Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.
Avsändare: Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.
Datumstämpel: Juni 1988
Innehåll: Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen – Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen Bull-Honeywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.
Metod: Rapporförfattarna står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som grund, dels för subjektiva intryck – redovisade separat.
Avsändare: Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.
Mottagare: Främst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad.
Grad av analys: Något varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion.
Täckning: Minitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar; i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet.
Datumstämpel: Resan gjord i oktober 1987
Nyhetsvärde: Minitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck.
Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.
Metod: Författaren har genom regelbundna besök både ”hos” experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.
Avsändare: Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.
Mottagare: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinforma- tionsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.
Grad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt, flera resonerande och grundligt underbyggda steg.
Täckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Därutöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.
Datumstämpel: Oktober 1988
Nyhetsvärde: I analys och sammanställning.
Innehåll: Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om ”service management” kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig – främst kommunal – service. Medborgare ses i rollerna som klient, part (i t.ex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan ”kortslutas” eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som – medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.
Rapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, t.ex. den om ”Medborgarkontor”. Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA, Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet, teknik och yrkesroll/kompetens.
Metod: En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.
Avsändare: Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet, och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.
Mottagare: Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.
Grad av analys: Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.
Täckning: God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.
Datumstämpel: Juni 1988
Nyhetsvärde: Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.