Hur ska man göra för att skörda frukterna av den konkurrens som uppstår när tidigare monopol, t ex på teleområdet, blir upplösta?
Många länder har prövat långtgående priskontroller. Men lönsamhet behöver inte vara samma sak som otillbörlig ”marknadsmakt” – istället kan stora vinster bero på innovativitet. Bl a detta visar professor Stephen C Littlechild i Via TELDOK 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll: kritik av prisreglering inom elleverans och mobiltelefoni.
Stephen C Littlechild är Principal Research Fellow vid The Judge Institute of Management, Cambridge-universitetet i Storbritannien. Han har tidigare bl a varit generaldirektör (för brittiska Electricity Supply) och fungerade som regeringens konsult ifråga om prisreglering när British Telecom skulle privatiseras.
Den engelskspråkiga förlagan till Via TELDOK 42 – Regulators, Competition and Transitional Price Controls: A Critique of Price Restraints in Electricity Supply and Mobile Telephones – finns att läsa på www.iea.org.uk. Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.
Author Archives: admin
Information and Communications Technology in Finland and Sweden. Teldok Rapport nr 147
Hur ska man göra för att skörda frukterna av den konkurrens som uppstår när tidigare monopol, t ex på teleområdet, blir upplösta?
Många länder har prövat långtgående priskontroller. Men lönsamhet behöver inte vara samma sak som otillbörlig ”marknadsmakt” – istället kan stora vinster bero på innovativitet. Bl a detta visar professor Stephen C Littlechild i Via TELDOK 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll: kritik av prisreglering inom elleverans och mobiltelefoni.
Stephen C Littlechild är Principal Research Fellow vid The Judge Institute of Management, Cambridge-universitetet i Storbritannien. Han har tidigare bl a varit generaldirektör (för brittiska Electricity Supply) och fungerade som regeringens konsult ifråga om prisreglering när British Telecom skulle privatiseras.
Den engelskspråkiga förlagan till Via TELDOK 42 – Regulators, Competition and Transitional Price Controls: A Critique of Price Restraints in Electricity Supply and Mobile Telephones – finns att läsa på www.iea.org.uk. Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.
Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende. Teldok Rapport nr 146
Vad är framtidens boende?
Vad är smarta hem och vad innebär IT i hemmet?
Kan IT ge en positiv kvalitetsförbättring i vårt boende?
Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende dokumenterar fyra seminarier bedrivna av forskare från ”Smart studio” vid Interaktiva Institutet. Målet har varit att få igång en diskussion mellan olika intressegrupper, med olika erfarenhet, åsikter och infallsvinklar; om ”smarta hem”, ”intelligenta miljöer” och ”interaktivt boende”.
Samtalen gav inte alltid entydiga och gemensamma ”svar”. Viktiga frågor ställdes och olika synpunkter presenterades.
Det handlar mer om icke-teknik och om livskvalitet, mindre om IT och teknikstyrning i hemmet. Förhoppningsvis kan diskussionen beaktas både vid framtida byggande och genom att bidra till en friare och mer kritisk diskussion kring IT-och-boende i framtiden.
Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende är den tolfte i en serie rapporter som publiceras av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2004. Projektledare har varit Carolina Browall, beteendevetare med huvudämne i miljöpedagogik. Övriga projektmedlemmar är Konrad Tollmar, datalog, och Fredrik Petersson, civilingenjör.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.
Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet. Teldok Via nr 43
De digitala medierna, särskilt Internet, har revolutionerat hur nyheter kan spridas och tas emot.
I teorin är Internet det perfekta mediet för att leverera nyheter: både bild och ljud, omedelbart och ständigt aktuellt, till låg produktionskostnad, ofta ”gratis” att ta del av.
Via TELDOK 43: Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet behandlar och analyserar framtiden för digitalt förmedlade nyheter. I en rad intervjuer med experter på området framkommer trender och förutsägelser.
Digitala nyheter har skrivits av Erik Fjellman, bitr forskare vid Nordicom, och Jan Sjögren, bl a webbredaktör på Telia. Rapporten kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.
Tyskland och användningen av Internet. Teldok Rapport nr 145
Vidgas ”den digitala klyftan”?
Eller kommer de grupper – och länder – som ligger efter när det gäller IT-tillgång att komma ifatt de tidiga användarna?
Och vad påverkar IT-utvecklingen i ett land?
Tyskland och användningen av Internet visar hur användningen av Internet (och mobiltelefoni) utvecklats i Tyskland utifrån ett antal aktuella faktorer som politik, reglering, utbildning och företagande.
I rapporten jämförs med situationen i Sverige – som ligger före, men hur länge? Tyngdpunkten ligger på att beskriva den tyska situationen och använda uppgifter om Sverige där så anses relevant för att belysa skillnaderna.
I Tyskland betonar man oftare behovet av snabba anslutningar för att få fler användare. Ökningstakten av antalet anslutna och användningen kan accelerera först när fler ”snabba” och ”enkla” anslutningsalternativ erbjuds, t ex Internetanslutning via kabel-TV.
I Tyskland har det aldrig existerat Kompis-datorer eller andra satsningar på datorer i skolan. Där Sverige haft en lång period för omställningen, ska Tyskland ställa om utbildningsväsendet på mycket kort tid. Under de närmaste åren kommer däremot de stora tyska koncernerna att satsa stort på IT för att effektivisera sin verksamhet.
Tyskland och användningen av Internet – en jämförelse med Sverige är den tolfte rapporten som publiceras i programmet Telematik 2004. Rapporten har författats av Magnus Brattgård och Lars Truedsson.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.
Trådlösa LAN. Teldok Info nr 19
Interactive Media in Sweden. Teldok Via nr 41
Interactive Media in Sweden 2001 visar i tabeller, diagram och kommentarer fakta om de verksamma Internet- och multimediaföretagen i Sverige: antal, storlek och omsättning; marknader, produkter och kunder; samarbeten, nätverk och kluster. Även förhållanden för de anställda beskrivs.
Interactive Media in Sweden 2001 har utarbetats inom MITIOR-projektet vid Arbetslivsinstitutet av docent Åke Sandberg och Fredrik Augustsson, doktorand i sociologi. Rapporten publiceras också av TELDOK, som bidrog till att utge den första undersökningen (på svenska resp engelska) av den svenska branschen för ”interaktiva medier, Internet och multimedia”.
Interactive Media in Sweden 2001 bygger på en enkät som gjordes 2001 till företagsledningarna i 350 företag som utvecklar lösningar för Internet och multimedia. Registret över företag har tagits fram i samarbete bl a med branschorganisationen Promise (Producenter av interaktiva medier i Sverige).
Branschen är förstås ung; medianföretaget startades 1996. Företagen är små: typföretaget har bara fem anställda, genomsnittsföretaget sexton anställda.
Ungefär hälften av personalen (50–60%) sysslar verkligen med att producera lösningar för interaktiva medier. Oftast (77% av produktionen) gäller det Internet och intranät. CD-ROM och DVD svarar för en femtedel av produktionen och WAP och interaktiv TV för ett oar futtiga procent. Internet-produktion är alltså branschens kärnverksamhet.
Kunderna är framför allt – till över 80% – andra företag. De köper oftast företagspresentationer, reklam och PR, mycket sällan t ex ”edutainment” eller nyheter. Lösningar för e-handel – ”e-commerce” – är inte heller vanliga, något som författarna gissar kan ha räddat de undersökta företagen från att gå under när Internet-bubblan sprack.
Omsättningen ser ut att växa för Internet-designföretagen. I genomsnitt var omsättningen per företag 11 miljoner 1999, 14 året därpå och (enligt företagens prognoser) 15 miljoner för undersökningsåret (2001). De äldsta företagen i branschen omsätter mer än de yngre.
65% av företagen köper in (dvs har ”outsourcat”) delar av produktionen från andra företag eller frilansare. Det motsvarar i genomsnitt 20% av omsättningen. Samtidigt är mer än varannat företag underleverantör till ett eller flera andra företag i samma bransch; på så sätt skapas 25% av omsättningen. Dessutom bidrar kunderna aktivt i produktionen av Internet- och medielösningar.
I själva verket är det många gånger samma företag som ”outsourcar” sin produktion, underlevererar till andra och låter kunderna påverka produktionsarbetet. Branschen består av nätverk där varje företag kontinuerligt spelar olika roller.
The TELDOK Yearbook 2001. Teldok rapport nr 139
IT, demokrati och medborgarnas deltagande. Teldok Rapport nr 142
Demokratin blir aldrig vad den varit. Morgondagens demokrati kommer inte att likna gårdagens, säger statsvetaren Robert A Dahl – och tillägger: Det ska den inte heller göra! Bland annat förändrar IT och Internet förutsättningarna.
De svenska moderaterna genomförde ett provval på Internet (www.moderat.se) bland 650 riksdagskandidater över hela Sverige. Aftonbladet, Ungdomsstyrelsen och Skolverket planerar ”världens största val på internet” (http://www.aftonbladet.se/ungtval/start.html) för landets 300.000 gymnasieungdomar april 2002.
Allmänheten tycks förhålla sig halvljum till att rösta över Internet: 53% av svenskarna anser att ”det inte är rätt att satsa på val på internet”, enligt Webbarometern.se.
Utomlands förefaller finnas större beredskap för omröstningar via Internet. Konsultföretaget Gartner Group bedömer att ”något slags” elektroniskt röstande kommer att förekomma i alla USAs delstater vid presidentvalet 2004. Och eMarketer.com rapporterar att 68% av kanadensarna skulle vilja rösta över Internet.
”IT i sig fördjupar inte demokratin”, påpekar statsrådet Britta Lejon i ett anförande vid Offentliga rummet i Karlskrona (maj 2001). Men IT är ”ytterligare en möjlighet att stärka människors delaktighet och vidga kontaktytor … mellan beslutsfattare och medborgare.”
Hur kan då IT medverka till att förbättra dialogen mellan politiker och väljare, eller mellan medlemmar och partiledningar? Hur kan medborgarna ges bättre möjligheter att delta i och påverka den demokratiska beslutsprocessen? Sådana frågor ställde Carl-Öije Segerlund för halvannat år sedan när han lyckades intressera Justitiedepartementet, NUTEK och Telematik 2004 för att samfinansiera ett projekt om ”Demokrati och IT”.
Som ett resultat av Carl-Öijes projektidé – han hade tyvärr inte möjlighet att själv genomföra projektet – har Telematik 2004 publicerat rapporten IT, demokrati och medborgarnas deltagande. I boken pekar forskaren Åke Grönlund från Informatik, Umeå universitet, på ”de metoder för e-demokrati som finns eller är på väg att utvecklas, och … de förutsättningar de har att bli framgångsrika”.
E-demokrati är så mycket mer än omröstningar via Internet, det Åke Grönlund kallar ”snabb demokrati”. I begreppet ”IT-användning i demokratiska processer” ingår också metoder för att samla medborgarnas deltagande och engagemang redan när de politiska besluten förbereds, något Åke Grönlund kallar ”stark demokrati”.
Åke Grönlund beskriver ingående några exempel, bl a dessa. I Bollnäs används tekniken för e-demokrati som en integrerad del av den politiska processen. ”Dialogen” är ett öppet webb-forum för diskussion av olika frågor. Kommunfullmäktigesammanträdena strömmas i ljud och bild från www.bollnas.se. I Kalix genomfördes ”Rådslaget” under två höstveckor 2000 som ett led i en bred och långsiktig satsning på demokratisk förnyelse. Och Älvsjö har en representativ ”Medborgarpanel” med 500 personer. Försök, metoder och tekniker är olika; mer forskning behövs för att utröna deras användbarhet, mer påverkan om man vill få en e-demokratisk ”svensk modell” accepterad i Europa.
Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska CD-ROM. Teldok Rapport nr 140
Hur passar bilden in i utbildningen? Och särskilt: hur skiljer sig dagens digitala bilder från gårdagens illustrerade läroböcker?
Detta är ämnet för en ny rapport i Telematik 2004. Dr Yvonne Eriksson, verksam vid talboks- och punktskriftsbiblioteket och Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, har skrivit Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.
Svaret – på frågan om hur bilden kommer in i utbildningen – kan spontant förefalla färdigtänkt. Kunskap borde vara lättare att lära med bilder; och ”dagens pedagogiska cd-rom” borde dra nytta av elevernas tusentals timmar TV-tittande och hundratals timmar datorspel. Vi borde vara vana vid att förstå och bearbeta bildinformation eftersom vi dagligen, stundligen och varje sekund bombarderas av främst synintryck; det mesta av det vi vet och kommer ihåg har vi lagrat i hjärnan med synens hjälp.
En stunds eftertanke leder förstås till insikten att ”det beror på”: bilderna ska helst passa ämnet, passa texten eller ”läromedlet” i övrigt, passa användarna (elever och lärare) och hela inlärningssituationen. Bilder (vissa typer av bilder) fungerar bättre än text på att beskriva vissa tillstånd eller förlopp, medan texter har sina fördelar. Bäst blir det om de stöder och kompletterar varandra.
Studier av vanliga läromedel – gjorda t ex av Rune Pettersson – visar att det inte alltid är så: de myckna bilderna ser ibland ut att alldeles tränga bort texten, och inte alla bilder stöds av texten eller lämnar vettig information. Ändå föredrar de flesta elever bilder i sina läroböcker; och bilder kan ibland vara enastående när det gäller att klarlägga komplicerade förhållanden eller att underlätta bearbetning och hågkomst.
Men här gäller det alltså digitala läromedel. Yvonne Eriksson utgår mycket riktigt från att bilden ska åskådliggöra texten men även tillföra ytterligare information. ”För att bilden skall kunna vara meningsbärande krävs att den som studerar bilden har förmåga att tyda den information som finns att hämta.” Och när man vill jämföra fördelarna hos digitala läromedel med böcker och kompendier behöver man, menar hon, ”först definiera vilken typ av text som lämpar sig för respektive medium, samtidigt som man preciserar målgrupp och användningsområde”.
I Sverige kom de första bilderna i skolböcker 1868. Först dök de upp i naturhistoria/naturkunskap och geografi, som Yvonne Eriksson därför valt att koncentrera sig på. Det är kanske inte att förvåna att ”dagens pedagogiska cd-rom” påminner om just det sena 1800-talets illustrerade läroböcker. Den digitala läromedelsproduktionen är bara i början av sin bana och sker – enligt Yvonne Eriksson – ”mer intuitivt snarare än att man explicit utgår från teorier rörande kognitiva och perceptuella processer som är involverade vid bildförståelse.” Det finns mycket att lära!