En vision från Dataföreningen. Teldok Rapport nr 131

Hade någon kunnat förutse framtiden för informationsbehandling och telekommunikation när Dataföreningen startades för 50 år sedan? Nej, naturligtvis inte! Året var 1949, och transistorn hade inte fyllt två år.

Oljekrisen visade att det inte bara är tekniska och vetenskapliga genombrott utan också politiska, ekonomiska och sociala chocker som kan kullkasta noggranna förutsägelser av framtiden. Dessutom har det visat sig att det är svårare att förstå människors värderingar än utvecklingstrender i teknik.

I början av november utkommer TELDOK Rapport 130: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen. Rapporten är skriven av Bengt-Arne Vedin.

Dataföreningen tog initiativ till rapporten för att fira sitt femtioårsjubileum, inte med en historisk tillbakablick utan med ”ett antal frambildsbilder”, en Delfi-studie, ett antal scenarier, tillsammans alltså ”antal studier av utvecklingsläge och framtidstendenser”.

Författaren, TELDOK och Dataföreningen ”lovar inte att framtiden kommer att bli på något speciellt sätt…” Men att ta del av förtätade framtidsbeskrivningar är ett bra sätt att förbereda sig på möjliga händelser och utvecklingssteg.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport131.pdf

De italienska industridistrikten som modell och verklighet. Teldok Rapport nr 128

Italien har minst lika många hinder för småföretagare som Sverige – ändå har de italienska småföretagen i norra Italien, i bransch efter bransch, mellan 60% och 85% av världsmarknaden. HUR GÅR DET TILL?

Italienska företag kan ses föregångare i det nya IT-samhället genom att de agerar som sillstim med social kompetens. Eller är historierna om nätverk för bra för att vara sanna?

TELDOK besökte Italien hösten 1998 för att dokumentera konkurrens och samarbete i olika branscher; frankantig IT-användning; och IT som stöd för demokrati och myndighetsservice. Resultatet blev TELDOK Rapport 128: De italienska industridistrikten som modell och verklighet.

Rapport 128 har redigerats av frilansjournalisten Miki Agerberg, som är expert på norra Italiens industridistrikt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport128.pdf

IT och framtidens lärande. Teldok Rapport nr 125

Fram till idag har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och lärare. IT kan förändra detta helt. Vill vi i framtiden ha ett fortsatt demokratiskt lärande med lika möjligheter för alla, krävs uthållig och bred satsning på IT. Det menar Lars Bolander som skrivit IT och framtidens lärande.

Men i Sverige finns ju redan datorer i skolan? Visst, men det handlar inte om mängden utan om hur de används. Det krävs en genomtänkt utbildningsstrategi både i skolan, arbetslivet och för fritiden. Där är IT ett oundgängligt verktyg.

Det finns rader med exempel på nya grepp kring lärandet med stöd av IT. Ett antal sådana mycket konkreta praktikfall demonstreras i boken, både inhemska och utländska.

TELDOK Rapport 125: IT och framtidens lärande utkom december 1998, Rapporten har författats av Lars Bolander, som tidigare bl a skrivit TELDOK Rapport 100: IT i skolan (1995). Lars Bolander har lång erfarenhet av utbildning och fortbildning inom skolan och högskolan och är nu projektledare och multimedieproducent.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport125.pdf

Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Teldok Rapport nr 120

Rapporten beskriver, inte minst i många intervjuer med tidiga användare och aktörer, en verklighet som nu på allvar börjar tränga in i de svenska hushållen.
Utvecklingen är snabb och tycks hela tiden accelerera. Med flera Internet-anslutna datorer i våra hem, växande datamognad och ett allt större utbud av varor och tjänster som bjuds ut över nätet kan näthandeln mycket väl explodera ett stycke in på det nya millenniet.
När de svenska hushållen upptäcker fördelarna med att handla på nätet innebär detta ett markant trendbrott i handelns utveckling. Gamla konkurrensfördelar kan bli till nackdelar. Både grossist- och detaljistrollen förändras. ”Gränssnittet” mellan tillverkare och konsumenter befolkas av både nya och nygamla handelsmän. Till detta kommer en rad nya aktörer, ”intermediärer”, som ser en chans när handeln blir gränslös i en alldeles ny mening.
Men historien manar till försiktighet när det gäller att döma ut ”det gamla”. Paradoxalt nog är det kanske först av allt ”moderniteter” som stormarknader och supermarkets som får stryka på foten när allt fler använder datorn snarare än bilen för att göra sina inköp. Butiken på hörnet eller ståndet på torget kan mycket väl visa sig ha betydligt större överlevnadsförmåga. Så innebär kanske millennieskiftet att närbutiker och ”nätbutiker” finner en formel för samexistens, där ”torggubbar” och kvartershandlare, ”intermediärer” och elektroniska handelsmän sida vid sida förser oss med de varor och tjänster vi behöver.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport120.pdf

Elektronisk handel. Status och trender. Teldok Rapport nr 121

En av de starkaste trenderna inom IT-området just nu är elektronisk handel. Med elektronisk handel öppnas dörrarna mot nya marknader för de företag som lär sig bemästra tekniken – och som förstår att elektronisk handel handlar mer om affärsutveckling och organisationsförändring än om datorer, programvaror och nätverk.
Den elektroniska handel som det i allmänhet talas mest om är den som vänder sig till privatpersoner. Betydligt mer omfattande och avgörande för många företag är den elektroniska handel som sker mellan företagen, ”business to business”.
I rapporten beskrivs utvecklingen av den elektroniska handeln i näringslivet. Perspektivet är idag och tre år framåt. Rapportens första delen redovisar de trender som finns på området. I den andra delen redovisas svar från en enkät som besvarats av ca 40 svenska företag som arbetar med elektronisk handel.
Trots att användarföretagen bland de intervjuade (26 företag) har ca hälften av sin affärskommunikation i elektronisk form och 57% har en webb-sajt, är det bara 10% som visar sina produktkataloger på webben – och inget företag av dessa ganska avancerade låter sina kunder beställa elektroniskt från företagets webb-sajt. (Men det gör TELDOK: beställ Rapport 121 här!)

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport121.pdf

IT i skolan. Vision och verklighet. Teldok Rapport nr 126

Många är övertygade om att IT kommer att spela en väsentlig roll i våra skolor och för det grundläggande lärandet. Stora förhoppningar, och stora resurser, knyts till användningen av IT i skolan.

TELDOK har tidigare gett sig ut i klassrummen bland elever och lärare för att beskriva IT-vardagen och vad som krävs för att åstadkomma bra IT-satsningar i skolan. Idag handlar frågorna inte om att lära ut IT utan om tekniken som en drivkraft i den allmänna skolutvecklingen.

Rapporten undersöker hur visionerna om IT som ett verktyg för den nya undervisningen tagit form i verkligheten: Hur har de politiska visionerna omsatts praktiskt i skolan? Har förhoppningarna om IT som en revolutionär kraft infriats? Kan investeringar i IT räknas hem i tider av kommunal åtstramning?

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport126.pdf

One book at a time. Print on Demand. Teldok Rapport nr 122

Not so very long ago we were contemplating the imminent demise of the printed word under the impact of the new technology. Would the Gutenberg tradition be buried, the bookshelves be emptied and the booksellers disappear when the word, the book, could be produced and stored electronically?

Internet usabilityt guru Jakob Nielsen (www.useit.com/alertbox) has predicted exactly when the Book will cease to be – in 2008, when all of us have computer screens of such clarity and Intrernet access of such bandwidth that reading off the screen is as plesaurable as reading the printed page. Leading-edge users will stop reading books only five years from now, since they adopt new technology much earlier.

But technology always is double-faced, at the very least. One of the leading retailers of the Internet itself is indeed peddling books, even litle-known, obscure, and out-of-print copies. We at TELDOK, who disseminate the experience of early IT usage, do so by issuing books in print.

So, the focus of the recent TELDOK Report 122e, One book at a time, is: Will digital, tele-borne technology be able to revive the publication and improve the distribution of those books which are not big sellers, do not ride on passing trends and are not written in any of the big international languages?

Maja-Brita Mossberg, author of TELDOK Report 122e, has talked to a great number of knowledgeable authors, publishers, designers, producers, booksellers and readers, and presents several views of whether the Print on Demand technology coupled with the Internet can salvage, develop, or complement the Book as we know it.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport122.pdf

En bok i sänder. Teldok Rapport nr 122

Kommer den digitala och teleburna tekniken att kunna återupprätta utgivningen och förbättra spridningen av böcker som varken är storsäljande, anpassade efter tillfälliga trender eller skrivna på något av de stora världsspråken?
Det är frågan som Maja-Brita Mossberg undersöker i ”En bok i sänder”, Rapport 122 från TELDOK som publiceras och sprids i mitten av juni 1998. Maja-Brita Mossberg gör så genom att på ett alltid nyfiket och spännande sätt ”utifrån olika aktörers perspektiv beskriva de möjligheter som öppnas vid mötet mellan den Gutenbergska pappersboken och den digitala framställningstekniken, de komplikationer som uppstår, de betänkligheter och förväntningar som frodas”, liksom den snabba utveckling av begreppet Print on Demand som skett under arbetet med rapporten. De många intervjupersoner som talar så direkt till oss mellan pärmana i ”En bok i sänder” är genuint oense trots sina ordentligt genomtänkta uppfattningar.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport122.pdf

Nätet som marknadsplats. Teldok Rapport nr 123

Webb-handeln kan ändra allt!

På några få år har Internet utvecklats till en global marknadsplats som idag omfattar drygt 100 miljoner människor, men som redan om tre, fyra år väntas ha ökat till 300–400 miljoner. Den elektroniska marknaden innebär nya förutsättningar för företag att marknandsföra, sälja och distribuera sina tjänster och produkter. Men det påverkar och förändrar också konkurrens och därmed även förutsättningarna för företagandet.

Det skriver Weje Sandén, ekonomijournalist sedan 20 år, numera på Veckans Affärer där han bevakar IT-utvecklingen. Han är författare till en alldeles ny rapport om Nätet som marknad (TELDOK Rapport 123) som innehåller ingående beskrivningar av och intervjuer med ”de svenska pionjärer inom bl a bank, aktiehandel, bok- och bilhandel” som tack vare att de skapat webb-sajter för försäljning och kundkontakt fått tillgång till en helt ny och större marknad.

Weje Sandén räknar upp flera ”fundamentalt ändrade förutsättningar att bedriva affärsverksamhet” som Internet-handeln innebär.

  • Geografin minskar i betydelse
  • Tidsfaktorn förändras
  • Interaktiviteten ökar
  • Transaktionskostnaderna sjunker
  • Produktiviteten förbättras
  • Värdekedjan kortas och ändras

1997 var en milstope för Internet som marknadsplats, menar Weje Sandén. För första gången i webbens korta historia överträffade aktiehandeln sex som den mest inkomstbringande verksamheten på nätet. Det senaste decenniets avregleringar på de globala finansmarknaderna har i kombination med IT, inte minst webben, skapat en helt ny konkurrenssituation. ”Hela mäklarbranschen kommer snart att finnas på Internet”, säger IBM-chefen Lou Gerstner – inte bara de nytillkomna lågprismäklarna som ännu dominerar webben. Om bara två–tre år kommer minst halva privatkundmarknaden att bestå av aktiehandel via webben, tror de Internet-mäklare som Weje Sandén intervjuat.

Också bankernas kostnader kan minska dramatiskt om kunderna stannar hemma och sköter sina bankaffärer elektroniskt. Weje Sandén beskriver bl a de 400 dagar som förändrade den svenska bankvärlden: hur de svenska bankerna under slutet av 1996 och 1997 tävlade om att introducera varsin Internet-bank. Vid det senaste årsskiftet var ca 200 000 svenskar anslutna till Internet-bankerna, och i oktober 1998 var antalet Internet-bankkunder över en halv miljon. Störst är SEB med ca 40% av marknaden.

Branscher som sysslar med mer materiella produkter påverkas också kraftigt av Internet-handel. Webben kan sänka transaktionskostnaderna vid bilköp med upp till 75% enligt vissa beräkningar. Weje Sandén beskriver autobytel.com och Billia. Autobytel.com är USAs största Internetbaserade marknadsplats för bilar, nya och begagnade, och kringtjänster. samt relaterade tjänster såsom finansiering, service och försäkringar. Under 1998 beräknas företaget ta emot två miljoner förfrågningar om bilköp och förmedla affärer till ett värde motsvarande 40 miljarder kronor.

Svenska Bilia är en av världens tio största bilhandlare. På Bilias webb-sajt, som dagligen får mellan 1 000 och 1 500 besökare, finns information om bilar till försäljning och möjlighet att beställa service och underhåll. Bilia har också bjudit in konkurrenterna för att pröva autobytels affärsidé: att på en enda plats samla all information om bilar – alla märken och modeller! – som är till salu.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport123.pdf

Välfärd via nätet. Hushållen och Internet. Om näthandel och elektroniska civila nätverk. Teldok Rapport nr 124

Rapporten behandlar två välfärdsområden::

  • hushållens roll som konsumenter inom näthandel; och
  • hushållens roll som deltagare i det civila samhällets nätverk med användning av Internet

Hushåll som använder Internet för informationssökning kan påverka sin egen välfärd eller livskvalitet. De kan få tillgång till nya möjligheter (t ex utbildning och flexibelt arbete) eller bättre kunskaper (om hälsa, bostäder, offentlig service mm) via nätet.

När det gäller näthandel och välfärd är rapportens fråga om Internet kan bidra till att stärka hushållens roll på konsumentmarknaden. Dels ökar varuutbudet, dels kan konsumenten hålla sig mer informerad om olika produkter. Det webbstöd som svenska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ger nätshopparen redovisas.

I avsnittet om elektroniska civila nätverk beskrivs de diskussions- och debattfora som under det senaste året vuxit fram på webben. Människor med likartade intressen kan träffas virtuellt för att diskutera de mest skiftande ämnen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport124.pdf