Data- och telekommunikationer. Hur påverkas den regionala utvecklingen? En antologi. Teldok Via nr 15

Innehåll: Stockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar – här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets data-bastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholmsregionens utveckling.
Metod: Ett antal författare har anlitats, med uppdrag att skriva på vardera ett område som ligger inom respektive bidragsgivares kompetens.

Avsändare: Stockholms län och Televerket, där de tre ansvariga är verksamma – Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm.

Mottagare: Intressenter i regional utveckling samt i tele- och informationsteknisk tillämpning mer allmänt.

Grad av analys: Respektive uppsats strävar efter analys med fallstudier etc. som illustrationer.

Täckning: Blir ögonblicksbilder mot bakgrund av författarnas kompetens och inriktning.

Datumstämpel: Utgiven i oktober 1989.

Nyhetsvärde: Inget absolut nyhetsvärde i ”primärdata” men inriktningen på Stockholm eller själva uppdragen har i sig lett till nya analyser, baserade på tidigare erfarenheter, fallstudier etc.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via15.pdf

Telefaxen och användarna. Teldok Via nr 16

Innehåll: Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent, vilket är tillfredsställande.
En fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen – vilket är medianvärdet. Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.
Metod: Enkätundersökning på vetenskaplig grund.

Avsändare: Forskare vid Handelshögskolan.

Målgrupp: Intressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor.

Grad av analys: Teoretiskt och praktiskt djupgående.

Täckning: Enkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället; genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad ”faxmognad” e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat.

Datumstämpel: Utgiven december 1989.

Nyhetsvärde: Ett nytt medium, grundligt undersökt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via16.pdf

Online i Australien. Teldok Via nr 14

Innehåll: En jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna – i Norden skulle det krävas hundratalet. Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså få i Australien men flera tiotal i Norden.
Metod: Författarinnan har gjort studiebesök i Australien och kunnat göra jämförelser mot bakgrund av djupgående kunskaper och erfarenheter från Norden.

Avsändare: Elisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet.

Målgrupp: Den som är intresserad av utvecklingen av bibliografiska databaser och online-tjänster samt ett litet lands sätt att hantera en internationell informationsresurs.

Grad av analys: Genom författarinnans bakgrund på området djupgående i sin jämförelse Australien-Norden.

Täckning: Täcker ”hela universum” av bibliografiska online-databaser.

Datumstämpel: Utgiven i september 1989.

Nyhetsvärde: Specialinriktad rapport från ett i detta avseende okänt land.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via14.pdf

Datoranvändning vid handelshögskolor i USA. Teldok Via nr 8

Innehåll: Förf. har besökt nära tjugo högskolor, en konferens och flera företag, allt med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av ”civilekonomer” (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma ”en uppkablad campus” och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA.
Metod: Referat från studiebesök, konferenser och intervjuer.

Avsändare: Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mottagare: Alla som är intresserade av företagsledar- och ekonomisk utbildning.

Grad av analys: Den redigerade dagboksanteckningens, kompletterad med uppgifter ur skriftligt material.

Täckning: Tillsammans har de tre författarna täckt ett gott tvärsnitt av mer välutvecklade amerikanska högskolor, välutvecklade vad gäller datoranvändning.

Datumstämpel: December 1986 – mars 1987.

Nyhetsvärde: Sammanställningen från så många olika men tillsammans representativa besöksobjekt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via8.pdf

Telematiken hemma. Teldok Via nr 6

Innehåll: Detta är en konferensrapport från juni 1987: ”Social implications of home interactive telematics” i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla. Det finns ca tusen sådana ”intelligenta hem”, och fler tillkommer i snabb takt. Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens.
Metod: Sammanfattning av konferensinlägg, strukturering av materialet.

Avsändare: Tomas Ohlin är fil lic och numera vid Teleguide Scandinavia AB.

Mottagare: Den som är intresserad av sociala och politiska frågor i anslutning till vardagslivets telematik.

Grad av analys: Rapporten går långt i själva struktureringen av de många diskussionernas resultat, som blir till frågelistor.

Täckning: Naturligen begränsad av konferensprogrammet, som i sin tur präglas av att själva området är på sökstadiet.

Datumstämpel: Juni 1987.

Nyhetsvärde: Svensk sammanfattning av ”svåråtkomlig” konferens på framtidsbetonat tema.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via6.pdf

Optiska medier. Teldok Via 11

Innehåll: Det finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet, och groparna ”avläses” också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan t.ex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden.
Metod: Systematisk faktaredovisning samt försök att upprätta en taxonomi.

Avsändare: Rune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag.

Mottagare: Den som är intresserad av framtidens informationslagring oavsett tillämpning, d.v.s. video, ljud, data m.m.

Grad av analys: Går så långt tillgängliga data tillåter.

Täckning: De system som fanns vid tidpunkten för rapportskrivandet.

Datumstämpel: Januari 1988.

Nyhetsvärde: Den unika opartiska översikten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via11.pdf

Den automatiserade experten. Teldok Via nr 12

Innehåll: Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens ”Culture, Language and Artificial Intelligence” som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket, inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka – tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.
Den andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA. Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finns en rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.
Metod: USA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering.

Avsändare: Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket, nu vid Statskontoret.

Mottagare: Alla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem.

Grad av analys: Går mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen.

Täckning: De mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet.

Datumstämpel: Expertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988.

Nyhetsvärde: Den kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via12.pdf

Telematik i Singapore och Taiwan. Teldok Via nr 7

Innehåll: Beskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut, programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat, också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri marknadsekonomi med gott om riskkapital – dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan.
Metod: Intervjuer med nyckelpersoner samt studier av dokument, statistik etc.

Avsändare: Per Eriksson

Mottagare: Den som ser konkurrenter eller handelspartners i Fjärran Östern inom data och elektronik.

Grad av analys: Kritisk granskning av de intervjuades och dokumentens fakta men inga egna kalkyler etc.

Täckning: En begränsning till två länder och till sådant som är tydligt just nu snarare än nya, oupptäckta eller mer kontroversiellt beskrivna tendenser. Sydkorea saknas uppenbarligen.

Datumstämpel: Februari 1988

Nyhetsvärde: En ovanligt grundlig beskrivning av data-/elektroniklandskapet i dessa två viktiga länder.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via7.pdf

Intelevent 87: Konkurrens och samexistens. Teldok Via nr 9

Innehåll: Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant globial telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt. Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa. Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kunderna. Det råder en obalans mellan tillgången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.
Metod: Sammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen.

Avsändare: Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist, specialist på tele, data och elektronik.

Mottagare: Beslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner.

Grad av analys: Den analys som fördragshållare och diskussioner skapade.

Täckning: I huvudsak ett (väst)europeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika.

Datumstämpel: Konferensen ägde rum i Génève i mitten av oktober 1987.

Nyhetsvärde: En lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via9.pdf

OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem. Teldok Via nr 1

Innehåll: OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet. Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.
Avsändare: Victor J Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.

Målgrupp: Den som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI.

Grad av analys: Ingen (därav ”Via TELDOK”).

Datumstämpel: Seminarium oktober 1986.

Nyhetsvärde: Ett visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via1.pdf