Stress. Teldok Rapport nr 23

Innehåll: En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet. Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan under- resp. överstimuleras i sitt arbete. På t.ex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser.
Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. – I t.ex. miljön ”satsvis bearbetning” lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bl.a. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt, men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.
Metod: Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.

Avsändare: Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Mottagare: Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.

Grad av analys: Inträngande när det gäller individperspektivet; valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.

Täckning: Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Individperspektivet, sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport23.pdf

Datorisering i u-land. Teldok Rapport nr 17

Innehåll: Kina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet, den allmänna data- och telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet, på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan.
Metod: Man har i förväg sökt finna intressanta intervju- och studieobjekt dels på policy-, dels på praktisk nivå. Rapporten är välorganiserad och mycket lättläst journalistik.

Avsändare: Författarna sysslade med datapolitik på LO.

Mottagare: Alla med intresse för teknikutveckling, -anpassning och -spridning i U-land.

Grad av analys: Hälsosamt kritisk inställning till diskrepansen ambition-verklighet, men naturlig avsaknad av statistik och annan kvantifiering. ”Intryck”, som undertiteln säger.

Täckning: Geografiska och andra naturliga begränsningar vid en studieresa.

Datumstämpel: April 1986

Nyhetsvärde: Själva temat, samt det faktum att man kommit åt särskilt det kinesiska materialet, samt att författarna har en så praktiskt kvalificerad referensram.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport17.pdf

Fjärrarkivering. Teldok Rapport nr 22

Innehåll: Begreppet ”Fjärrarkivering” avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument… – Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument. Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse. Rapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! – systemen är högst olika).
Saab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor, General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet, sådana som har hög datormognad, främst. Speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn.
Avsändare: Jörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt.

Mottagare: Arkivansvariga i bred mening, d.v.s. databasansvariga etc.

Täckning: Än tycks inga fullfjädrade fjärrarkiv finnas!

Datumstämpel: Oktober 1986, enkäter slutförda februari 1986.

Grad av analys: Både översiktlig och djup, en kombination som förklaras av att författarnas ursprungliga vision om fjärrarkivering inte genomförts någonstans.

Nyhetsvärde: Inför och beskriver på ett teoretiskt och praktiskt sätt ett nytt begrepp.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport22.pdf

Ett bredbandsnummer. Teldok Info nr 3

Innehåll: En översikt över vad bredband är – inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns ”just nu” liksom utbudet från satellit. Hur mycket utrymme kräver bilder – vad är optiska fibrer – vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista.
Metod: Populär, tillämpnings-, pris- och utvecklingsorienterad översikt, lättläst, illustrerad och journalistisk.

Avsändare: P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert.

Mottagare: Alla med behov av allmänbildning och grundkunskaper av olika aspekter inom hela bredbandsfältet.

Grad av analys: Översikt, ej utan kritik och beskrivning av ekonomiska och andra frågetecken.

Täckning: Vältäckande vid utgivningen.

Datumstämpel: Januari, 1986

Nyhetsvärde: I den heltäckande översikten men även i översikten av svenska installationer/experiment, prisuppskattningar och framtidsbedömningar.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info3.pdf

Datorstödda kunskapssystem i framtidens kontor. Teldok Rapport nr 26

Innehåll: En initierad beskrivning av dagsläget för kunskapsbaserade expertsystem – om man så vill en gren av tillämpad artificiell intelligens. Efter en kort beskrivning av utvecklingen av datorer följer en analys av vad som skall menas med kunskapsteknik, vilka utvecklingshjälpmedel som finns och hur de för närvarande utnyttjas. De konkreta exemplen återfinns under rubriken ”beslutsstödsystem” och är oftast juridiska och ekonomiska. Expertsystems funktion av kommunikationsmedia betonas, och det för vidare till människa-maskin-interaktion liksom självförklarande program. Problem och möjligheter med expertsystem behandlas medan kontorstillämpningarna lämnas åt läsaren att härleda. Ordlista återfinns sist i skriften.
Metod: Välstrukturerad kunskapsöversikt med en viss (naturlig) slagsida i exemplen mot författarens egen bakgrund.

Avsändare: Sture Hägglund, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping; han är expert på expertsystem.

Mottagare: De som behöver en realistisk nulägesbeskrivning av hur långt expertsystemen kommit, de som behöver tips och idéer till fördjupning samt de som har behov av definitioner och samband till närliggande områden.

Grad av analys: Ger kritiska synpunkter på översiktsnivå och anger t.ex. etiska problem.

Täckning: Vältäckande i principer, problem- och allmän lägesbeskrivning.

Datumstämpel: December 1986

Nyhetsvärde: I försöken att anbringa ett kommunikations- och kontorsperspektiv samt i den systematiska översikten på svenska.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport26.pdf

Digitalisering i Västtyskland. Teldok Rapport nr 19

Innehåll: Observationer, analys och kommentarer från studiebesök hos ministerier (forskning, tele och post) tillverkande företag (Siemens, Nixdorf) och en mässa (Hannover). Utöver digitalisering och optiska fibrer berörs bl a kontorskommunikationen och videotex. Efter en sen start tar Västtyskland ledningen vad gäller digitalisering (ISDN). Den svenska och den västtyska utvecklingen jämförs. Olika nya tjänster beskrivs, särskilt bildkommunikation.
Metod: Reserapporten, med ett rapporteringsansvar för respektive besök och personliga intryck.

Avsändare: Resedeltagarna d.v.s. åtta olika författare, särskilt redaktörerna, Peter Magnusson, Statsanställdas förbund och TCO, och P G Holmlöv, docent Ekonomiska forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare.

Mottagare: Den som intresserar sig för internationell telematikutveckling i allmänhet och i Västtyskland i synnerhet; för ISDN och för bildkommunikation.

Grad av analys: Ansatsen är internationell och särskilt svensk jämförelse, samt de personliga intrycken och reflektionerna.

Täckning: Bundespost, Siemens, Nixdorf, forskningsministerier.

Datumstämpel: Resa april 1985, rapport april 1986.

Nyhetsvärde: Aktuell rapport (då) från ett område där det i Västtyskland sker mycket, snabbt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport19.pdf

Ny teleteknik i Sverige – användning idag. Teldok Rapport nr 25

Innehåll: En sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar – i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter.
Ett tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel.
Även Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmarit-projektet. Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellit-länkar till kabel-TV-nät, radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning.
Metod: Ett antal kvalificerade författare har omväxlande gjort översiktliga beskrivningar av nya tendenser och idéer som ISDN, konkreta besök och intervjuer samt beskrivit produkter och tjänster.

Avsändare: Redaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal ”studieresenärer” med olika bakgrund har bistått redaktören.

Mottagare: Alla som vill hitta referenssynpunkter och kontakter i Sverige för erfarenheter. De som söker en uppdatering och saklig redovisning av ofta refererade projekt och produkter.

Grad av analys: Ur givna uttalanden, broschyrer etc. har vaskats fram jämförelser och så långt möjligt sakliga bedömningar.

Täckning: Täcker naturligtvis inte alla pionjäraktiviteter i Sverige men urvalet är representativt och brett.

Datumstämpel: Studieresorna är i själva verket flera, från sommaren 1985 till sommaren 1986. Utgiven november 1986.

Nyhetsvärde: Försök att se ”hela Sverige” översiktligt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport25.pdf

Telematik och organisationsstyrning. Teldok Rapport nr 20

Innehåll: EGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session ”Telematics och Organizational Control”.
Rapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret, i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder.
Det handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats.
Metod: Sammanfattning av inlämnade bidrag (”papers”), presentationer och diskussioner.

Avsändare: Bengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

Mottagare: Organisationsutredare och -utvecklare inom både privat och offentlig verksamhet.

Grad av analys: Referat av ett gallrat material från kollokviet. Detaljer och basfakta utlämnade till förmån för mer lättillgängliga sammanfattningar för läsaren. Ingen av uppsatsförfattarna har haft tillfälle att påverka bearbetningen i rapporten. Urval, tolkning och redigering står Bengt-Arne Vedin för.

Täckning: 22 forskare varav 5 svenska refereras.

Datumstämpel och Nyhetsvärde: Rapporten utgör en spegel av idéer och tankegångar daterade juni 1985.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport20.pdf

Meddelanden att använda. Teldok Rapport nr 24

Innehåll: Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, ”Meddelande att läsa”. Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.
Många noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, ”multimedia”. Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.
Avsändare: Lillemor Adriansson är fil lic och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet, och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.

Mottagare: Företag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem.

Grad av analys: Via tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande – dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper.

Datumstämpel: November 1986

Nyhetsvärde: Vältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport24.pdf

Telebild. Teldok Rapport nr 21

Innehåll: En sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex – Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras.
Metod: Författaren var själv VD för Telebild och har alltså systematiserat och redovisat sina egna observationer samt naturligtvis reaktioner från andra medverkande och utnyttjare bl.a. insamlade via enkät. Särskild möda har lagts ned på att lära av misslyckandena.

Avsändare: Göran Asplund, ek dr, då VD för Telebild.

Mottagare: Främst de som överväger att själva engagera sig i videotex-verksamhet, t.ex. som informationsgivare.

Grad av analys: Så inträngande som materialet medgett; begränsningen ligger alltså i gruppen Telebild-användare.

Täckning: Täcker just Telebild, det största och mest lyckosamma svenska videotex-försöket.

Datumstämpel: Augusti 1986

Nyhetsvärde: Samlad redovisning av erfarenheterna i Sverige av ett uppmärksammat nytt medium under introduktionsfasen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport21.pdf