakåt i tiden. Som vanligt har Årsboken redigerats av Gull-May Holst och i år formgiven av Yvonne Skanlert Werner, Skärgårdskontoret Ljusterö AB.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport130.pdf

De italienska industridistrikten som modell och verklighet. Teldok Rapport nr 128

Posted on by

Italien har minst lika många hinder för småföretagare som Sverige – ändå har de italienska småföretagen i norra Italien, i bransch efter bransch, mellan 60% och 85% av världsmarknaden. HUR GÅR DET TILL?

Italienska företag kan ses föregångare i det nya IT-samhället genom att de agerar som sillstim med social kompetens. Eller är historierna om nätverk för bra för att vara sanna?

TELDOK besökte Italien hösten 1998 för att dokumentera konkurrens och samarbete i olika branscher; frankantig IT-användning; och IT som stöd för demokrati och myndighetsservice. Resultatet blev TELDOK Rapport 128: De italienska industridistrikten som modell och verklighet.

Rapport 128 har redigerats av frilansjournalisten Miki Agerberg, som är expert på norra Italiens industridistrikt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport128.pdf

Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden? Teldok Rapport nr 118

Posted on by

Hur påverkar Internet, Cyberrymden och elektroniken de grundläggande frågorna om integritetsskydd, yttrandefrihet och demokrati? I denna skrift diskuteras detta mot bakgrund av vår offentlighetsprincip och den pågående IT-utvecklingen.
Bör det även i framtiden i Sverige vara möjligt att med stöd av offentlighetsprincipen skapa personprofiler om oss, en möjlighet som saknar motstycke i övriga Europa eller USA – eller skall medborgarna ges större inflytande över sina personuppgifter?
Hovrättsrådet Krister Thelin, som redigerat rapporten, hävdar i skriften att IT-utvecklingen och Internet tvingar fram ett omtänkande där fokus sätts på den enskilde som ägare av informationen om sig och sitt. Hans tes är att den nuvarande ordningen skapar ”genomskinliga” medborgare. I USA diskuteras risken för de dataspår som följer i kölvatttnet på ökad elektronisk handel, men i Sverige ”äger” myndigheterna omfattande information om oss och kan – med stöd av offentlighetsprincipen – också sälja den.
Journalisten och författaren Anders R Olsson bemöter tesen och dömer ut den. Han försvarar den nuvarande ordningen och vill istället peka på de hot som biobanker, satellitövervakning, trafikstyrningssystem och polisiära databaser utgör. Den omfattande persondatamängden och möjligheten för alla till insyn med stöd av offentlighetsprincipen, oberoende av om den enskilde vill det eller inte, är för honom en integrerad del av vår välfärdsstat. Ökad ”äganderätt” och krav på samtycke skulle inte bara förstärka nuvarande maktstrukturer utan också vara katastrofal för yttrandefriheten och rättssäkerheten är hans tes.
I en sammanfattning analyserar professor Peter Seipel, ordförande i IT-kommissionens Rättsliga observatorium, de bådas synpunkter om integriteten i Cyberrymden. Någon risk för att Sverige blir en datafrizon ser han inte, men väl att de båda kombattanternas oförenliga synsätt kan ge underlag för en reviderad princip om ”informerat samtycke” och nykonstruktioner på ett viktigt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport118.pdf

Vårdkedjan och informationstekniken, Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder. Teldok Rapport nr 119

Posted on by

Genom att satsa på olika former av datorstöd för att hantera information om patienterna, deras tillstånd och behandling, har vården tre typer av vinster att hämta:

  • Tid
  • Bättre vårdbeslut i vardagen
  • Bättre resultatuppföljning och kvalitetsutveckling

Om dessa fördelar berättar i TELDOK Rapport 119 intervjuade läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, datasystemutvecklare i vården. Men de berättar också mycket om alla hinder och fallgropar som de har mött och möter. Dessa olika hinder förklarar det faktum att sjukvården ligger sent i datoriseringen av just vårdinformationen – informationstekniken har ju länge använts för ekonomi och administration.
I fem reportagekapitel behandlas olika erfarenheter från olika delar av landet:

  • I primärvården i Östergötland har man erfarenheter av att använda datorjournaler för bättre uppföljning. På en vårdcentral har man med forskare från universitetet utvecklat och prövat en ”elektronisk bokhylla”, som ett slags lokalt intranet, dvs ett eget litet internt internet för vårdcentralen.
  • Landstinget i Sörmland har tagit ett samlat grepp och utvecklat ett vårdinformationssystem för både primärvård och sjukhusvård, i ett mycket nära samarbete med IBM.
  • På Danderyds sjukhus inför de det sjukhusjournalsystem som vid sidan BMS skördar de största framgångarna: Melior, som Siemens Nixdorf från början utvecklade i samarbete med sjukvården i Göteborg. Danderyd är först i världen med aktiva kort som säkerhetsnyckel.
  • Datorstöd för det löpande, dagliga omvårdnadsarbetet är en gemensam nämnare för utvecklingsprojekt, med användare som berättar om sina erfarenheter i Enköping, Mölndal, Uppsala och Halland.
  • I Bedside är en grundtanke att med bärbara datorer vid sängkanten hos patienterna både fånga och ha tillgång till data.
  • Beakta är ett system för att följa och värdera patienternas behov av omvårdnad – det som kallas vårdtyngd.
  • Kommunikationen mellan sjukvården och kommunens äldreomsorg är en av de svagaste länkarna i flödes- och vårdkedjan. I Halland finns erfarenheter av hur man kan underlätta med hjälp av fax, personsökare och röstbrevlåda, och med ett datoriserat adressregister.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport119.pdf

Välfärd via nätet. Hushållen och Internet. Om näthandel och elektroniska civila nätverk. Teldok Rapport nr 124

Posted on by

Rapporten behandlar två välfärdsområden::

  • hushållens roll som konsumenter inom näthandel; och
  • hushållens roll som deltagare i det civila samhällets nätverk med användning av Internet

Hushåll som använder Internet för informationssökning kan påverka sin egen välfärd eller livskvalitet. De kan få tillgång till nya möjligheter (t ex utbildning och flexibelt arbete) eller bättre kunskaper (om hälsa, bostäder, offentlig service mm) via nätet.

När det gäller näthandel och välfärd är rapportens fråga om Internet kan bidra till att stärka hushållens roll på konsumentmarknaden. Dels ökar varuutbudet, dels kan konsumenten hålla sig mer informerad om olika produkter. Det webbstöd som svenska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ger nätshopparen redovisas.

I avsnittet om elektroniska civila nätverk beskrivs de diskussions- och debattfora som under det senaste året vuxit fram på webben. Människor med likartade intressen kan träffas virtuellt för att diskutera de mest skiftande ämnen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport124.pdf

Nätet som marknadsplats. Teldok Rapport nr 123

Posted on by

Webb-handeln kan ändra allt!

På några få år har Internet utvecklats till en global marknadsplats som idag omfattar drygt 100 miljoner människor, men som redan om tre, fyra år väntas ha ökat till 300–400 miljoner. Den elektroniska marknaden innebär nya förutsättningar för företag att marknandsföra, sälja och distribuera sina tjänster och produkter. Men det påverkar och förändrar också konkurrens och därmed även förutsättningarna för företagandet.

Det skriver Weje Sandén, ekonomijournalist sedan 20 år, numera på Veckans Affärer där han bevakar IT-utvecklingen. Han är författare till en alldeles ny rapport om Nätet som marknad (TELDOK Rapport 123) som innehåller ingående beskrivningar av och intervjuer med ”de svenska pionjärer inom bl a bank, aktiehandel, bok- och bilhandel” som tack vare att de skapat webb-sajter för försäljning och kundkontakt fått tillgång till en helt ny och större marknad.

Weje Sandén räknar upp flera ”fundamentalt ändrade förutsättningar att bedriva affärsverksamhet” som Internet-handeln innebär.

  • Geografin minskar i betydelse
  • Tidsfaktorn förändras
  • Interaktiviteten ökar
  • Transaktionskostnaderna sjunker
  • Produktiviteten förbättras
  • Värdekedjan kortas och ändras

1997 var en milstope för Internet som marknadsplats, menar Weje Sandén. För första gången i webbens korta historia överträffade aktiehandeln sex som den mest inkomstbringande verksamheten på nätet. Det senaste decenniets avregleringar på de globala finansmarknaderna har i kombination med IT, inte minst webben, skapat en helt ny konkurrenssituation. ”Hela mäklarbranschen kommer snart att finnas på Internet”, säger IBM-chefen Lou Gerstner – inte bara de nytillkomna lågprismäklarna som ännu dominerar webben. Om bara två–tre år kommer minst halva privatkundmarknaden att bestå av aktiehandel via webben, tror de Internet-mäklare som Weje Sandén intervjuat.

Också bankernas kostnader kan minska dramatiskt om kunderna stannar hemma och sköter sina bankaffärer elektroniskt. Weje Sandén beskriver bl a de 400 dagar som förändrade den svenska bankvärlden: hur de svenska bankerna under slutet av 1996 och 1997 tävlade om att introducera varsin Internet-bank. Vid det senaste årsskiftet var ca 200 000 svenskar anslutna till Internet-bankerna, och i oktober 1998 var antalet Internet-bankkunder över en halv miljon. Störst är SEB med ca 40% av marknaden.

Branscher som sysslar med mer materiella produkter påverkas också kraftigt av Internet-handel. Webben kan sänka transaktionskostnaderna vid bilköp med upp till 75% enligt vissa beräkningar. Weje Sandén beskriver autobytel.com och Billia. Autobytel.com är USAs största Internetbaserade marknadsplats för bilar, nya och begagnade, och kringtjänster. samt relaterade tjänster såsom finansiering, service och försäkringar. Under 1998 beräknas företaget ta emot två miljoner förfrågningar om bilköp och förmedla affärer till ett värde motsvarande 40 miljarder kronor.

Svenska Bilia är en av världens tio största bilhandlare. På Bilias webb-sajt, som dagligen får mellan 1 000 och 1 500 besökare, finns information om bilar till försäljning och möjlighet att beställa service och underhåll. Bilia har också bjudit in konkurrenterna för att pröva autobytels affärsidé: att på en enda plats samla all information om bilar – alla märken och modeller! – som är till salu.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport123.pdf

Nya medier. Rapporten om multimedie- och internetföretagen i Sverige. Teldok Via nr 34

Posted on by

Företagen som sysslar med webb- och multimedieproduktioner utgör en framtidsbransch, med små och unga företag som nätverkar i dynamiskt samarbete på ett område som kombinerar underhållning och information, design och ADB. Svenska företagsgrupper når ryktbarhet – även på finanssidorna – och exporterar sitt kunnande samtidigt som företagen omstruktureras och stöps om. Rapporten Nya medier (Via TELDOK 34) visar att branschen består av småföretag vars företagsledningar tror på tillväxt och fördubblad omsättning.

Medelomsättningen var 3 miljoner 1996 men beräknas bli 11 miljoner i år. Personalökningarna förutses bli mindre: medelantalet anställda var sex personer 1996 och beräknas bli tio 1998. Nära hälften av företagen är baserade i stockholmsområdet (vart tredje av alla i Stockholms innerstad). Bara vart fjärde företag har sitt säte utanför de egentliga universtetsstäderna. Trots den nya gränsöverskridande tekniken är närheten till andra kreativa företag nämligen inte bara inspirerande utan också praktisk: tre fjärdedelar av företagen samarbetar med andra, och varandra, i produktionen av ”nya medier”.

Uppdragen i branschen är till mer än hälften företagspresentationer och reklam; övervikten är ännu tydligare om man bara ser till renodlade Internet-produktioner. En annan fjärdedel utgörs av utbildningsproduktioner och här verkar CD-ROM-uppdragen överväga. Tyngdpunkten i branschen har förskjutits från CD-ROM-produktioner till Internet. Webbproduktioner svarar för 80% av antalet uppdrag (varav 7% är intranät och 72% Internet) men inte för lika stor omsättning. Ensamma verkar heller inte webbuppdragen räcka till för att föda de största företagen: de företag som bara sysslar med webbjobb har mindre omsättning än genomsnittet.

Varannan anställd i branschen för ”nya medier” har avslutad högskoleutbildning bakom sig (dessutom har en av tio påbörjat univesitetsstudier). Över hälften har inriktning mot ADB och systemvetenskap, medan färre har utbildat sig för innehållet i produktionerna (13% är inriktade på reklam och marknadsföring). Bara 5% har grafisk yrkesutbildning och lika många designutbildning. Rekryteringsbehovet bedöms ändå vara störst inom just dataområdet.

I motsats till vad man kanske skulle kunnat tro består personalen inte i huvudsak av frilansare och multiflexare. 85% anges ha fast och 15% tidsbegränsad anställning, vilket skall motsvara vad som gäller för arbetsmarknaden som helhet. Därutöver tillkommer konsulter för de flesta företagen i branschen, och konsulternas andel av personalen uppskattas till ca 15%.

På andra sätt präglas ändå branschen av formlöshet. Kollektivavtal finns bara i 19% av företagen. I nästan 60% av företagen är heller ingen fackansluten, så vitt företagsledningarna vet. Åke Sandberg verkar inte vara överraskad av den låga organisationsgraden eller av att kollektivavtal saknas. Detta är i själva verket karaktäristiskt för nya serviceföretag med få anställda där ägarna själva är verksamma i produktionen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via34.pdf