Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.
Avsändare: Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.
Datumstämpel: Juni 1988
Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.
Metod: Författaren har genom regelbundna besök både ”hos” experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.
Avsändare: Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.
Mottagare: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinforma- tionsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.
Grad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt, flera resonerande och grundligt underbyggda steg.
Täckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Därutöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.
Datumstämpel: Oktober 1988
Nyhetsvärde: I analys och sammanställning.
Innehåll: Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar t.ex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.
Mottagare: De som i fack, företagsledning eller praktiskt arbetar med att införa och driva IT-system.
Avsändare: Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert, Mats Utbult är journalist.
Metod: Studieresa till väl valda, varierade och avancerade tillämpningar.
Täckning: Författarnas kunskaper och kritiska blick gör att de fått ut mycket, med den naturliga begränsning som ”fallstudierna” ger.
Datumstämpel: Resan gjord hösten 1986.
Nyhetsvärde: Författarnas sätt att se på utbildning och lagarbete i relation till informationsenheten.
Innehåll: 1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering – ”en halv årsbok”. Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är färre och kortare och tar upp aktualiteter, bl.a. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt, liberalisering och standardisering.
Metod: Sammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga eller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc.
Avsändare: Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag specialiserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.
Mottagare: Alla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik.
Grad av analys: Ligger delvis i valet av teman och statistik, vilket testats fram på förra årets läsare samt TELDOK Redaktionskommitté.
Täckning: Ojämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för t.ex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m.
Datumstämpel: September 1988
Nyhetsvärde: Årsbokens och referensverkets.
Innehåll: De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det ”modernare” Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att – efter nyhetens behag – upprätthålla tillräcklig trafik, ha en ”kritisk massa” som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt. NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.
Metod: Faktisk redovisning av vad som sker i nätet, inklusive statistik över användningens utveckling etc.
Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet.
Mottagare: Alla som är intresserade av elektroniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola.
Grad av analys: Djupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter.
Täckning: Täcker det som rubriken utsäger.
Datumstämpel: December 1988.
Nyhetsvärde: Studieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av ”avläsningspunkter” nu och i framtiden.
Innehåll: Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet, väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkterna för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informations- och ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.
Metod: Författaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan.
Avsändare: Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.
Mottagare: Alla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare.
Grad av analys: Rapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effekterna av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv.
Täckning: Rapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket, riksskatteverket).
Datumstämpel: Februari 1988
Nyhetsvärde: Aktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt, av ett antal offentliga datasystem.
Innehåll: TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom t.ex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument, både diskuteras och återges (i sammandrag).
Ett internationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.
Avsändare: Göran Axelsson, då Civildepartementet, var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medie- och telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit, totalt nio författare.
Mottagare: De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna -INS.
Metod: I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.
Täckning: Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyo-området samt politik.
Grad av analys: Språk- och kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.
Datumstämpel: Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.
Nyhetsvärde: Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.
Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.
Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.
Avsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.
Mottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.
Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.
Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.
Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.
Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.
Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar t.ex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken ”Sveriges telematiska konkurrenskraft”. Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik – om den internationella telematiken jämförande sådan – ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.
Mottagare: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematik- utvecklingen.
Avsändare: En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.
Täckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material.
Grad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc lämnas analysen åt läsaren.
Metod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.
Datumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.
Nyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det, internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.
Innehåll: Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst, data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt, och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert – för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.
Metod: Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.
Avsändare: Författaren är data-telematikkonsult.
Mottagare: Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning.
Grad av analys: Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.
Täckning: Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).
Datumstämpel: December 1987
Nyhetsvärde: Helhetsbilden av ”vad man bör göra åt ISDN i nuläget”. Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.