Rapporten beskriver, inte minst i många intervjuer med tidiga användare och aktörer, en verklighet som nu på allvar börjar tränga in i de svenska hushållen.
Utvecklingen är snabb och tycks hela tiden accelerera. Med flera Internet-anslutna datorer i våra hem, växande datamognad och ett allt större utbud av varor och tjänster som bjuds ut över nätet kan näthandeln mycket väl explodera ett stycke in på det nya millenniet.
När de svenska hushållen upptäcker fördelarna med att handla på nätet innebär detta ett markant trendbrott i handelns utveckling. Gamla konkurrensfördelar kan bli till nackdelar. Både grossist- och detaljistrollen förändras. ”Gränssnittet” mellan tillverkare och konsumenter befolkas av både nya och nygamla handelsmän. Till detta kommer en rad nya aktörer, ”intermediärer”, som ser en chans när handeln blir gränslös i en alldeles ny mening.
Men historien manar till försiktighet när det gäller att döma ut ”det gamla”. Paradoxalt nog är det kanske först av allt ”moderniteter” som stormarknader och supermarkets som får stryka på foten när allt fler använder datorn snarare än bilen för att göra sina inköp. Butiken på hörnet eller ståndet på torget kan mycket väl visa sig ha betydligt större överlevnadsförmåga. Så innebär kanske millennieskiftet att närbutiker och ”nätbutiker” finner en formel för samexistens, där ”torggubbar” och kvartershandlare, ”intermediärer” och elektroniska handelsmän sida vid sida förser oss med de varor och tjänster vi behöver.
Category Archives: Rapport
Elektronisk handel. Status och trender. Teldok Rapport nr 121
En av de starkaste trenderna inom IT-området just nu är elektronisk handel. Med elektronisk handel öppnas dörrarna mot nya marknader för de företag som lär sig bemästra tekniken – och som förstår att elektronisk handel handlar mer om affärsutveckling och organisationsförändring än om datorer, programvaror och nätverk.
Den elektroniska handel som det i allmänhet talas mest om är den som vänder sig till privatpersoner. Betydligt mer omfattande och avgörande för många företag är den elektroniska handel som sker mellan företagen, ”business to business”.
I rapporten beskrivs utvecklingen av den elektroniska handeln i näringslivet. Perspektivet är idag och tre år framåt. Rapportens första delen redovisar de trender som finns på området. I den andra delen redovisas svar från en enkät som besvarats av ca 40 svenska företag som arbetar med elektronisk handel.
Trots att användarföretagen bland de intervjuade (26 företag) har ca hälften av sin affärskommunikation i elektronisk form och 57% har en webb-sajt, är det bara 10% som visar sina produktkataloger på webben – och inget företag av dessa ganska avancerade låter sina kunder beställa elektroniskt från företagets webb-sajt. (Men det gör TELDOK: beställ Rapport 121 här!)
The TELDOK Yearbook 1997. Teldok rapport nr 116
In a world such as ours, shock-full of change, development, and uncertainty, it feels smug to hold on to something substantial, especially if this can serve as a guidance and reference. The TELDOK Yearbook 1997, published – probably for the last time in print – in January 1998, is such a substantial beacon: more than four hundred pages filled with graphs and tables, factoids and fact sheets, introductions and backgrounds, covering the immediate past and the probable future of information technology, computers and telecom.
The TELDOK Yearbook 1997 sets out to ”define Sweden’s place in an even more complex telecommunications and information technology world, in the information society, and to put (Sweden) firmly on the international IST map”, and in particular to present the data and insights ”from a user’s perspective”. Figures and graphs are amply employed to compare Sweden to other nations of the western world in terms of IT stock and usage, and to depict the IT penetration and use among the nine million Swedes.
A great variety of sources have been drawn on to present data that sometimes appear to be dazzling in quite different ways. Ms Gull-May Holst, always the Editor of the Yearbook, has come to rely heavily on Statistics Sweden, the OECD, the EITO Task Force, the UK DTI, and the ITU, but also on masses of other findings, in print as well as on the web. Separate chapters present reference data on IT acronyms and organizations, telecom operators and equipment suppliers, IT publications and web sites of particular interest.
And the net result? Quite impressive, according to the mail messages that keep arriving on Ms Holst’s doorstep. The leading Swedish morning paper Dagens Nyheter hails the TELDOK Yearbook 1997 as ”the most complete gathering of facts on telecommunications and IT in Sweden”, with data ”on everything from Internet usage to the number of industrial robots. Many statistics unfortunately are a few years old but the Yearbook works fine anyway thanks to the many descriptive articles”.
Regretfully there is no chance of reporting in print happenings as fast as these develop in reality or on the web (as news media have discovered recently). For some of the areas covered in the Yearbook, sources more recent than a few years back simply are unavailable. ”More and more information sits on the WWW these days”, remarks Gull-May Holst. ”The Internet information devoted to IT and telecom already can be counted in millions of web pages.” This by the way also helps explain that some time has passed since the previous ”Yearbook” was published.
This is the sixth ”Yearbook” in ten years. Combined they contain sixteen hundred pages of graphs, tables, and text, all under the supervision of Ms Gull-May Holst, now with the small consultancy Metamatic AB.
It is unclear to Gull-May Holst how much of the enormous information overload on the web can be used in a print publication such as the TELDOK Yearbook. ”The amount of information steadily increases no matter how you try to measure it”, Ms Holst remarks, ”but public access steadily is decreasing.” Information and knowledge is being regulated, copyrighted, commercialized, or simply kept secret as markets have to be opened and competition grows even more global.
Already in 1996 the global information and communications technology market saw total revenues of USD 1,400 billion, a dazzling amount out of which telecom services accounted for 600 billion. Some projections are particularly steep – especially forecasts of e-commerce on the Internet. In hindsight one can readily see that PC sales in Sweden seems to slow down; that IT jobs are being out-sourced; and that the PC penetration correlates markedly with well-known characteristics such as age, gender, education, and income.
Surely the reader will be flabbergasted not only by the height and slope of the curves in the graphs, or the sizes of the pies, but also by the blinding rate of change. Says Dr Bertil Thorngren, Chairperson of the TELDOK Editorial Committee, with Telia Research and now a professor with the Center for Information and Communications Research at the Stockholm School of Economics: ”You simply cannot issue Yearbooks such as this anymore. We will have to go for a combination of print and web-based publishing.”
IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv. Teldok Rapport nr 117
Hur blir människans situation i den framtida IT-världen? Vilka alternativ finns och vilka olika vägar kan utvecklingen komma att ta? Vad kan – och behöver – göras för att länka utvecklingen i rätta fåror?. Detta var några av de frågor som ett antal experter diskuterade i i rundabordssamtal under ledning av professor Lennart Lennerlöf. Samtalet har sedan resulterat i skriften IT i arbetsliv och samhälle, vilken presenterades i ett seminarium den 21 januari.
Under rubriken Telematik 2001 tar VINNOVA (f d KFB) och Teldok upp frågor som rör vårt framtida IT-samhälle. I ett antal skrifter pekar experter på de förändringar som kan väntas för hushållen och näringslivet i den framtida IT-användningen. Vid ett seminarium den 21 januari 1998 presenterade professor Lennart Lennerlöf rapporten IT i arbetsliv och samhälle. Urban Karlström, VINNOVA (f d KFB)s generaldirektör och Bertil Thorngren, ordförande i TELDOK Redaktionskomtté redogjorde för programmet Telematik 2001.
Skriften IT i arbetsliv och samhälle är frukten av ett rundabordssamtal som leddes av professor Lennart Lennerlöf och där deltagarna alla var personer med kvalificerad erfarenhet av framtidsinriktad forskning och utveckling. Skriften tar upp frågor som: Hur blir människornas situation i den framtida IT-världen? Vilka är möjligheterna att våra efterlevande får uppleva en skön, ny värld – och vilka är riskerna för motsatsen? Och vad kan göras – av oss, av våra politiker och andra beslutsfattare, av alla berörda – för att länka utvecklingen i rätt riktning?
Programmet Telematik 2001, som också presenterades vid seminariet, har tillkommit för studier av tidiga användare och användningsområden som redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot informations- och kunskapssamhället. Inom programmet pågår dels projekt som rör IT och hushållen respektive IT i näringslivet, dels projekt som dokumenterar diskussioner ”för och emot informationssamhället” i lättillgängliga skrifter. Totalt ett dussin rapporter eller småskrifter förväntas bli utgivna under åren 1997–1998.
Singapore-livet på den intelligenta ön. Teldok Rapport nr 114
TELDOK Rapport 114: Singapore – livet på den intelligenta ön är en reserapport redigerad av frilansjournalisten Lars Malmström, Byline AB (tel 08 660 0722 ). (Lasse redigerar bl a IMITs kvartalsblad Management of Technology, vilket skickas till alla TELDOKs 5 000 adressater.)
TELDOK genomförde en resa till stadsstaten Singapore i slutet av november 1996 för att studera framväxten och betydelsen av de satsningar på breddad användning av informationsteknik som görs på ”den intelligenta ön”. Detta är den rapport som dokumenterar resan, med beskrivningar av de olika studieobjekten (några också i grannlandet Malaysia) och med resedeltagarnas intryck och reflektioner.
Varför Singapore? Den intelligenta ön, är ett internationellt uppmärksammat exempel på planerad, visionerad och nästan frambesvärjd IT-användning. Hela samhället har omvandlats så kraftfullt under de senaste decennierna att Singapore för länge sedan passerat länderna i Gamla världen ifråga om materiell levnadsstandard; och nu har turen kommit till satsningar på informationsteknik. Singapores ledare och myndigheter har talat om att planera och investera fram en enhetlig och integrerad IT-kultur, IT-kunnig arbetskraft, sofistikerad telekommunikationsmiljö och i övrigt en infrastruktur som är anpassad till nationell informationspolicy.
Mot denna bakgrund är det förstås naturligt att TELDOK ville få en möjlighet att studera, på ort och ställe, och rapportera hur realistiska och hur uppfyllda Singapores målsättningar för IT-satsningarna förefaller vara. Ambitionen med TELDOKs resa var att ta reda på
- Vilka konkreta resultat/effekter vill man uppnå med hjälp av IT?
- Vilka resultat har man uppnått under den inledande fyraårsperioden relativt de uppställda målen?
- Vad har IT-satsningarna inneburit i praktiken för kommunikation, handel, transport och finans?
- Vad har IT-satsningarna inneburit för den offentliga sektorn: i administrationen, i utbildningsväsendet?
- Har livet förändrats för den enskilde medborgaren?
- Vad kan vi i Sverige lära av Singapore?
IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige. Teldok Rapport nr 113
”I den föreliggande rapporten är fokus på tjänsterna, inte på organisationsformen. Carl-Öije har därför gjort en bred genomgång av användning av nät och databaser i Sverige. Detta tilldrar sig stort intresse i många sammanhang, bl a i regeringskansliet, IT-kommissionen, Toppledarforum och de kommuner, landsting och statliga myndigheter där man numera kommit igång att ge elektronisk service. Även Riksdagen har i slutet av 1996 inlett en omfattande distribution av samhällsinformation, men det behandlas inte i Carl-Öijes rapport.
En av Carl-Öijes slutsatser är något alarmerande. Trots alla ambitioner och möjligheter är det en mycket liten andel allmänt samhällsintresserade som utnyttjar de interaktiva möjligheterna. Han räknar med att 1 500 personer vid sidan om partimedlemmar är med i partiernas BBS-er. Han räknar också med att Internet kommer att kommersialiseras alltmer de kommande åren, och det behövs ”demokratiska frizoner” på Internet i Sverige, där samhällsinformationen och samhällsdebatten kan hållas igång, utanför den dominerande kommersiella delen. … Om vi inte lyckas skapa dessa möjligheter, säger Carl-Öije, kommer nätanvändningen att bidra ytterligare till uppdelning i A- och B-lag i samhället.
Allt fler människor har nu möjlighet att använda datanäten, både hemma och på jobbet. Läs Carl-Öije Segerlunds rapport, leta upp sidorna på Internet och i BBS-er, och studera själv hur denna teknik kan användas för samhällsservice, demokrati och folkbildning. Visst har det gått fort på de två–tre år, innan vilka nästan inget av detta fanns!”
IT-visions at work. Teldok Rapport nr 111
IT—Visions at work is the English-language version of TELDOK Rapport 111: IT-visioner i verkligheten, authored by Ms Inger Stjernqvist of Asterisk* Information (voice: +46 8 441 0463 , FAX +46 8 651 9091), documenting some twenty selected Demotel projects, run by Telia Promotor and partners in Swedish industry to showcase how IT can be put to productive use. (Demotel projects rely on available technology but involve new types of applications.)
Mirroring the breadth of the Demotel applications, the report is broadly based and covers several technologies as well as industries. The most interesting aspect of technological development, the author argues, probably is how the use of IT develops, rather than the technology in itself.
IT-visioner i verkligheten. Teldok Rapport nr 111
”De ca 20 Demotelprojekt som ligger till grund för rapporten förankrar ett antal IT-visioner i en verklighet som präglas av vitt skilda verksamheter inom helt olika företag, organisationer och branscher. En del av projekten är helt och hållet genomförda, medan andra är på väg att förverkligas. Samtliga bygger på IT-lösningar som är kommersiellt tillgängliga. Oavsett vilket utvecklingsstadium varje enskilt projekt befinner sig i, är det helheten när det gäller problem och behov, lösningar och möjligheter som diskuteras i rapporten. Det dagsaktuella projektläget lämnas oftast åt sidan, eftersom sådan information snabbt kan bli inaktuell.
… de behov som speglas är långt i från alltid branschspecifika, om man ser lite under ytan. Än mindre är IT-lösningarna branschspecifika. Därför är rapporten … upplagd som en essäsamling med idédiskussioner kring ett antal teman, som de flesta företag och organisationer kan ha behov av att begrunda:
- Företag och organisationer i nätverk
- Distansarbete och mobilitet
- Service och kundstöd
- Elektroniska marknadsplatser och interaktivt säljstöd
- Interaktiva, individuella massmedier
- Kompetensutveckling och utbildning”
TELDOK Rapport 111: IT-visioner i verkligheten är en bred rapport. Den handlar inte om en viss typ av bransch/ verksamhet, en viss typ av företag eller en viss typ av IT-lösningar. Den speglar helt enkelt Demotelprogrammets bredd.
Inom Demotelprogrammet utvecklar Telia IT-lösningar tillsammans med kunder och andra intressenter. Projekten inom Demotel bygger främst på teknik som redan är kommersiellt tillgänglig, men där det finns behov av att utveckla fler eller nya användningsområden.
Den valbara tekniken. Teldok Rapport nr 112
”Någon gång i slutet av 1800-talet, hävdar Michael Piore och Charles Sabel, träffade vi ett val. Hantverkets skräddarsydda produkter började försvinna för att ersättas av massproducerade. En massproduktion som gav låga priser som var en förutsättning för masskonsumtion.
Vem träffade detta val? Naturligtvis ingen enskild person eller organisation. Det var en sammanhängande mekanism, en utveckling där ekonomi, beteenden, teknisk uppfinningsrikedom på något sätt var kopplade till varandra.
Så fick vi Taylorism och Fordism: löpande band för att kunna producera ännu billigare, standardisering av komponenter för att det inte skulle behövas någon hantverksmässig anpassning från det ena producerade exemplaret till det andra. Dessa exemplar blev också lika, standardiserade. Så fick vi inlärningskurvor, F W Taylors ”one best solution”, en enda rätt lösning, tekniskt och ekonomiskt, och vi fick storskalighetens ekonomi.”
Internetanvändningen i Sveriges befolkning. Teldok Rapport nr 115
TELDOK Rapport 115: Internetanvändningen i Sveriges befolkning har skrivits för TELDOK av Torsten Österman och Joachim Timander, FSI, som genomfört och redovisar unika mätningar under lång tid av svenskarnas teknikintresse och teknikinnehav, sedan ett par år också ”surfande” och ”mejlande”.
Torsten Österman och Joachim Timander skriver bl a (det fetstilta har markerats av TELDOK):
FSI:s databank har genom … kontinuerliga mätningar kunnat förses med uppgifter om användningen av Internet i stort sett ända från dess begynnelse. I diagrammet ser vi att andelen Internet-användare (surfar eller använder e-post) är blygsamma 2–3% av befolkningen i början av 1995. Utvecklingen har därefter varit tämligen snabb och i slutet av 1996 har andelen användare ökat till över var tionde invånare. Detta innebär att en ökning med över 500% ägt rum sedan mätningarnas början.
… Det var i april/maj 1995 drygt 150 000 personer som regelbundet använde sig av Internet. Denna siffra är i mars 1997 ca 800 000. Det finns inga tecken på att utvecklingen skulle vika av i dagsläget.
… Exakt hur många Internetanvändare det finns idag vet vi inte riktigt. Detta beror bl a på att det är en smula oklart vad som skall menas med ”användare”. Att ha prövat Internet någon gång, kanske i samband med att en god vän demonstrerat det för en, skulle de flesta nog inte tycka var riktigt tillräckligt för att vara en ”användare”. Någon form av regelbundenhet måste nog till för att en användare skall anses vara definierad.
… Våren 1997 finner vi … att andelen Internetanvändare knappast kan anses högre än omkring 25–30% för befolkningen i åldrarna 16–79 år. Andelen som använder Internet minst några gånger per vecka närmar sig 15%.
… Ytterligare ca tio procent uppger att de har planer på eller direkt räknar med att faktiskt bli anslutna till Internet inom en nära framtid. Andelen användare är betydligt större än andelen med egna Internet-abonnemang. Våren 1997 uppger mer än var tionde i åldrarna 16–79 år att ett sådant abonnemang finns i deras hushåll. Hösten 1996 var motsvarande andel knappt 7%. Därutöver har många tillgång till Internet på sin arbetsplats. Abonnemangen tillväxer stadigt och antalet användare per abonnemang är flera. En allt tätare telefontrafik är alltså inte svår att förutse.
I sammanhanget kan noteras att av dem som ännu inte själva använder Internet regelbundet, uppger 8% att det i hushållet och 18% att det på arbetet finns någon annan som använder Internet. Med ledning av dessa och andra uppgifter kan konstateras att 36% av dem i åldrarna 16–79 år lever i en tillvaro med regelbundna Internetanvändare – antingen genom att de själva, någon i deras hushåll eller bland arbetskamraterna regelbundet använder Internet. Ungefär hälften av dem som uppger att de använder Internet ”mer sällan” rapporterar att någon i deras omedelbara närhet (hushåll, arbete) är regelbunden användare.