Vill du bli nådd? För och emot att vara ständigt inkopplad. Teldok Via 31

Vill du bli nådd? Av epost, av mobiltelefonsamtal och ett överflöd av budskap på Internet? Hur klarar du dina relationer och ditt arbete när du kommunicerar alltmer elektroniskt?
Dessa frågor tas upp i Vill du bli nådd – för och emot att vara ständigt uppkopplad. Tre forskare diskuterar vad informationstekniken innebär för människor och deras kommunikation. Finns det risk för överbelastning av information? Kräver epost en annorlunda discplin, s k nätetikett? Fattar vi bättre beslut med de nya verktygens hjälp? Är verktygen anpassade till människan? Uppstår det klyftor mellan dem som har och dem som inte har tillgång till den nya tekniken?
Yvonne Waern är professor i psykologi vid Linköpings Universitet Tema Kommunikation, där hon forskar kring hur människor kan samarbeta med hjälp av informationstekniken. Nils-Erik Gustafsson är anställd inom IT-industrin och bevakar där att man tar hänsyn till mänskliga faktorer när man skapar nya tekniska system. Olle Bälter forskar och undervisar på Kungliga Tekniska Högskolan och han har studerat hur människor använder epost.
Per Gustafsson, som sammanställt forskarnas synpunkter, är psykolog och vetenskapsjournalist verksam bland annat vid Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Han har specialiserat sig på frågor som rör samspelet mellan teknik, människa och samhälle.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via31.pdf

Stress. Teldok Rapport nr 23

Innehåll: En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet. Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan under- resp. överstimuleras i sitt arbete. På t.ex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser.
Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. – I t.ex. miljön ”satsvis bearbetning” lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bl.a. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt, men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.
Metod: Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.

Avsändare: Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Mottagare: Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.

Grad av analys: Inträngande när det gäller individperspektivet; valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.

Täckning: Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Individperspektivet, sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport23.pdf