I sitt förord skriver författarna:
Förutsättningarna för IT-företagen i Sverige förändras snabbt. Både vad som efterfrågas och vad som erbjuds. Marknaden för branschens produkter växer snabbare än för någon annan bransch. Trots detta svarar svenska IT-företag i allt mindre utsträckning mot denna ökande efterfrågan, vilket bl a kan avläsas i ett växande handelsunderskott för IT-produkter. Efterfrågan utvecklas också mot att bli bredare och mer sammansatt samtidigt som företagen tenderar att bli smalare, mer ”nischade”. Tekniken blir mer modulär och medger i högre grad komponentbaserade lösningar vilket underlättar att motsvara behoven av mer komplexa, ”kundorienterade” helhetslösningar. Produkternas livslängd sjunker och kunskapsinnehållet ökar.
Vilka krav ställer detta på företagen? Vad måste företagen klara för att överleva och ännu hellre växa? Vilka strategier, förhållningssätt och handlande svarar mot de krav omständigheterna ställer?
Kan nya och effektiva former av samverkan mellan små IT-företag vara en god strategi för att bättre kunna svara mot en ökande, mer komplex och bredare efterfrågan och andra förändrade betingelser för IT-branschen?
Det var rapportens utgångspunkter och frågeställningar. Syftet med rapporten blev att söka gå bakom branschstatistik och övergripande beskrivningar genom att ta del av de enskilda företagarnas erfarenheter – söka beskriva de förhållanden företagen existerar under och vilka krav och möjligheter dessa förhållanden erbjuder. De företag vi intervjuat är ReadSoft AB, Trio Information Systems AB, IAR Systems AB, DataSvar Support AB, Collega och PC/Fax-gruppen.
Category Archives: Rapport
Utan IT stannar marknaden. Teldok Rapport nr 104
Innehåll: En genomgång av hur informationsteknik utnyttjas på de finansiella marknaderna. Information är A och O, åskådliggjort av förbud mot insiderhandel, noggranna informationsregler på Börsen, etc liksom av valutaspekulation och andra mer eller mindre globala marknader som drivs av IT med värdepapper som instrument. Men: de personliga kontakterna är alltfort viktiga.
Metod: Ett initierat, detaljrikt reportage med Sverige i fokus.
Avsändare: Bengt Carlsson är journalist på Dagens Nyheter (tidigare Affärsvärlden) och har samlat material för denna studie under en längre period.
Mottagare: Den som vill få en översikt över de olika verktyg, fenomen och problem som är förknippade med alla olika typer av informationsspridning och informationshandel på olika finansiella marknader. Den som arbetar i den världen dagligdags har sannolikt mindre att hämta här.
Grad av analys: Den initierade journalistens kritiska klarsyn, underbyggd med internationell kunskap.
Täckning: Aktiehandel, penningmarknad, valutamarknad, derivat, Fondbörs och Optionsmarknaden samt informationshandeln i anknytning till dessa marknader. Här finns också kapitel om särskilda händelser samt om trender och framtider.
Datumstämpel: Februari 1996.
Nyhetsvärde: Den aktuella, initierade översiktens.
Nyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag. Teldok Rapport nr 107
Innehåll: Fallbeskrivningar från fem företag med mycket olika förutsättningar utom att de delar egenskapen att alla är små, och att alla är framgångsrika. Analys utifrån vad som är gemensamt, jämförelser utifrån detta att de har så olika förutsättningar.
Metod: Fallstudier på ett strukturerat sätt, där teknik, metoder, kostnader, framtidsperspektiv etc beskrivs för de fem företagen. Ett företag gjuter aluminiumdetaljer, ett säljer varor med låga varuvärden suddgummin! , ett är en järnhandel, ett distribuerar vin och sprit och det femte erbjuder lager och transport. För de olika faktorerna görs en jämförelse mellan företagen.
Avsändare: Författaren är konsult men med ett förflutet i Handelsprocedurrådet och är expert på EDI. Rapporten har tillkommit i nära samverkan med småföretagsorganisationen Företagarnas Riksorganisation.
Mottagare: Den som vill förstå effekterna av elektronisk kommunikation i direkt affärs verksamhet vilket inte utesluter många skilda typer av service. Små företag har små marginaler för överlevnad vilket gör att slutsatser från dessa kan tillämpas brett. Ingår i TELDOKs Sverigeprogram.
Grad av analys: Djupgående. Olika typer av elektroniska möjligheter beskriv i detalj och praktiskt. Analys- och slutsatsdelen av rapporten upptar dess huvudpart.
Täckning: Fallstudier har alltid den begränsning som anges av valet av fall, dock att spännvidden av dess medger bredare indikationer och slutsatser, liksom författarens vida erfarenhetsbakgrund.
Datumstämpel: Utgiven i juni 1996.
Nyhetsvärde: Inriktningen specifikt på småföretag; djupet i studier och analys.
IT – några skolexempel från Mittnorrland. Teldok Rapport nr 108
Innehåll: Beskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor grundskola och gymnasium i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan.
Metod: Systematisk beskrivning med särkild tonvikt på pedagogisk granskning av de olika satsningarna.
Avsändare: Arvid Höglund är verksam vid reklambyrån Tivoli , K-G Karlsso vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå).
Mottagare: Alla med intresse av att följa vilka erfarenheter som finns av IT i svenska skolor.
Grad av analys: Projekten är ganska olika, liksom skolorna (en t ex mycket liten). Eftersom elva skolor aldrig kan bli statistik är dels den pedagogiska genomgången, dels projekten ställda mot varandra en god grund för diskussion och slutsatser delvis lämnat åt läsaren.
Täckning: Snarast geografisk och tidsbestämd, mitten av 1996.
Datumstämpel: Färdigställd till i september 1996.
Nyhetsvärde: Aktuell och bred belysning av ett viktigt område i snabb förändring.
Teknik i butik. Informationsteknologi i svensk dagligvaruhandel. Teldok Rapport nr 106
Innehåll: Även dagligvarubutiker är på väg att datoriseras. Hela branschens sätt att organi sera sig och att arbeta förändras därmed. Fokus flyttas från fysiska varuflöden till flöden av information. – Denna utveckling, i såväl butiks- som grossistled, med hyllkantsetiketter, streckkoder och EDI som några av de nya ingredienserna, beskrivs och analyseras.
Metod: Forskarens och konsultens mångskiftande beskrivning i appendix finns branschstatistik; hos viktiga och typiska aktörer i olika led görs besök; liksom vägvisande pionjärer beskrivs.
Avsändare: Författarna är forskare och konsulter med stor erfarenhet av området. De har även tidigare författat TELDOK-rapporter.
Mottagare: Var och en som vill informera sig om och förstå utvecklingen inom detalj handel liksom grunden för förändringar inom logistik, försäljning och framtida marknads platser över huvud taget. Ingår i TELDOKs Sverigeprogram.
Grad av analys: Diskussion kring t ex affärslogik med viktiga observanda och slutsatser sammanfattade, kort och överskådligt.
Täckning: När det gäller praktikfall är fokus på dagligvaruhandeln vilket innebär att speciella förhållanden i varierande andra detaljhandelsbranscher endast behandlas generellt.
Datumstämpel: Utgiven juni 1996.
Nyhetsvärde: Aktuell inträngande analys och samtidigt översikt över ett aktuellt och snabbrörligt område.
Informationsteknik för resurssnåla företag. Teldok Rapport nr 110
TELDOK Rapport 110: Informationsteknik för resurssnål logistik har skrivits av Magnus Swahn, ASG Transport Development, som beskriver ämnet och utgångspunkten så här:
Om svensk industri ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft är logistikens fortsatta utveckling ett måste. Effektiv logistik är och kommer att vara en viktig framgångsfaktor i synnerhet med tanke på Sveriges geografiska läge. Enligt en undersökning utförd av företaget AT Kearney är den genomsnittliga logistikkostnaden för svenska företag 14,7% av omsättningen. De bästa företagen i Europa och Sverige har en logistikkostnad på endast 6,5% av omsättningen. Behovet av att aktivt utveckla transport och logistik är således viktigt. Utvecklingen av logistiken kommer att accelerera med syftet att sänka kostnader, minska miljöpåverkan samt höja kvaliteten. Dessa tre mål kan och måste uppnås samtidigt.
Att nå framgång och samtidigt utvecklas mot en bättre framtid är något alla företagsledare önskar för sitt företag. Vägen till framgång är dock allt annat än rät, snarare lång och mödosam där vägen är målet. Nyckeln till framgång borde egentligen skrivas i pluralis dvs nycklarna till framgång. Det finns inga kokböcker med färdigskrivna recept som enkelt beskriver hur långsiktig lönsamhet ska uppnås. Företagets strategi, organisation, medarbetare och teknikanvändning är något som måste utvecklas kontinuerligt och efter behoven.
Ett exempel är utnyttjandet av IT, informationsteknik, vår tids stora modeord. Alla talar om det, men tyvärr är det få som behandlar IT som en del av den verksamhet där informationstekniken används. Det må vara i offentlig verksamhet eller i det privata näringslivet. I debatten framställs IT ofta som en allena frälsare för en bättre framtid. Inte nog med att IT omnämns i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Det är också ett begrepp som är mycket vagt definierat och betyder en rad olika saker beroende på vem som gör definitionen. IT beskrivs som en teknik i särställning när den i själva verket är helt beroende av annan teknik och människor som ska använda informationen som sammanställts med hjälp av IT. Vikten av samspel mellan IT, människa samt övrig teknik är något som måste beaktas. IT är i huvudsak till för att ge stöd till mänskliga beslut eller för att kontrollera processer som utförs av annan teknik, och IT bör därför betraktas som en viktig ingrediens i ett företags framgångsrecept.
Denna rapport syftar till att visa det strategiskt viktiga med informationsteknik inom logistiktillämpningar. Vidare försöker rapporten lägga fast vissa grundläggande definitioner på IT och logistik samt visa de drivkrafter och vinster som uppnåtts tack vare IT i logistiktillämpningar. Till skillnad från tidigare TELDOK-rapporter som huvudsakligen är baserade på praktiska färska erfarenheter utgör denna rapport en litteraturstudie med summering av vissa tidigare TELDOK-rapporter och annan litteratur. Underlaget är därmed från olika tidpunkter, vilket gör att vissa kostnadsuppgifter inte är direkt dagsfärska. Underlaget förändrar dock inte slutsatserna i sak.
IT Myths. Teldok Rapport nr 94
Foreword
The Author’s Preface
IT Myths Revisited
Executive Summary
A Summary of the Myths
The System behind the Myths
More Pictures, Definitions in Conflict?
The Mythical Dagobert is Far from the Truth
The Needs of Power Holders—and Other Mechanisms?
Several Levels, Different Complexities
Of Memes And Men
”Distance” is ”Good”
The 15 Myths (Myth #1—Myth #15)
Myths, Memes—How to View Humans?
Underlying Circles of Motives?
Memomes are Few and General
In Whose Interest?
Conclusions—About the Image of Man?
Resor i rum och tid. Teldok Rapport nr 105
Innehåll: TELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan länderna. Efterklokheten samlas i en analys.
Metod: Forskarens jämförande reflektioner baserade på aktuell utveckling samt debatt, inte minst i de besökta länderna. Jämförelserna underbyggs av aktuell forskning.
Avsändare: Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc.
Mottagare: Den som vill förstå IT-utvecklingens historiska och framtida drivkrafter, förväntningar, praktiska ansatser, politiska och företagsmässiga satsningar.
Grad av analys: Basen är naturligtvis i huvudsak begränsad av de länder och besök som genomförts liksom en tidsperiod från början av 80-talet. I övrigt finns såväl jämförande tabeller som djupare analys av förväntningar och utvecklingsmönster liksom förklaringsförsök till varför de senare ofta avviker från de förra.
Täckning: BRD, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, USA, Frankrike och Japan, i någon mån Canada. Tidsperiod: från början av 80-talet till 1995.
Datumstämpel: Årsskiftet 1995/96.
Nyhetsvärde: En nutidshistorisk sammanfattning; analysförsöken.
Omsorg med IT på äldre dar. Teldok Rapport nr 102
Innehåll: Alltför ofta har det visat sig inte bara poänglöst utan t o m förödande att införa IT i existerande organisationer och arbetsformer, ett resultat som lett till fokus på en nyutvecklad metod ”processen i fokus”, business process reengineering eller BPR, där man i stället börjar med att genomlysa vilka arbetsprocesser som utförs för att nå visa effekter och mål – arbetsprocesser i stället för organisatoriska enheter hamnar i fokus. Personal inom fyra kommuner har här deltagit i arbetsseminarier och bidragit med sin djupa praktiska kunskap från äldreomsorgen för att identifiera och beskriva processer och sedan förbättra dessa. Om man börjar med de tekniska möjligheterna utvecklas efter hand också en rad krav som skall ställas på IT.
Metod: Man har systematiskt kartlagt arbetssättet för BPR, i projektet tillrättalagd för ändamålet ”äldreomsorg”, och sedan nedtecknat problem och lösningsförslag samt diskussionsfrågor under arbetet.
Avsändare: Karl-Erik Andersson är IT-strateg i Svenska Kommunförbundet med bred erfarenhet av kommunernas IT-behov och Leif Ortman är processkonsult hos Direkt Concept AB.
Mottagare: I första hand intressenter i olika slag av vård, i andra hand en bredare krets av personer engagerade i offentlig verksamhet och i service över huvud taget, i tredje hand även den som har behov av att se hur den relativt färska metoden BPR, processen i fokus, kan modifieras och tillämpas.
Grad av analys: Går alltså fram till förverkligande av ett förändringsarbete. De långsiktigare effekterna är förstås svåra att se liksom vad olika alternativa uppläggningar kunnat ge.
Täckning: Man har identifierat ett relativt stort antal processer. Dessas antal samt det faktum att det handlar om fyra i och för sig relativt varierade kommuner i sydost-Sverige (Ronneby, Mörbylånga, Kalmar och Karlskrona) gör naturligtvis att det finns begränsningar i resultatens räckvidd.
Datumstämpel: Arbetet genomfört i huvudsak 1994-95, rapport hösten 1995.
Nyhetsvärde: Den första rejäla svenska rapporten med inriktning på offentlig sektor kring en ny och omdiskuterad arbetsmetod.
20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden. Teldok Rapport nr 101
Innehåll: En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet – inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även ”på jobbet”. Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.
Metod: De tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc.
Avsändare: Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.
Mottagare: Dels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden.
Grad av analys: Grundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden.
Täckning: Koncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsbild, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995.
Datumstämpel: Material insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år.
Nyhetsvärde: Det omfattande och allsidiga materialet.