Category Archives: Rapport

Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende. Teldok Rapport nr 146

Posted on by

Vad är framtidens boende?
Vad är smarta hem och vad innebär IT i hemmet?
Kan IT ge en positiv kvalitetsförbättring i vårt boende?

Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende dokumenterar fyra seminarier bedrivna av forskare från ”Smart studio” vid Interaktiva Institutet. Målet har varit att få igång en diskussion mellan olika intressegrupper, med olika erfarenhet, åsikter och infallsvinklar; om ”smarta hem”, ”intelligenta miljöer” och ”interaktivt boende”.
Samtalen gav inte alltid entydiga och gemensamma ”svar”. Viktiga frågor ställdes och olika synpunkter presenterades.
Det handlar mer om icke-teknik och om livskvalitet, mindre om IT och teknikstyrning i hemmet. Förhoppningsvis kan diskussionen beaktas både vid framtida byggande och genom att bidra till en friare och mer kritisk diskussion kring IT-och-boende i framtiden.

Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende är den tolfte i en serie rapporter som publiceras av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2004. Projektledare har varit Carolina Browall, beteendevetare med huvudämne i miljöpedagogik. Övriga projektmedlemmar är Konrad Tollmar, datalog, och Fredrik Petersson, civilingenjör.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport146.pdf

Tyskland och användningen av Internet. Teldok Rapport nr 145

Posted on by

Vidgas ”den digitala klyftan”?
Eller kommer de grupper – och länder – som ligger efter när det gäller IT-tillgång att komma ifatt de tidiga användarna?
Och vad påverkar IT-utvecklingen i ett land?

Tyskland och användningen av Internet visar hur användningen av Internet (och mobiltelefoni) utvecklats i Tyskland utifrån ett antal aktuella faktorer som politik, reglering, utbildning och företagande.
I rapporten jämförs med situationen i Sverige – som ligger före, men hur länge? Tyngdpunkten ligger på att beskriva den tyska situationen och använda uppgifter om Sverige där så anses relevant för att belysa skillnaderna.
I Tyskland betonar man oftare behovet av snabba anslutningar för att få fler användare. Ökningstakten av antalet anslutna och användningen kan accelerera först när fler ”snabba” och ”enkla” anslutningsalternativ erbjuds, t ex Internetanslutning via kabel-TV.
I Tyskland har det aldrig existerat Kompis-datorer eller andra satsningar på datorer i skolan. Där Sverige haft en lång period för omställningen, ska Tyskland ställa om utbildningsväsendet på mycket kort tid. Under de närmaste åren kommer däremot de stora tyska koncernerna att satsa stort på IT för att effektivisera sin verksamhet.

Tyskland och användningen av Internet – en jämförelse med Sverige är den tolfte rapporten som publiceras i programmet Telematik 2004. Rapporten har författats av Magnus Brattgård och Lars Truedsson.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport145.pdf

En föränderlig mediavärld. Teknik, ekonomi och journalistik. Teldok Rapport nr 141

Posted on by

Medievärlden förändras snabbt. De gamla medierna växer samman med de nya medierna, gränser mellan genrer löses upp. Hela det demokratiska systemet förändras.

Internet får allt fler användare samtidigt som de traditionella dagstidningarna brottas med växande ekonomiska problem. TV- och radiokanalerna har blivit fler ­ och runt hörnet väntar de digitala marknäten med ännu fler kanaler. Nya medietekniker som digitalt papper och trådlöst Internet är på väg.

De gamla medierna växer samman med de nya medierna, en konvergens som går längst på Internet där text, ljud, bild och rörlig bild växer samman till ett nytt kommunikationssystem. Gränser mellan genrer löses upp när journalistik och underhållning smälter samman. Interaktiva medier gör att människor själva i större utsträckning styr sin medieanvändning. Opinionsbildningsprocesserna, och därmed det demokratiska systemet, förändras.

En föränderlig medievärld (som utges efter 6 juni 2001) beskriver ett antal trender i dagens medier. Det handlar inte bara om teknik, utan också om hur medierna förvandlas till en industri där de ekonomiska faktorerna styr allt hårdare. Där ägandet koncentreras, produktionen i ”nyhetsfabriken” rationaliseras och konkurrensen hårdnar.

Rapporten har arbetats fram inom forskningsnätverket Medievärlden 2020. Författare är docent Börje Alström vid Mitthögskolan i Sundsvall, professor Nils Enlund vid KTH-Medieteknik, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet Lowe Hedman och professorn i journalistik vid Stockholms universitet Håkan Hvitfelt.

En föränderlig medievärld är den åttonde av totalt ca ett dussin publikationer som beräknas utkomma ur programmet Telematik 2004 som VINNOVA och TELDOK tillsammans genomför 1999–2001.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport141.pdf

Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion. Teldok Rapport nr 144

Posted on by

Europas sargade teleindustri och blödande teleoperatörer kan gå ljusare tider till mötes, tack vare att EU före USA och Japan introducerar ny reglering. En grundläggande förutsättning för att införa nya teletjänster till flera hundra miljoner användare är nämligen ny lagstiftning och reglering. Läs mer om ”vad som händer på bredbandsfronten i Sverige, om IP-telefoni som snart är verklighet i Sverige i stor skala, om ökad frekvenstilldelning för 3G och om några av de viktiga regelverk som är stadda i förändring”.

De rikaste industriländerna går i bräschen för att modernisera de internationella och nationella regelverken i syfte att underlätta fortsatt expansion för nya och gamla teletjänster, för mobilnät och bredbandsnät, rapporterar frilansjournalisten Göte Andersson i rapporten Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.
Det handlar om ”stora förändringar inom EU, världshandelsorganisationen WTO, Internationella Teleunionen (ITU) och andra organisationer”. Man förhandlar om lagar och regelverk som ska stimulera ökad frihandel och ökad konkurrens, vilket underlättar storskaligt införande av ny telekomteknik. Det gäller bredband, 3G-telefoni, WLAN, nya Internettjänster, IP-telefoni, digital-TV och en rad andra tjänster.
Tack vare WTOs frihandelsavtal 1997 kan OECD-länderna redovisa hög tillväxt och kraftiga prissänkningar. Världens länder går nu in i regelbundna frihandelsförhandlingar på telekom-området, precis som på det traditionella varuhandelsområdet.
Tilldelning av frekvenser (för t ex mobiltelefoni) är en mycket långsiktig process. Fördelarna är förstås stora med att kunna nå globala massmarknader med samma slags teknik. Det är av det skälet mobilindustrin vill samordna frekvenstilldelningen så att samma telefoner ska kunna användas i Europa, Asien och USA.

År 2010 räknar mobilindustrin med att det ska finnas mer än 2 miljarder mobilabonnenter i hela världen, dubbelt så många som idag. Och 600 miljoner av dessa ska vara nytillkomna 3G-abonnenter. (3G har bl a kallats ”nästa generations” mobiltelefoni och ”bredband i fickan”.) Bl a frekvensdiskussionerna avgör hur många som finner det attraktivt och prisbilligt att skaffa 3G-abonnemang.
ITU beslutade 2000 att rekommendera en ökning av frekvenstilldelningen ”med flera hundra procent” till 3G-nät. Avvecklingen av analog TV frigör frekvenser som kan användas för de nya 3G-näten. Det blir 75% billigare att bygga 3G-nät i 400 MHz-bandet, som nu används för analog TV, än att använda 2 GHz-bandet.
Förhandlingar förbereds också som gäller tilldelningen av fler frekvenser för WLAN, trådlösa nät. Med WLAN får användarna ännu bredbandigare kapacitet, ca 20 Mbit/s, fast ”fläckvis”, till vad som brukar kallas ”hot spots”. Om WLAN och 3G ska kunna konkurrera är frekvenstilldelningen viktig.

EU är före USA och Japan med att upprätta ett nytt gemensamt regelverk som täcker telefoni, Internet och överföring av TV-tjänster. Med start 2003 ska de nya reglerna bereda vägen för IP-telefoni, för en rad andra Internet-tjänster och för de viktiga positioneringstjänsterna i mobilnäten, som mobilindustrin räknar med ska vara grunden för framtidens mobiltjänster.

Nya bredbandsnät gör det möjligt för fler leverantörer att erbjuda sina tjänster i öppen konkurrens. Detta gäller särskilt när många ”tunga fastighetsägare” bygger egna bredbandsnät, med kapacitet upp till 100 Mbit/s fram till varje bostad, till Sveriges flerfamiljshus. De stora fastighetsägarna bygger egna IP-baserade bredbandsnät avsedda att klara Internet-access, IP-telefoni, IP-TV samt styr-och regleringstjänster i fastigheterna.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport144.pdf

Den nya och omedelbara ekonomin. Teldok Rapport nr 143

Posted on by

Ekonomin förnyar sig alltid, även när vi inte kallar den ny. Det ligger i ekonomins natur att företag föds, lever och dör. Det säger professor Gunnar Eliasson i en ny rapport om Den nya och omedelbara ekonomin, där han också frågar: Existerade den Nya Ekonomin? Vilken roll spelar egentligen tekniken, särskilt Internet, för ekonomisk tillväxt i samhället? Och hur påverkar den nya ekonomin oss?

Industriella revolutioner är sällsynta. Förra gången sådan inträffade var för nästan 200 år sedan. Den industriella revolutionen var möjlig bara genom en att en kombination av gynnsamma förutsättningar förelåg. Utan att flera sådana förutsättningar kombineras i framtiden uteblir de verkliga möjligheterna att dra nytta av den nya teknologin.
Internet representerar något radikalt nytt som i grunden kan förändra industriekonomiernas sätt att organisera sin produktion. Det kan bli ”en industriell omvandling vars komplexitet saknar motstycke under tidigare industriella revolutioner”.
Kanske får vi se samma tillväxt i Sverige – och samma ”magnifika innovativa förnyelse av de gamla svenska storföretagen” – som under årtiondena efter andra världskriget. Troligen blir dagens storföretag förr eller senare förlorare.
Det är i användarindustrin som de största effekterna uppstår – i den ”gamla” produktionen, särskilt inom verkstadsindustrin. Produkterna blir bättre och produktionen kan organiseras mycket effektivare tack vare den nya dator- och kommunikationstekniken.
”Utvecklingen av avancerade produkter handlar alltid om experiment och interaktion mellan producenter och kunder.” Krävande kunder är därför en viktig och dynamisk faktor bakom inte bara företagens utan hela nationens konkurrenskraft.
För att den nya industriella omvandlingen ska lyckas, med Internet, efterlyser Gunnar Eliasson ”småskalig kompetensintensiv produktion där skalfördelar uppnås genom samverkan i breda kompetensblock” som är teknologiskt diversifierade. För de anställda och entreprenörerna måste skapas ”ett nytt individuellt anpassat socialt försäkringskapital” istället för gamla socialförsäkringar. Och mer aktivt entreprenörskap behövs, en trend som är tydlig sedan 30 år.

Den nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv är den tionde av ca dussinet publikationer som utges i Telematik 2004. Professor Gunnar Eliasson är en så entusiasmerande och mångkunnig författare att rapporten ges ut i två versioner: 143a omfattar ca 300 sidor och kostar 300 kronor, medan 143b är en sammanfattning på ca 30 sidor som kostar 150 kronor.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport143.pdf

Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska CD-ROM. Teldok Rapport nr 140

Posted on by

Hur passar bilden in i utbildningen? Och särskilt: hur skiljer sig dagens digitala bilder från gårdagens illustrerade läroböcker?

Detta är ämnet för en ny rapport i Telematik 2004. Dr Yvonne Eriksson, verksam vid talboks- och punktskriftsbiblioteket och Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, har skrivit Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.

Svaret – på frågan om hur bilden kommer in i utbildningen – kan spontant förefalla färdigtänkt. Kunskap borde vara lättare att lära med bilder; och ”dagens pedagogiska cd-rom” borde dra nytta av elevernas tusentals timmar TV-tittande och hundratals timmar datorspel. Vi borde vara vana vid att förstå och bearbeta bildinformation eftersom vi dagligen, stundligen och varje sekund bombarderas av främst synintryck; det mesta av det vi vet och kommer ihåg har vi lagrat i hjärnan med synens hjälp.

En stunds eftertanke leder förstås till insikten att ”det beror på”: bilderna ska helst passa ämnet, passa texten eller ”läromedlet” i övrigt, passa användarna (elever och lärare) och hela inlärningssituationen. Bilder (vissa typer av bilder) fungerar bättre än text på att beskriva vissa tillstånd eller förlopp, medan texter har sina fördelar. Bäst blir det om de stöder och kompletterar varandra.

Studier av vanliga läromedel – gjorda t ex av Rune Pettersson – visar att det inte alltid är så: de myckna bilderna ser ibland ut att alldeles tränga bort texten, och inte alla bilder stöds av texten eller lämnar vettig information. Ändå föredrar de flesta elever bilder i sina läroböcker; och bilder kan ibland vara enastående när det gäller att klarlägga komplicerade förhållanden eller att underlätta bearbetning och hågkomst.

Men här gäller det alltså digitala läromedel. Yvonne Eriksson utgår mycket riktigt från att bilden ska åskådliggöra texten men även tillföra ytterligare information. ”För att bilden skall kunna vara meningsbärande krävs att den som studerar bilden har förmåga att tyda den information som finns att hämta.” Och när man vill jämföra fördelarna hos digitala läromedel med böcker och kompendier behöver man, menar hon, ”först definiera vilken typ av text som lämpar sig för respektive medium, samtidigt som man preciserar målgrupp och användningsområde”.

I Sverige kom de första bilderna i skolböcker 1868. Först dök de upp i naturhistoria/naturkunskap och geografi, som Yvonne Eriksson därför valt att koncentrera sig på. Det är kanske inte att förvåna att ”dagens pedagogiska cd-rom” påminner om just det sena 1800-talets illustrerade läroböcker. Den digitala läromedelsproduktionen är bara i början av sin bana och sker – enligt Yvonne Eriksson – ”mer intuitivt snarare än att man explicit utgår från teorier rörande kognitiva och perceptuella processer som är involverade vid bildförståelse.” Det finns mycket att lära!

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport140.pdf

IT, demokrati och medborgarnas deltagande. Teldok Rapport nr 142

Posted on by

Demokratin blir aldrig vad den varit. Morgondagens demokrati kommer inte att likna gårdagens, säger statsvetaren Robert A Dahl – och tillägger: Det ska den inte heller göra! Bland annat förändrar IT och Internet förutsättningarna.

De svenska moderaterna genomförde ett provval på Internet (www.moderat.se) bland 650 riksdagskandidater över hela Sverige. Aftonbladet, Ungdomsstyrelsen och Skolverket planerar ”världens största val på internet” (http://www.aftonbladet.se/ungtval/start.html) för landets 300.000 gymnasieungdomar april 2002.

Allmänheten tycks förhålla sig halvljum till att rösta över Internet: 53% av svenskarna anser att ”det inte är rätt att satsa på val på internet”, enligt Webbarometern.se.

Utomlands förefaller finnas större beredskap för omröstningar via Internet. Konsultföretaget Gartner Group bedömer att ”något slags” elektroniskt röstande kommer att förekomma i alla USAs delstater vid presidentvalet 2004. Och eMarketer.com rapporterar att 68% av kanadensarna skulle vilja rösta över Internet.

”IT i sig fördjupar inte demokratin”, påpekar statsrådet Britta Lejon i ett anförande vid Offentliga rummet i Karlskrona (maj 2001). Men IT är ”ytterligare en möjlighet att stärka människors delaktighet och vidga kontaktytor … mellan beslutsfattare och medborgare.”

Hur kan då IT medverka till att förbättra dialogen mellan politiker och väljare, eller mellan medlemmar och partiledningar? Hur kan medborgarna ges bättre möjligheter att delta i och påverka den demokratiska beslutsprocessen? Sådana frågor ställde Carl-Öije Segerlund för halvannat år sedan när han lyckades intressera Justitiedepartementet, NUTEK och Telematik 2004 för att samfinansiera ett projekt om ”Demokrati och IT”.

Som ett resultat av Carl-Öijes projektidé – han hade tyvärr inte möjlighet att själv genomföra projektet – har Telematik 2004 publicerat rapporten IT, demokrati och medborgarnas deltagande. I boken pekar forskaren Åke Grönlund från Informatik, Umeå universitet, på ”de metoder för e-demokrati som finns eller är på väg att utvecklas, och … de förutsättningar de har att bli framgångsrika”.

E-demokrati är så mycket mer än omröstningar via Internet, det Åke Grönlund kallar ”snabb demokrati”. I begreppet ”IT-användning i demokratiska processer” ingår också metoder för att samla medborgarnas deltagande och engagemang redan när de politiska besluten förbereds, något Åke Grönlund kallar ”stark demokrati”.

Åke Grönlund beskriver ingående några exempel, bl a dessa. I Bollnäs används tekniken för e-demokrati som en integrerad del av den politiska processen. ”Dialogen” är ett öppet webb-forum för diskussion av olika frågor. Kommunfullmäktigesammanträdena strömmas i ljud och bild från www.bollnas.se. I Kalix genomfördes ”Rådslaget” under två höstveckor 2000 som ett led i en bred och långsiktig satsning på demokratisk förnyelse. Och Älvsjö har en representativ ”Medborgarpanel” med 500 personer. Försök, metoder och tekniker är olika; mer forskning behövs för att utröna deras användbarhet, mer påverkan om man vill få en e-demokratisk ”svensk modell” accepterad i Europa.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport142.pdf

Interaktiv underhållning inför framtiden. Teldok Rapport nr 133

Posted on by

Dataspelen har under de senaste åren genomgått en enorm utveckling, och blivit en allt större och viktigare del av IT- användningen i Sverige och världen. Interaktiv underhållning har blivit en bred och accepterad fritidssysselsättning som vem som helst kan ha utbyte av. Dataspelsbranschen har blivit en mångmiljardindustri, och den interaktiva underhållningen kommer även att vara av stor betydelse för utformningen av morgondagens informationsteknologi

Rapporten Interaktiv underhållning inför framtiden syftar till att beskriva och förklara vad dataspel och dataspelande innebär, och hur den interaktiva underhållningen kommer att förändras och påverka oss i framtiden. Speltyper och spelgenrer, användning och användare, teknologin bakom spelen, dataspelsbranschen och våldsdebatten behandlas i rapporten, som bygger på intervjuer med branschfolk och användare, skriftliga källor och författarnas egna erfarenheter.

Rapporten avslutas med en framtidsvision av hur den interaktiva underhållningen kan komma att utvecklas de närmaste åren. Till innehållet hör också ordlista och källförteckning; fler länkar finns på den webb-sajt som författarna skapat i anslutning till rapporten.

TELDOK Rapport 133 Interaktiv underhållning inför framtiden, som utkommer 30 mars 2000, har skrivits av masskommunikationsforskaren Erik Fjellman och frilansjournalisten Jan Sjögren. Rapporten ingår i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport133.pdf

IT växer (även) i skogen. Teldok Rapport nr 136

Posted on by

Två tredjedelar av Sverige täcks av skog, oftast granar och tallar; skogen växer med ungefär 100 miljoner kubikmeter per år. Vårt land svarar för en femtedel av EU-ländernas samlade export av skogsprodukter. Bl a produceras 10 miljarder ton tidnings-, tryck- och annat papper, som det på vilket IT växer (även) i skogen är tryckt.

Man kan närma sig mötet mellan ny informationsteknik och skogen från flera utgångspunkter, t ex med frågan om och när papperet förlorar sin roll som informationsbärare; eller hur ny teknik kan användas för att visa upp skogen och hålla reda på läget för trädbeståndet i parkerna (parkförvaltningen i Paris har haft planer på att förse alla sina 90 000 träd med chips som håller reda på hur varje träd mår).

Arvid Höglund, samhällsvetare och skribent som skrivit IT växer (även) i skogen, har valt att koncentrera sin framställning till hur IT används för att underlätta timrets väg från skog till industri.

Forskare, IT-, teknik- och logistikansvariga inom skogsföretag, maskinentreprenörer och andra inblandade intervjuas i rapporten, som också innehåller bidrag från Iwan Wästerlund, professor vid SLU i Umeå; jägmästare Johan Bergström, SkogForsk; samt Ove Jansson, chefredaktör för Svensk Skogsteknik.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport136.pdf