Informationsteknologi. Informationsteknologiska begrepp. Teldok Via nr 5

Innehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras.
Metod: Kompilat, d.v.s. kunskapsöversikt där källor kring den tekniska utvecklingen kombineras med sådana som handlar mänsklig kommunikation.

Avsändare: Åke Forsström, Lena Hansén och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet.

Mottagare: Alla som behöver en begreppskatalog samt särskilt de som är intresserade av samband mellan mänsklig, organisatorisk och teknisk kommunikation.

Grad av analys: Man har sökt koppla samman och bringa reda i olika begrepp samt kombinera teknik, organisation och regionala aspekter.

Täckning: Den snabb- och lättlästa översiktens, d.v.s. med nödvändighet relativt ytlig.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Framförallt kopplingen mänsklig-organisatorisk-teknisk kommunikation.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via5.pdf

Telekonferenser och telekommunikationer i USA 1986. Teldok Via 2

Innehåll: Telecon VI-utställningen innehöll ett antal intressanta stillbildstelefoner. Vidare växer telekonferenser enligt principen punkt till multi-punkt. Ett antal universitets-, konsult- och utredningsföretags nyckelpersoner och projekt beskrivs kortfattat. Mer detaljerade är rapporterna från Pac Bell och Gateway, Times Mirrors nedlagda videotextjänst.
Metod: Korta referat av vad förf. sett och hört.

Avsändare: Claire Forchheimer är forskare och småföretagare.

Mottagare: Den som behöver tips inför USA-besök inom telematikområdet liksom den som söker experter och utredare.

Grad av analys: Flera institutioner beskrivs på ett tiotal rader, d.v.s. med undantag för stillbildstelefoner och Gateway rör det sig i stort sett om kommenterade projektbeskrivningar och persontips.

Täckning: Ett väl valt stickprov på aktiviteter i USA.

Datumstämpel: Hösten 1986

Nyhetsvärde: Begränsat utom för den som har intresse av just de beskrivna företeelserna och institutionerna.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via2.pdf

OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem. Teldok Via nr 1

Innehåll: OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet. Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.
Avsändare: Victor J Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.

Målgrupp: Den som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI.

Grad av analys: Ingen (därav ”Via TELDOK”).

Datumstämpel: Seminarium oktober 1986.

Nyhetsvärde: Ett visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via1.pdf

Videotex 87. Teldok Via nr 3

Innehåll: Detta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfället fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln till framgång, och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t. ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor.
Metod: Dels rena artiklar från namngivna författare, experter och oftast föreläsare vid konferensen, dels anteckningar från föredrag.

Avsändare: Göran Asplund är Sveriges ”Mr Videotex”, VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod.

Mottagare: Alla videotex-intresserade.

Grad av analys: Redovisningen är ofta men inte alltid djupgående och någon gång färgad av att vederbörande själv representerar en viss aktivitet, med fördelar vad gäller praktiska kunskaper men kanske också brister i allsidigt perspektiv.

Täckning: Det väsentliga från konferensen, det som då var mest aktuellt i nordisk videotex.

Datumstämpel: Januari 1987.

Nyhetsvärde: Ger i bearbetad och lättillgänglig form hela konferensinnehållet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via3.pdf