Välfärd via nätet. Hushållen och Internet. Om näthandel och elektroniska civila nätverk. Teldok Rapport nr 124

Rapporten behandlar två välfärdsområden::

  • hushållens roll som konsumenter inom näthandel; och
  • hushållens roll som deltagare i det civila samhällets nätverk med användning av Internet

Hushåll som använder Internet för informationssökning kan påverka sin egen välfärd eller livskvalitet. De kan få tillgång till nya möjligheter (t ex utbildning och flexibelt arbete) eller bättre kunskaper (om hälsa, bostäder, offentlig service mm) via nätet.

När det gäller näthandel och välfärd är rapportens fråga om Internet kan bidra till att stärka hushållens roll på konsumentmarknaden. Dels ökar varuutbudet, dels kan konsumenten hålla sig mer informerad om olika produkter. Det webbstöd som svenska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ger nätshopparen redovisas.

I avsnittet om elektroniska civila nätverk beskrivs de diskussions- och debattfora som under det senaste året vuxit fram på webben. Människor med likartade intressen kan träffas virtuellt för att diskutera de mest skiftande ämnen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport124.pdf

IT och framtidens lärande. Teldok Rapport nr 125

Fram till idag har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och lärare. IT kan förändra detta helt. Vill vi i framtiden ha ett fortsatt demokratiskt lärande med lika möjligheter för alla, krävs uthållig och bred satsning på IT. Det menar Lars Bolander som skrivit IT och framtidens lärande.

Men i Sverige finns ju redan datorer i skolan? Visst, men det handlar inte om mängden utan om hur de används. Det krävs en genomtänkt utbildningsstrategi både i skolan, arbetslivet och för fritiden. Där är IT ett oundgängligt verktyg.

Det finns rader med exempel på nya grepp kring lärandet med stöd av IT. Ett antal sådana mycket konkreta praktikfall demonstreras i boken, både inhemska och utländska.

TELDOK Rapport 125: IT och framtidens lärande utkom december 1998, Rapporten har författats av Lars Bolander, som tidigare bl a skrivit TELDOK Rapport 100: IT i skolan (1995). Lars Bolander har lång erfarenhet av utbildning och fortbildning inom skolan och högskolan och är nu projektledare och multimedieproducent.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport125.pdf

Vårdkedjan och informationstekniken, Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder. Teldok Rapport nr 119

Genom att satsa på olika former av datorstöd för att hantera information om patienterna, deras tillstånd och behandling, har vården tre typer av vinster att hämta:

  • Tid
  • Bättre vårdbeslut i vardagen
  • Bättre resultatuppföljning och kvalitetsutveckling

Om dessa fördelar berättar i TELDOK Rapport 119 intervjuade läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, datasystemutvecklare i vården. Men de berättar också mycket om alla hinder och fallgropar som de har mött och möter. Dessa olika hinder förklarar det faktum att sjukvården ligger sent i datoriseringen av just vårdinformationen – informationstekniken har ju länge använts för ekonomi och administration.
I fem reportagekapitel behandlas olika erfarenheter från olika delar av landet:

  • I primärvården i Östergötland har man erfarenheter av att använda datorjournaler för bättre uppföljning. På en vårdcentral har man med forskare från universitetet utvecklat och prövat en ”elektronisk bokhylla”, som ett slags lokalt intranet, dvs ett eget litet internt internet för vårdcentralen.
  • Landstinget i Sörmland har tagit ett samlat grepp och utvecklat ett vårdinformationssystem för både primärvård och sjukhusvård, i ett mycket nära samarbete med IBM.
  • På Danderyds sjukhus inför de det sjukhusjournalsystem som vid sidan BMS skördar de största framgångarna: Melior, som Siemens Nixdorf från början utvecklade i samarbete med sjukvården i Göteborg. Danderyd är först i världen med aktiva kort som säkerhetsnyckel.
  • Datorstöd för det löpande, dagliga omvårdnadsarbetet är en gemensam nämnare för utvecklingsprojekt, med användare som berättar om sina erfarenheter i Enköping, Mölndal, Uppsala och Halland.
  • I Bedside är en grundtanke att med bärbara datorer vid sängkanten hos patienterna både fånga och ha tillgång till data.
  • Beakta är ett system för att följa och värdera patienternas behov av omvårdnad – det som kallas vårdtyngd.
  • Kommunikationen mellan sjukvården och kommunens äldreomsorg är en av de svagaste länkarna i flödes- och vårdkedjan. I Halland finns erfarenheter av hur man kan underlätta med hjälp av fax, personsökare och röstbrevlåda, och med ett datoriserat adressregister.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport119.pdf

Från grovarbetare till nätsurfare? Teldok Via nr 30

Vilka krav ställer det framtida IT-samhället på skolan och hur skall det gå för dem som inte vill eller kan tillgodogöra sig ökade teoretiska kunskaper?
Det är utgångspunkten för denna rapport, som bygger på intervjuer med skolministern Ylva Johansson, omvärldsanalytikern Bengt Wahlström och huvudsekreteraren i Kunskapslyftskommittén Åsa Sohlman. Huvuddelen av rapporten är en sammanställning från ett rundabordssamtal med neuropsykolog Håkan Eriksson, LO-ombudsmannen Lars-Åke Henriksson, direktör Camilla Modér från Industriförbundet, rektor Gunilla Söderström samt professor Töres Theorell.
Komplexiteten ökar i arbetslivet liksom abstraktionsgraden i arbetsuppgifterna. Arbetsorganisationen blir föränderlig och alla skall i framtiden kunna vara chefer i projekt och under vissa tidsperioder. Ett arbetsmarknadens A- och B-lag förutses växa fram. Kraven på arbetssökande ökar beträffande formell kompetens, teknisk kompetens, social kompetens och språkkunskaper. Framtiden ställer också nya krav på lärarna både beträffande pedagogik, kuskaper och vad man skall lära ut. Konkurrensen mellan skolorna ökar.
Detta är några av slutsatserna i Från grovarbetare till nätsurfare? Rapporten är sammanställd av Bo Carlsson, konsult i strategisk informationsteknik, med långvarig erfarenhet från skolan, både som lärare och politiker, samt Rebecca Byron, sistaårsstudent på PAO-programmet (Personal, Arbete, Organisation) vid Stockholms Universitet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via30.pdf

Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden? Teldok Rapport nr 118

Hur påverkar Internet, Cyberrymden och elektroniken de grundläggande frågorna om integritetsskydd, yttrandefrihet och demokrati? I denna skrift diskuteras detta mot bakgrund av vår offentlighetsprincip och den pågående IT-utvecklingen.
Bör det även i framtiden i Sverige vara möjligt att med stöd av offentlighetsprincipen skapa personprofiler om oss, en möjlighet som saknar motstycke i övriga Europa eller USA – eller skall medborgarna ges större inflytande över sina personuppgifter?
Hovrättsrådet Krister Thelin, som redigerat rapporten, hävdar i skriften att IT-utvecklingen och Internet tvingar fram ett omtänkande där fokus sätts på den enskilde som ägare av informationen om sig och sitt. Hans tes är att den nuvarande ordningen skapar ”genomskinliga” medborgare. I USA diskuteras risken för de dataspår som följer i kölvatttnet på ökad elektronisk handel, men i Sverige ”äger” myndigheterna omfattande information om oss och kan – med stöd av offentlighetsprincipen – också sälja den.
Journalisten och författaren Anders R Olsson bemöter tesen och dömer ut den. Han försvarar den nuvarande ordningen och vill istället peka på de hot som biobanker, satellitövervakning, trafikstyrningssystem och polisiära databaser utgör. Den omfattande persondatamängden och möjligheten för alla till insyn med stöd av offentlighetsprincipen, oberoende av om den enskilde vill det eller inte, är för honom en integrerad del av vår välfärdsstat. Ökad ”äganderätt” och krav på samtycke skulle inte bara förstärka nuvarande maktstrukturer utan också vara katastrofal för yttrandefriheten och rättssäkerheten är hans tes.
I en sammanfattning analyserar professor Peter Seipel, ordförande i IT-kommissionens Rättsliga observatorium, de bådas synpunkter om integriteten i Cyberrymden. Någon risk för att Sverige blir en datafrizon ser han inte, men väl att de båda kombattanternas oförenliga synsätt kan ge underlag för en reviderad princip om ”informerat samtycke” och nykonstruktioner på ett viktigt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport118.pdf

Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Teldok Rapport nr 120

Rapporten beskriver, inte minst i många intervjuer med tidiga användare och aktörer, en verklighet som nu på allvar börjar tränga in i de svenska hushållen.
Utvecklingen är snabb och tycks hela tiden accelerera. Med flera Internet-anslutna datorer i våra hem, växande datamognad och ett allt större utbud av varor och tjänster som bjuds ut över nätet kan näthandeln mycket väl explodera ett stycke in på det nya millenniet.
När de svenska hushållen upptäcker fördelarna med att handla på nätet innebär detta ett markant trendbrott i handelns utveckling. Gamla konkurrensfördelar kan bli till nackdelar. Både grossist- och detaljistrollen förändras. ”Gränssnittet” mellan tillverkare och konsumenter befolkas av både nya och nygamla handelsmän. Till detta kommer en rad nya aktörer, ”intermediärer”, som ser en chans när handeln blir gränslös i en alldeles ny mening.
Men historien manar till försiktighet när det gäller att döma ut ”det gamla”. Paradoxalt nog är det kanske först av allt ”moderniteter” som stormarknader och supermarkets som får stryka på foten när allt fler använder datorn snarare än bilen för att göra sina inköp. Butiken på hörnet eller ståndet på torget kan mycket väl visa sig ha betydligt större överlevnadsförmåga. Så innebär kanske millennieskiftet att närbutiker och ”nätbutiker” finner en formel för samexistens, där ”torggubbar” och kvartershandlare, ”intermediärer” och elektroniska handelsmän sida vid sida förser oss med de varor och tjänster vi behöver.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport120.pdf

Elektronisk handel. Status och trender. Teldok Rapport nr 121

En av de starkaste trenderna inom IT-området just nu är elektronisk handel. Med elektronisk handel öppnas dörrarna mot nya marknader för de företag som lär sig bemästra tekniken – och som förstår att elektronisk handel handlar mer om affärsutveckling och organisationsförändring än om datorer, programvaror och nätverk.
Den elektroniska handel som det i allmänhet talas mest om är den som vänder sig till privatpersoner. Betydligt mer omfattande och avgörande för många företag är den elektroniska handel som sker mellan företagen, ”business to business”.
I rapporten beskrivs utvecklingen av den elektroniska handeln i näringslivet. Perspektivet är idag och tre år framåt. Rapportens första delen redovisar de trender som finns på området. I den andra delen redovisas svar från en enkät som besvarats av ca 40 svenska företag som arbetar med elektronisk handel.
Trots att användarföretagen bland de intervjuade (26 företag) har ca hälften av sin affärskommunikation i elektronisk form och 57% har en webb-sajt, är det bara 10% som visar sina produktkataloger på webben – och inget företag av dessa ganska avancerade låter sina kunder beställa elektroniskt från företagets webb-sajt. (Men det gör TELDOK: beställ Rapport 121 här!)

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport121.pdf

Vill du bli nådd? För och emot att vara ständigt inkopplad. Teldok Via 31

Vill du bli nådd? Av epost, av mobiltelefonsamtal och ett överflöd av budskap på Internet? Hur klarar du dina relationer och ditt arbete när du kommunicerar alltmer elektroniskt?
Dessa frågor tas upp i Vill du bli nådd – för och emot att vara ständigt uppkopplad. Tre forskare diskuterar vad informationstekniken innebär för människor och deras kommunikation. Finns det risk för överbelastning av information? Kräver epost en annorlunda discplin, s k nätetikett? Fattar vi bättre beslut med de nya verktygens hjälp? Är verktygen anpassade till människan? Uppstår det klyftor mellan dem som har och dem som inte har tillgång till den nya tekniken?
Yvonne Waern är professor i psykologi vid Linköpings Universitet Tema Kommunikation, där hon forskar kring hur människor kan samarbeta med hjälp av informationstekniken. Nils-Erik Gustafsson är anställd inom IT-industrin och bevakar där att man tar hänsyn till mänskliga faktorer när man skapar nya tekniska system. Olle Bälter forskar och undervisar på Kungliga Tekniska Högskolan och han har studerat hur människor använder epost.
Per Gustafsson, som sammanställt forskarnas synpunkter, är psykolog och vetenskapsjournalist verksam bland annat vid Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Han har specialiserat sig på frågor som rör samspelet mellan teknik, människa och samhälle.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via31.pdf

IT i skolan. Vision och verklighet. Teldok Rapport nr 126

Många är övertygade om att IT kommer att spela en väsentlig roll i våra skolor och för det grundläggande lärandet. Stora förhoppningar, och stora resurser, knyts till användningen av IT i skolan.

TELDOK har tidigare gett sig ut i klassrummen bland elever och lärare för att beskriva IT-vardagen och vad som krävs för att åstadkomma bra IT-satsningar i skolan. Idag handlar frågorna inte om att lära ut IT utan om tekniken som en drivkraft i den allmänna skolutvecklingen.

Rapporten undersöker hur visionerna om IT som ett verktyg för den nya undervisningen tagit form i verkligheten: Hur har de politiska visionerna omsatts praktiskt i skolan? Har förhoppningarna om IT som en revolutionär kraft infriats? Kan investeringar i IT räknas hem i tider av kommunal åtstramning?

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport126.pdf

IT-ism. Informationstekniken som vision och verklighet. Teldok Via nr 32

Någonstans mellan stora löften om informationsteknikens betydelse och många människors egna erfarenhet av att använda tekniken finns en besvärande diskrepans mellan vision och verklighet, säger författarna till Via 32.
Denna diskrepans har med tiden blivit alltmer besvärande för författarna och deras kollegor i MITS-gruppen (Människa, IT, samhälle – en forskargrupp vid Linköpings universitet). ”Upptäckten” av diskrepansen är i och för sig inte speciellt märkvärdig. Tvärtom förnimmer många, som följer nyheter och debatt och har egna erfarenheter av IT-användning, skillnaden mellan andras visioner och den egna praktiken.
De föreställningar om informationsteknikens betydelse som utvecklas hos opionsbildare, i massmedier och bland allmänheten ger författarna beteckningen IT-ism. Med IT-ism avses de löften och föreställningar, den retorik, som omger IT och som betonar teknikens samhällsförändrande kraft. Det är viktigt att uppmärksamma tre centrala faktorer i ett sammanhang: för det första IT-ismen, för det andra praktiska tillämpningar och för det tredje själva tekniken. berika studiet av IT-ismens innehåll å ena sidan och olika fallstudier å andra sidan. Ett sådant program kan möjliggöra närmare studier av samspelet mellan IT-ism, IT samt den praktik där individer konfronteras med både löftena och tekniken – och deras egna framgångar och tillkortakommanden. Genom att förstå diskrepansen och mekanismerna bakom den kan vi förhoppningsvis bättre tolka samtidens färd in i framtiden…

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via32.pdf