För den som fäster vikt vid integritetsskydd – möjligheten att värna en personlig sfär, att söka information i diskreta former och att sprida kunskaper eller åsikter anonymt – ter sig framtidsutsikterna mörka”, skriver frilansjournalisten Anders R Olsson, författare till den nya rapporten Efter 11 september 2001: – Kan Storebror hejdas?
Rapporten har tillkommit i ljuset av den internationella utvecklingen efter den ödesdigra 11 september. Av kända skäl har samhällets behov av skydd mot våld och terror kommit i förgrunden, och frågorna kommit att få räckvidd långt utanför nationella gränser.
Efter 11 september 2001 utges av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2006; boken (150:–) kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.
Category Archives: Olsson Anders R.
Privatliv & Internet. Som olja och vatten? Teldok Rapport nr 134
Ju mer vi använder Internet desto fler uppgifter om oss hamnar ”där ute” på nätet. Det gäller innehållet i våra e-brev och namnen på mottagarna, liksom uppgifter om vilka webbsidor vi tittar på – avslöjande allt möjligt från fritidsintressen till politiska åsikter eller sexuella preferenser. Våra möjligheter att kontrollera vad som händer med uppgifterna är försvinnande små.
Privatliv & Internet – som olja och vatten? behandlar problemen med att skydda den personliga integriteten i IT-samhället. Den beskriver riskerna och diskuterar möjligheterna att värna privatlivet med juridiska, tekniska och praktiska metoder.
Privatliv & Internet – som olja och vatten? har skrivits av journalisten och författaren Anders R Olsson som länge intresserat sig för frågor om demokrati, personlig integritet och medborgerliga rättigheter. (VINNOVA (f d KFB) och TELDOK har tidigare (i programmet Telematik 2001) gett ut Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden? där Anders R Olsson deltar.)
Privatliv & Internet – som olja och vatten? är den fjärde utgåvan i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.
Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden? Teldok Rapport nr 118
Hur påverkar Internet, Cyberrymden och elektroniken de grundläggande frågorna om integritetsskydd, yttrandefrihet och demokrati? I denna skrift diskuteras detta mot bakgrund av vår offentlighetsprincip och den pågående IT-utvecklingen.
Bör det även i framtiden i Sverige vara möjligt att med stöd av offentlighetsprincipen skapa personprofiler om oss, en möjlighet som saknar motstycke i övriga Europa eller USA – eller skall medborgarna ges större inflytande över sina personuppgifter?
Hovrättsrådet Krister Thelin, som redigerat rapporten, hävdar i skriften att IT-utvecklingen och Internet tvingar fram ett omtänkande där fokus sätts på den enskilde som ägare av informationen om sig och sitt. Hans tes är att den nuvarande ordningen skapar ”genomskinliga” medborgare. I USA diskuteras risken för de dataspår som följer i kölvatttnet på ökad elektronisk handel, men i Sverige ”äger” myndigheterna omfattande information om oss och kan – med stöd av offentlighetsprincipen – också sälja den.
Journalisten och författaren Anders R Olsson bemöter tesen och dömer ut den. Han försvarar den nuvarande ordningen och vill istället peka på de hot som biobanker, satellitövervakning, trafikstyrningssystem och polisiära databaser utgör. Den omfattande persondatamängden och möjligheten för alla till insyn med stöd av offentlighetsprincipen, oberoende av om den enskilde vill det eller inte, är för honom en integrerad del av vår välfärdsstat. Ökad ”äganderätt” och krav på samtycke skulle inte bara förstärka nuvarande maktstrukturer utan också vara katastrofal för yttrandefriheten och rättssäkerheten är hans tes.
I en sammanfattning analyserar professor Peter Seipel, ordförande i IT-kommissionens Rättsliga observatorium, de bådas synpunkter om integriteten i Cyberrymden. Någon risk för att Sverige blir en datafrizon ser han inte, men väl att de båda kombattanternas oförenliga synsätt kan ge underlag för en reviderad princip om ”informerat samtycke” och nykonstruktioner på ett viktigt område.