Category Archives: Rapport

Ny Informationsteknologi i Japan. Teldok Rapport nr 28

Posted on by

Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.
Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.

Avsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.

Mottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.

Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.

Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.

Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.

Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport28.pdf

Telematikens Årsbok. Teldok Rapport nr 30

Posted on by

Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar t.ex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken ”Sveriges telematiska konkurrenskraft”. Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik – om den internationella telematiken jämförande sådan – ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.
Mottagare: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematik- utvecklingen.

Avsändare: En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.

Täckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material.

Grad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc lämnas analysen åt läsaren.

Metod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.

Datumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.

Nyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det, internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport30.pdf

ISDN ur ett användarperspektiv. Teldok Rapport nr 32

Posted on by

Innehåll: Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst, data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt, och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert – för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.
Metod: Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.

Avsändare: Författaren är data-telematikkonsult.

Mottagare: Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning.

Grad av analys: Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.

Täckning: Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).

Datumstämpel: December 1987

Nyhetsvärde: Helhetsbilden av ”vad man bör göra åt ISDN i nuläget”. Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport32.pdf

Meddelanden att använda. Teldok Rapport nr 24

Posted on by

Innehåll: Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, ”Meddelande att läsa”. Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.
Många noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, ”multimedia”. Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.
Avsändare: Lillemor Adriansson är fil lic och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet, och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.

Mottagare: Företag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem.

Grad av analys: Via tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande – dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper.

Datumstämpel: November 1986

Nyhetsvärde: Vältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport24.pdf

Telebild. Teldok Rapport nr 21

Posted on by

Innehåll: En sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex – Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras.
Metod: Författaren var själv VD för Telebild och har alltså systematiserat och redovisat sina egna observationer samt naturligtvis reaktioner från andra medverkande och utnyttjare bl.a. insamlade via enkät. Särskild möda har lagts ned på att lära av misslyckandena.

Avsändare: Göran Asplund, ek dr, då VD för Telebild.

Mottagare: Främst de som överväger att själva engagera sig i videotex-verksamhet, t.ex. som informationsgivare.

Grad av analys: Så inträngande som materialet medgett; begränsningen ligger alltså i gruppen Telebild-användare.

Täckning: Täcker just Telebild, det största och mest lyckosamma svenska videotex-försöket.

Datumstämpel: Augusti 1986

Nyhetsvärde: Samlad redovisning av erfarenheterna i Sverige av ett uppmärksammat nytt medium under introduktionsfasen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport21.pdf

Kontorsautomation i USA. Teldok Rapport nr 18

Posted on by

Innehåll: Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.
Metod: Redovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna.

Avsändare: SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet, regeringens ansvarige för datafrågor.

Mottagare: Beslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer.

Grad av analys: Inträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet.

Täckning: Totalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild.

Datumstämpel: Originalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande rapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.)

Nyhetsvärde: Ligger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport18.pdf

Stress. Teldok Rapport nr 23

Posted on by

Innehåll: En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet. Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan under- resp. överstimuleras i sitt arbete. På t.ex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser.
Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. – I t.ex. miljön ”satsvis bearbetning” lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bl.a. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt, men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.
Metod: Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.

Avsändare: Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Mottagare: Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.

Grad av analys: Inträngande när det gäller individperspektivet; valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.

Täckning: Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Individperspektivet, sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport23.pdf

Datorisering i u-land. Teldok Rapport nr 17

Posted on by

Innehåll: Kina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet, den allmänna data- och telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet, på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan.
Metod: Man har i förväg sökt finna intressanta intervju- och studieobjekt dels på policy-, dels på praktisk nivå. Rapporten är välorganiserad och mycket lättläst journalistik.

Avsändare: Författarna sysslade med datapolitik på LO.

Mottagare: Alla med intresse för teknikutveckling, -anpassning och -spridning i U-land.

Grad av analys: Hälsosamt kritisk inställning till diskrepansen ambition-verklighet, men naturlig avsaknad av statistik och annan kvantifiering. ”Intryck”, som undertiteln säger.

Täckning: Geografiska och andra naturliga begränsningar vid en studieresa.

Datumstämpel: April 1986

Nyhetsvärde: Själva temat, samt det faktum att man kommit åt särskilt det kinesiska materialet, samt att författarna har en så praktiskt kvalificerad referensram.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport17.pdf

Fjärrarkivering. Teldok Rapport nr 22

Posted on by

Innehåll: Begreppet ”Fjärrarkivering” avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument… – Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument. Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse. Rapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! – systemen är högst olika).
Saab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor, General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet, sådana som har hög datormognad, främst. Speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn.
Avsändare: Jörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt.

Mottagare: Arkivansvariga i bred mening, d.v.s. databasansvariga etc.

Täckning: Än tycks inga fullfjädrade fjärrarkiv finnas!

Datumstämpel: Oktober 1986, enkäter slutförda februari 1986.

Grad av analys: Både översiktlig och djup, en kombination som förklaras av att författarnas ursprungliga vision om fjärrarkivering inte genomförts någonstans.

Nyhetsvärde: Inför och beskriver på ett teoretiskt och praktiskt sätt ett nytt begrepp.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport22.pdf

Datorstödda kunskapssystem i framtidens kontor. Teldok Rapport nr 26

Posted on by

Innehåll: En initierad beskrivning av dagsläget för kunskapsbaserade expertsystem – om man så vill en gren av tillämpad artificiell intelligens. Efter en kort beskrivning av utvecklingen av datorer följer en analys av vad som skall menas med kunskapsteknik, vilka utvecklingshjälpmedel som finns och hur de för närvarande utnyttjas. De konkreta exemplen återfinns under rubriken ”beslutsstödsystem” och är oftast juridiska och ekonomiska. Expertsystems funktion av kommunikationsmedia betonas, och det för vidare till människa-maskin-interaktion liksom självförklarande program. Problem och möjligheter med expertsystem behandlas medan kontorstillämpningarna lämnas åt läsaren att härleda. Ordlista återfinns sist i skriften.
Metod: Välstrukturerad kunskapsöversikt med en viss (naturlig) slagsida i exemplen mot författarens egen bakgrund.

Avsändare: Sture Hägglund, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping; han är expert på expertsystem.

Mottagare: De som behöver en realistisk nulägesbeskrivning av hur långt expertsystemen kommit, de som behöver tips och idéer till fördjupning samt de som har behov av definitioner och samband till närliggande områden.

Grad av analys: Ger kritiska synpunkter på översiktsnivå och anger t.ex. etiska problem.

Täckning: Vältäckande i principer, problem- och allmän lägesbeskrivning.

Datumstämpel: December 1986

Nyhetsvärde: I försöken att anbringa ett kommunikations- och kontorsperspektiv samt i den systematiska översikten på svenska.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport26.pdf