OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem. Teldok Via nr 1

Innehåll: OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet. Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.
Avsändare: Victor J Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.

Målgrupp: Den som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI.

Grad av analys: Ingen (därav ”Via TELDOK”).

Datumstämpel: Seminarium oktober 1986.

Nyhetsvärde: Ett visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via1.pdf

Att söka i databaser. Teldok Info nr 4

Innehåll: Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databaser: sådana för bibliografier, fakta, fulltext, tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt – med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.
Metod: Lättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning.

Avsändare: Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.

Mottagare: Den som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt, men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt.

Grad av analys: Mer en ”kort introduktion” än analys av problem, för- och nackdelar etc.

Täckning: Ingen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren.

Datumstämpel: Mars 1987

Nyhetsvärde: Inget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info4.pdf

Management, usage and effects of Office Automation. Teldok Ref.dok. G

Innehåll: I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter – litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bl.a. konferenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som ”typfall”, och det gäller förväntade vinster generellt, vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp, till exempel), tillgänglighetens betydelse (”vad betyder avståndet till närmaste terminal?”) och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är grunden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.
Avsändare: Forskare i Kalifornien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA.

Mottagare: Alla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltså få litteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering.

Grad av analys: Man accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat).

Täckning: Man har sökt forskningen i USA en bit in på 1986.

Datumstämpel: April 1987. Referenser t.om. 1986.

Nyhetsvärde: En unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentg.pdf

Informationsteknologi. Informationsteknologiska begrepp. Teldok Via nr 5

Innehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras.
Metod: Kompilat, d.v.s. kunskapsöversikt där källor kring den tekniska utvecklingen kombineras med sådana som handlar mänsklig kommunikation.

Avsändare: Åke Forsström, Lena Hansén och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet.

Mottagare: Alla som behöver en begreppskatalog samt särskilt de som är intresserade av samband mellan mänsklig, organisatorisk och teknisk kommunikation.

Grad av analys: Man har sökt koppla samman och bringa reda i olika begrepp samt kombinera teknik, organisation och regionala aspekter.

Täckning: Den snabb- och lättlästa översiktens, d.v.s. med nödvändighet relativt ytlig.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Framförallt kopplingen mänsklig-organisatorisk-teknisk kommunikation.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via5.pdf

Tillverkning i kunskapssamhället. Teldok Info nr 6

Innehåll: Sverige är på väg in i ett informationssamhälle, karakteriserat bl.a. av en stor tjänstesektor, f.n. ca 22 procents industrisysselsättning och stor exportandel för industriproduktionen. Tillverkningen datoriseras nu, med början i produktutvecklingen, med CAD, datorstödd konstruktion för bättre kvalitet och snabbare utveckling, för kostnadsbesparing och för större möjligheter att ersätta fysisk provning med simulering.
Nästa steg är datorstödd tillverkning eller CAM, där CAD-resultaten styr produktionen. Efter hand integreras också lagerhantering, ekonomisk redovisning och fakturering. Även säljarbete och kunder engageras, liksom underleverantörer. Fabriken blir en enda maskin, en FMS-anläggning (flexible manufacturing system). Allt detta kräver kommunikation. Internt, mellan funktioner och avdelningar, externt till kunder och underleverantörer. Men också till kunskapskällor och konsulter. ”Tillbehör” till produkter och system i form av databaser om hållfasthet, slittålighet, materialfakta m.m. blir konkurrensmedel, eftersom kunderna har egna CAD-system.
Kommunikationen kräver standardisering, så att olika maskiner, datorer och databaser kan ”tala med varandra”. GM har lanserat en standard MAP, Manufacturing Automation Protocol, i Europa arbetar bilindustrin med Odette, och med Multi Dokument System har kanske första steget tagits mot en ”blankett” som kan datoriseras och gå till alla tull- och andra myndigheter.
Metod: Systematisk kunskapsöversikt. Den insiktsfulle utredarens sammanfattning, med rader av konkreta exempel.

Avsändare: Eric Giertz, tekn dr, konsult med eget företag.

Mottagare: Den som behöver en överblick över aktuella utvecklingstendenser vad gäller teknik för industriproduktion, främst verkstadsindustri.

Grad av analys: Häftet är översiktligt och överskådligt och kan gå in på konsekvenser endast i generella ordalag.

Täckning: Täcker främst verkstadsindustri, i mindre grad processindustri.

Datumstämpel: Oktober 1987

Nyhetsvärde: Översikten, helheten, lättillgängligheten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info6.pdf

Telekommunikationer i Älvsborgs län. Teldok Via nr 4

Innehåll: En granskning av kommunikationernas betydelse för ett tvärsnitt av näringsliv och förvaltning i Älvsborgs län, närmare bestämt Nobelplast, Volvo, Ellos, Luna, Sparbank Väst och Landstinget. För samtliga dessa verksamheter spelar telekommunikationen en nyckelroll och alla utnyttjar datorer och datakommunikation, flertalet elektroniska meddelanden.
Fallstudier har utförts mot bakgrund av en beskrivning av informationsteknikens utveckling i allmänhet och teleteknikens effekter på varu- och tjänsteproduktion samt -distribution i synnerhet. När planerna för telenätets utveckling i länet jämförs med de studerade organisationernas aktiviteter och behov visar det sig att teleutvecklingen tycks svara mot behoven, även om det inte alldeles saknar problem.
Metod: Fallstudier d.v.s. granskning av kommunikationsvolymer och -praxis i de sex verksamheterna samt intervjuer och jämförelser med tekniska data, analyser och framskrivningar.

Avsändare: Åke Forsström, Lena Hansén och Sten Lorentzon är forskare vid Kulturgeografi, Göteborgs Universitet. De har haft stöd av en referensgrupp, kunnig om länets näringsstruktur.

Mottagare: De som är intresserade av informationteknikens framtida påverkan på konkurrenskraft, näringslivsutveckling och regional balans, särskilt vad gäller teleanknutna system.

Grad av analys: Man har gått in i och detaljstuderat de sex organisationernas beteende och behov och ställt resultaten mot framtida teknisk och volymmässig utveckling.

Täckning: Avsikten är att de sex aktiviteterna skall vara representativa för länet. Mindre företag saknas liksom t. ex. försäkringsbolag.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Fallstudierna.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via4.pdf

Arbete vid bildskärm. Teldok Ref.dok. H

Innehåll: Mitt i en intensiv svensk kontrovers om riskerna med bildskärmsarbete, betingad av terminalernas elektromagnetiska fält, ägde en internationell konferens rum i Sverige. Av 300 bidrag i 60 sessioner redovisas här i bearbetad och vald form de som handlar om arbetshygien – effekter av de nämnda fälten, arbetsställning, bildkvalitet, organisation och arbetsplats samt växelverkan människa-dator. Rapporten redovisar forskarnas ännu trevande resultat: man kan mäta magnetfält, man kan avläsa effekter, men är de signifikanta och hur ser orsakssambanden ut? Magnetfält eller stress? Fosterskador och hudcancer: är det olika för olika bildskärmar? Beträffande arbetsställning, tangentbord och skärmens lutning finns säkrare resultat. Ett särskilt avsnitt behandlar utvecklingen på bildskärmsområdet, från krav över utvecklingen i Japan till prov med ergonomi hos platta skärmar.
Metod: Urval av inlägg vid konferensen, korta referat och viss sammanbindande text och analyser kring referaten.

Avsändare: Yngve Hamnerius, kvalificerad bildskärmsforskare vid Chalmers Tekniska Högskola.

Mottagare: Forskare som arbetar med ”dataplatsergonomi”; personer med intresse och ansvar för utformning av ”dataarbetsplatser”.

Grad av analys: Ligger främst i urvalet av material från konferensen; sakliga referat har eftersträvats. Flera föredrag innehöll dock analys och rekommendationer eller krav, tex vid konferensens inledning och när temat var bildskärmsarbetsplatser.

Täckning: Konferensen hade god täckning av området som dock är ofullständigt utforskat och i snabb förändring. Urvalet samvetsgrant och representativt.

Datumstämpel: Konferens maj 1986.

Nyhetsvärde: Värdet ligger i att en specialisternas konferens och dokumentation kondenserats, översatts till svenska och till begripligt språk.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumenth.pdf

Telematikens Årsbok. Teldok Rapport nr 30

Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar t.ex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken ”Sveriges telematiska konkurrenskraft”. Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik – om den internationella telematiken jämförande sådan – ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.
Mottagare: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematik- utvecklingen.

Avsändare: En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.

Täckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material.

Grad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc lämnas analysen åt läsaren.

Metod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.

Datumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.

Nyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det, internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport30.pdf

Ny Informationsteknologi i Japan. Teldok Rapport nr 28

Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.
Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.

Avsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.

Mottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.

Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.

Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.

Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.

Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport28.pdf

ISDN ur ett användarperspektiv. Teldok Rapport nr 32

Innehåll: Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst, data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt, och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert – för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.
Metod: Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.

Avsändare: Författaren är data-telematikkonsult.

Mottagare: Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning.

Grad av analys: Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.

Täckning: Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).

Datumstämpel: December 1987

Nyhetsvärde: Helhetsbilden av ”vad man bör göra åt ISDN i nuläget”. Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport32.pdf