Kina är en framtida stormakt på IT-området.
I Kina finns redan 200 miljoner mobilkunder. China Mobile, med 140 miljoner abonnenter, är världens största mobiloperatör. Kinesiska tillverkare väntas svara för minst en tredjedel av världens mobiltelefonproduktion. Stora delar av de japanska företagens tillverkning av digitalkameror sker redan i Kina – både för den japanska marknaden och för att möta efterfrågan inifrån Kina.
Hur påverkar utvecklingen oss? Om detta handlar Kina störst på mobiltelefoni – konsekvenser för omvärlden av Jon Sigurdson, professor och Director för ”East Asia Science & Technology and Culture Programme” vid Handelshögskolan i Stockholm. I maj 2002 arrangerade Jon Sigurdson konferensen Mobility & Mobiles in China.
Kina störst på mobiltelefoni utges av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2006. Rapporten (150:–) kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.
Tag Archives: mobiltelefoni
Tyskland och användningen av Internet. Teldok Rapport nr 145
Vidgas ”den digitala klyftan”?
Eller kommer de grupper – och länder – som ligger efter när det gäller IT-tillgång att komma ifatt de tidiga användarna?
Och vad påverkar IT-utvecklingen i ett land?
Tyskland och användningen av Internet visar hur användningen av Internet (och mobiltelefoni) utvecklats i Tyskland utifrån ett antal aktuella faktorer som politik, reglering, utbildning och företagande.
I rapporten jämförs med situationen i Sverige – som ligger före, men hur länge? Tyngdpunkten ligger på att beskriva den tyska situationen och använda uppgifter om Sverige där så anses relevant för att belysa skillnaderna.
I Tyskland betonar man oftare behovet av snabba anslutningar för att få fler användare. Ökningstakten av antalet anslutna och användningen kan accelerera först när fler ”snabba” och ”enkla” anslutningsalternativ erbjuds, t ex Internetanslutning via kabel-TV.
I Tyskland har det aldrig existerat Kompis-datorer eller andra satsningar på datorer i skolan. Där Sverige haft en lång period för omställningen, ska Tyskland ställa om utbildningsväsendet på mycket kort tid. Under de närmaste åren kommer däremot de stora tyska koncernerna att satsa stort på IT för att effektivisera sin verksamhet.
Tyskland och användningen av Internet – en jämförelse med Sverige är den tolfte rapporten som publiceras i programmet Telematik 2004. Rapporten har författats av Magnus Brattgård och Lars Truedsson.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.
Så byggdes en världsindustri. Entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Teldok Rapport Via nr 28
Bengt Mölleryd (som också skrivit TELDOK-Info 14: Mobila telekommunikationer – en handbok) är författare till Via TELDOK 28: Så byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Boken bygger på Bengt Mölleryds licentiatavhandling från Handelshögskolan i Stockholm.
” Det är ingen överdrift att påstå att mobiltelefonin givit upphov till en enorm marknad i Sverige, och att mobiltelefoni utvecklats till att bli en av de viktigaste sektorerna i svenskt näringsliv. Tidningarna är dagligen fyllda med annonser för mobiltelefoner och artiklar om mobiltelefoni. Hur kan det komma sig att Sverige hamnat i täten av mobiltelefoniutvecklingen? Vad ligger bakom att flera svenska företag blivit ledande inom mobiltelefonibranschen? Och varför har just Sverige störst spridning av mobiltelefoner? ”
Internetanvändningen i Sveriges befolkning. Teldok Rapport nr 115
TELDOK Rapport 115: Internetanvändningen i Sveriges befolkning har skrivits för TELDOK av Torsten Österman och Joachim Timander, FSI, som genomfört och redovisar unika mätningar under lång tid av svenskarnas teknikintresse och teknikinnehav, sedan ett par år också ”surfande” och ”mejlande”.
Torsten Österman och Joachim Timander skriver bl a (det fetstilta har markerats av TELDOK):
FSI:s databank har genom … kontinuerliga mätningar kunnat förses med uppgifter om användningen av Internet i stort sett ända från dess begynnelse. I diagrammet ser vi att andelen Internet-användare (surfar eller använder e-post) är blygsamma 2–3% av befolkningen i början av 1995. Utvecklingen har därefter varit tämligen snabb och i slutet av 1996 har andelen användare ökat till över var tionde invånare. Detta innebär att en ökning med över 500% ägt rum sedan mätningarnas början.
… Det var i april/maj 1995 drygt 150 000 personer som regelbundet använde sig av Internet. Denna siffra är i mars 1997 ca 800 000. Det finns inga tecken på att utvecklingen skulle vika av i dagsläget.
… Exakt hur många Internetanvändare det finns idag vet vi inte riktigt. Detta beror bl a på att det är en smula oklart vad som skall menas med ”användare”. Att ha prövat Internet någon gång, kanske i samband med att en god vän demonstrerat det för en, skulle de flesta nog inte tycka var riktigt tillräckligt för att vara en ”användare”. Någon form av regelbundenhet måste nog till för att en användare skall anses vara definierad.
… Våren 1997 finner vi … att andelen Internetanvändare knappast kan anses högre än omkring 25–30% för befolkningen i åldrarna 16–79 år. Andelen som använder Internet minst några gånger per vecka närmar sig 15%.
… Ytterligare ca tio procent uppger att de har planer på eller direkt räknar med att faktiskt bli anslutna till Internet inom en nära framtid. Andelen användare är betydligt större än andelen med egna Internet-abonnemang. Våren 1997 uppger mer än var tionde i åldrarna 16–79 år att ett sådant abonnemang finns i deras hushåll. Hösten 1996 var motsvarande andel knappt 7%. Därutöver har många tillgång till Internet på sin arbetsplats. Abonnemangen tillväxer stadigt och antalet användare per abonnemang är flera. En allt tätare telefontrafik är alltså inte svår att förutse.
I sammanhanget kan noteras att av dem som ännu inte själva använder Internet regelbundet, uppger 8% att det i hushållet och 18% att det på arbetet finns någon annan som använder Internet. Med ledning av dessa och andra uppgifter kan konstateras att 36% av dem i åldrarna 16–79 år lever i en tillvaro med regelbundna Internetanvändare – antingen genom att de själva, någon i deras hushåll eller bland arbetskamraterna regelbundet använder Internet. Ungefär hälften av dem som uppger att de använder Internet ”mer sällan” rapporterar att någon i deras omedelbara närhet (hushåll, arbete) är regelbunden användare.