Läs om TELDOKs utgivning 1994-1999. Teldok Ref.dok. M

Innehåll Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.

Metod Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sändare etc.

Avsändare Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent PG Holmlöv.

Mottagare Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.

Grad av analys Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.

Täckning Rapporter från TELDOK utgivna 1994­1999.

Datumstämpel Utgiven 1999.

Nyhetsvärde Samlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentm.pdf

55 Rapporter från Teldok 1991-1995. Teldok Ref.dok. L

Innehåll: Korta beskrivningar av innehållet i 55 av TELDOKs skrifter.
Metod: Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sänsare etc.

Avsändare: Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.

Mottagare: Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.

Grad av analys: Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.

Täckning: 55 rapporter från TELDOK utgivna mellan 1991 och mitten av 1995.

Datumstämpel: Utgiven oktober 1995.

Nyhetsvärde: Samlad katalog.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentl.pdf

Teldok utgivning 1981-1991. Teldok Ref.dok . K

Innehåll: Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.
Metod: Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sänsare etc.

Avsändare: Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.

Mottagare: Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.

Grad av analys: Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.

Täckning: Samtliga skrifter från TELDOK under dess första elva år, till utgången av 1991.

Datumstämpel: Utgiven april 1992.

Nyhetsvärde: Samlad katalog för TELDOKs tidigare utgivna skrifter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentk.pdf

Informationsteknologi i företag och myndigheter. Teldok Ref.dok. J

Innehåll: Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt. Det ena statliga systemet är personaladministrativt och det finns bl.a. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt. Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.
Metod: Forskningsansats inom en begränsad tid och kostnad.

Avsändare: Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.

Mottagare: Praktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman.

Grad av analys: De olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium.

Täckning: Förf. har sökt ge resultaten en vidare tillämpning genom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser.

Datumstämpel: Juni 1988.

Nyhetsvärde: Kombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentj.pdf

Sociala försök med informationsteknologi i några danska kommuner. Teldok Ref.dok. I

Innehåll: I december 1984 ingick regering och opposition i Danmark ”hybridnätsavtalet” enligt vilket ett ”stamnät” av optiska fibrer skulle byggas ut, kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt, kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett decentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt.
De resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt – vi får t.o.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut. De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med färre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde – kommunkontoret kan föras närmare medborgaren – TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra. I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll.
Större samhällen som Vejle, Aabenraa – som fått rangen av ”nationellt försökscentrum” – och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten.
Metod: Studier av beslutsdokument, besök och intervjuer.

Avsändare: Tommy Lundtofte, dansk i Sverige

Mottagare: Den som intresserar sig för lokala och regionala telematikprojekt för lokal samhälls- och näringslivsutveckling.

Grad av analys: Förutsättningarna (demografi etc) i varje kommun beskrivs liksom hur projektet kommit till och initiala resultat/värderingar.

Täckning: Förefaller representativt när det gjordes – i meningen att det är de som då kommit längst som presenteras.

Nyhetsvärde: En grundlig insikt i intressanta men sällan beaktade satsningar i vårt södra grannland.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumenti.pdf

Arbete vid bildskärm. Teldok Ref.dok. H

Innehåll: Mitt i en intensiv svensk kontrovers om riskerna med bildskärmsarbete, betingad av terminalernas elektromagnetiska fält, ägde en internationell konferens rum i Sverige. Av 300 bidrag i 60 sessioner redovisas här i bearbetad och vald form de som handlar om arbetshygien – effekter av de nämnda fälten, arbetsställning, bildkvalitet, organisation och arbetsplats samt växelverkan människa-dator. Rapporten redovisar forskarnas ännu trevande resultat: man kan mäta magnetfält, man kan avläsa effekter, men är de signifikanta och hur ser orsakssambanden ut? Magnetfält eller stress? Fosterskador och hudcancer: är det olika för olika bildskärmar? Beträffande arbetsställning, tangentbord och skärmens lutning finns säkrare resultat. Ett särskilt avsnitt behandlar utvecklingen på bildskärmsområdet, från krav över utvecklingen i Japan till prov med ergonomi hos platta skärmar.
Metod: Urval av inlägg vid konferensen, korta referat och viss sammanbindande text och analyser kring referaten.

Avsändare: Yngve Hamnerius, kvalificerad bildskärmsforskare vid Chalmers Tekniska Högskola.

Mottagare: Forskare som arbetar med ”dataplatsergonomi”; personer med intresse och ansvar för utformning av ”dataarbetsplatser”.

Grad av analys: Ligger främst i urvalet av material från konferensen; sakliga referat har eftersträvats. Flera föredrag innehöll dock analys och rekommendationer eller krav, tex vid konferensens inledning och när temat var bildskärmsarbetsplatser.

Täckning: Konferensen hade god täckning av området som dock är ofullständigt utforskat och i snabb förändring. Urvalet samvetsgrant och representativt.

Datumstämpel: Konferens maj 1986.

Nyhetsvärde: Värdet ligger i att en specialisternas konferens och dokumentation kondenserats, översatts till svenska och till begripligt språk.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumenth.pdf

Management, usage and effects of Office Automation. Teldok Ref.dok. G

Innehåll: I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter – litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bl.a. konferenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som ”typfall”, och det gäller förväntade vinster generellt, vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp, till exempel), tillgänglighetens betydelse (”vad betyder avståndet till närmaste terminal?”) och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är grunden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.
Avsändare: Forskare i Kalifornien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA.

Mottagare: Alla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltså få litteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering.

Grad av analys: Man accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat).

Täckning: Man har sökt forskningen i USA en bit in på 1986.

Datumstämpel: April 1987. Referenser t.om. 1986.

Nyhetsvärde: En unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentg.pdf

Office Automation and related technologies. Teldok Ref.dok. D

Innehåll: Ger (på engelska) ny statistik beträffande kontorsautomation (OA) i Japan – läge för olika utrustningar, prognoser, enkätsvar om problem och produktivitetsvinster m.m.. Beskriver inträngande teknikläget inom fyra särskilda teknik-/tillämpningsområden. För telefax, som är särskilt utbredd i Japan, pågår ett utvecklingsarbete på den s.k. grupp 4-typen som kommer att göra den olik grupp 4-telefax i Europa. Arbete pågår också beträffande datoriserad språköversättning, inom olika myndigheter och företag som beskrivs. Talteknologi – taligenkänning/talstyrning och syntetiskt tal – har förekommit länge i Japan, och rapporten återger några tillämpningar och anger forskningsfronten. Captain, det japanska videotex-systemet, beskrivs och jämförs med NAPLPS och CEPT, amerikanska respektive europeiska standarder för videotex. Beskriver återbesök (nya fallstudier) hos åtta av de organisationer som dokumenteras i Referensdokument C.
Metod: Dokumentstudier och intervjuer av japanska undersökare.

Avsändare: Dåvarande Scantech Tokyo Office.

Mottagare: Allmänintresserade liksom specialister inom rapportens huvudområden – kontorsautomation, videotex, talteknologi, telefax, nästa generations datorer.

Grad av analys: Återgivning av innehåll i dokument och intervjuer.

Täckning: Mycket god inom teknik-/tillämpningsområdena.

Datumstämpel: Materialet insamlades 1984.

Nyhetsvärde: Komprimerad Japan-översikt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentd.pdf

Office Automation in the US. Teldok Ref.dok. E

Innehåll: Fallstudier (på engelska) över tiden av knappt 30 mycket varierande system för kontorsautomation i vid mening -videokonferenser, elektroniska meddelandesystem, databassökning, talteknologi, distansarbete m.m. Samma företag och organisationer besöktes först 1981 och återbesöktes sedan (1982-1983) av samme undersökare/konsult, som själv är mycket tekniskt kompetent.
Metod: Personliga och telefonintervjuer.

Avsändare: Richard Dalton, konsult, författare m.m. inom områdena kontorsautomation och programvaror.

Mottagare: Ansvariga för och utredare av ADB- och kontorsinformationsfrågor.

Grad av analys: Kommenterande, jämförande. Tidsdimensionen ger ett extra värde.

Täckning: Ett fåtal amerikanska företag, de flesta dock mycket stora och ryktbara av olika skäl.

Datumstämpel: Datainsamlingar 1981-1983, färdigställt 1984.

Nyhetsvärde: Visar vad som kan hända med kontorsautomationssystem efter den första prövoperioden – succé, vidareutveckling, misslyckande eller t.o.m. total glömska. (Hade vi ett sånt system? Känner du nån som vill köpa vårt gamla…?)

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumente.pdf