IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige. Teldok Rapport nr 113

”I den föreliggande rapporten är fokus på tjänsterna, inte på organisationsformen. Carl-Öije har därför gjort en bred genomgång av användning av nät och databaser i Sverige. Detta tilldrar sig stort intresse i många sammanhang, bl a i regeringskansliet, IT-kommissionen, Toppledarforum och de kommuner, landsting och statliga myndigheter där man numera kommit igång att ge elektronisk service. Även Riksdagen har i slutet av 1996 inlett en omfattande distribution av samhällsinformation, men det behandlas inte i Carl-Öijes rapport.
En av Carl-Öijes slutsatser är något alarmerande. Trots alla ambitioner och möjligheter är det en mycket liten andel allmänt samhällsintresserade som utnyttjar de interaktiva möjligheterna. Han räknar med att 1 500 personer vid sidan om partimedlemmar är med i partiernas BBS-er. Han räknar också med att Internet kommer att kommersialiseras alltmer de kommande åren, och det behövs ”demokratiska frizoner” på Internet i Sverige, där samhällsinformationen och samhällsdebatten kan hållas igång, utanför den dominerande kommersiella delen. … Om vi inte lyckas skapa dessa möjligheter, säger Carl-Öije, kommer nätanvändningen att bidra ytterligare till uppdelning i A- och B-lag i samhället.
Allt fler människor har nu möjlighet att använda datanäten, både hemma och på jobbet. Läs Carl-Öije Segerlunds rapport, leta upp sidorna på Internet och i BBS-er, och studera själv hur denna teknik kan användas för samhällsservice, demokrati och folkbildning. Visst har det gått fort på de två–tre år, innan vilka nästan inget av detta fanns!”

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport113.pdf

IT-visions at work. Teldok Rapport nr 111

IT—Visions at work is the English-language version of TELDOK Rapport 111: IT-visioner i verkligheten, authored by Ms Inger Stjernqvist of Asterisk* Information (voice: +46 8 441 0463 , FAX +46 8 651 9091), documenting some twenty selected Demotel projects, run by Telia Promotor and partners in Swedish industry to showcase how IT can be put to productive use. (Demotel projects rely on available technology but involve new types of applications.)
Mirroring the breadth of the Demotel applications, the report is broadly based and covers several technologies as well as industries. The most interesting aspect of technological development, the author argues, probably is how the use of IT develops, rather than the technology in itself.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport111e.pdf

IT-visioner i verkligheten. Teldok Rapport nr 111

”De ca 20 Demotelprojekt som ligger till grund för rapporten förankrar ett antal IT-visioner i en verklighet som präglas av vitt skilda verksamheter inom helt olika företag, organisationer och branscher. En del av projekten är helt och hållet genomförda, medan andra är på väg att förverkligas. Samtliga bygger på IT-lösningar som är kommersiellt tillgängliga. Oavsett vilket utvecklingsstadium varje enskilt projekt befinner sig i, är det helheten när det gäller problem och behov, lösningar och möjligheter som diskuteras i rapporten. Det dagsaktuella projektläget lämnas oftast åt sidan, eftersom sådan information snabbt kan bli inaktuell.
… de behov som speglas är långt i från alltid branschspecifika, om man ser lite under ytan. Än mindre är IT-lösningarna branschspecifika. Därför är rapporten … upplagd som en essäsamling med idédiskussioner kring ett antal teman, som de flesta företag och organisationer kan ha behov av att begrunda:

  • Företag och organisationer i nätverk
  • Distansarbete och mobilitet
  • Service och kundstöd
  • Elektroniska marknadsplatser och interaktivt säljstöd
  • Interaktiva, individuella massmedier
  • Kompetensutveckling och utbildning”

TELDOK Rapport 111: IT-visioner i verkligheten är en bred rapport. Den handlar inte om en viss typ av bransch/ verksamhet, en viss typ av företag eller en viss typ av IT-lösningar. Den speglar helt enkelt Demotelprogrammets bredd.
Inom Demotelprogrammet utvecklar Telia IT-lösningar tillsammans med kunder och andra intressenter. Projekten inom Demotel bygger främst på teknik som redan är kommersiellt tillgänglig, men där det finns behov av att utveckla fler eller nya användningsområden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport111.pdf

IT-Reflexer av det mänskliga. Teldok Via 29

Innehåll: En bred beskrivning av hur IT ger nya infallsvinklar på människans sätt att tänka, ställer frågor kring vad intelligens, liv och kreativitet egentligen är samt hur vi kan se utvecklingen av nya intellektuella tekniker. Vidare ingår mer näraliggande skildringar av hur ekonomiska villkor och strukturer liksom mer allmänna politiska sådana tycks påverkas av IT-utvecklingen.

Metod: Omfattande litteraturstudier.

Avsändare: Bengt-Arne Vedin är verksam inom framtidsstudier, innovationsforskning och IT, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.

Mottagare: Den som vill får idéer, kanske till debatt och forskning, om de vidare innebörderna av IT.

Grad av analys: Så långt dagens kunskapsläge tillåter vilket innebär ett antal öppna frågor, t ex kring framtida elektroniska marknader.

Täckning: Täcker ett stort fält och är därmed inte alltid så djupgående eller detaljinriktad.

Datumstämpel: December 1997.

Nyhetsvärde: Ovanlig sammanställning just genom sin bredd.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via29.pdf

Den valbara tekniken. Teldok Rapport nr 112

”Någon gång i slutet av 1800-talet, hävdar Michael Piore och Charles Sabel, träffade vi ett val. Hantverkets skräddarsydda produkter började försvinna för att ersättas av massproducerade. En massproduktion som gav låga priser som var en förutsättning för masskonsumtion.
Vem träffade detta val? Naturligtvis ingen enskild person eller organisation. Det var en sammanhängande mekanism, en utveckling där ekonomi, beteenden, teknisk uppfinningsrikedom på något sätt var kopplade till varandra.
Så fick vi Taylorism och Fordism: löpande band för att kunna producera ännu billigare, standardisering av komponenter för att det inte skulle behövas någon hantverksmässig anpassning från det ena producerade exemplaret till det andra. Dessa exemplar blev också lika, standardiserade. Så fick vi inlärningskurvor, F W Taylors ”one best solution”, en enda rätt lösning, tekniskt och ekonomiskt, och vi fick storskalighetens ekonomi.”

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport112.pdf

Internetanvändningen i Sveriges befolkning. Teldok Rapport nr 115

TELDOK Rapport 115: Internetanvändningen i Sveriges befolkning har skrivits för TELDOK av Torsten Österman och Joachim Timander, FSI, som genomfört och redovisar unika mätningar under lång tid av svenskarnas teknikintresse och teknikinnehav, sedan ett par år också ”surfande” och ”mejlande”.
Torsten Österman och Joachim Timander skriver bl a (det fetstilta har markerats av TELDOK):
FSI:s databank har genom … kontinuerliga mätningar kunnat förses med uppgifter om användningen av Internet i stort sett ända från dess begynnelse. I diagrammet ser vi att andelen Internet-användare (surfar eller använder e-post) är blygsamma 2–3% av befolkningen i början av 1995. Utvecklingen har därefter varit tämligen snabb och i slutet av 1996 har andelen användare ökat till över var tionde invånare. Detta innebär att en ökning med över 500% ägt rum sedan mätningarnas början.
… Det var i april/maj 1995 drygt 150 000 personer som regelbundet använde sig av Internet. Denna siffra är i mars 1997 ca 800 000. Det finns inga tecken på att utvecklingen skulle vika av i dagsläget.
… Exakt hur många Internetanvändare det finns idag vet vi inte riktigt. Detta beror bl a på att det är en smula oklart vad som skall menas med ”användare”. Att ha prövat Internet någon gång, kanske i samband med att en god vän demonstrerat det för en, skulle de flesta nog inte tycka var riktigt tillräckligt för att vara en ”användare”. Någon form av regelbundenhet måste nog till för att en användare skall anses vara definierad.
… Våren 1997 finner vi … att andelen Internetanvändare knappast kan anses högre än omkring 25–30% för befolkningen i åldrarna 16–79 år. Andelen som använder Internet minst några gånger per vecka närmar sig 15%.
… Ytterligare ca tio procent uppger att de har planer på eller direkt räknar med att faktiskt bli anslutna till Internet inom en nära framtid. Andelen användare är betydligt större än andelen med egna Internet-abonnemang. Våren 1997 uppger mer än var tionde i åldrarna 16–79 år att ett sådant abonnemang finns i deras hushåll. Hösten 1996 var motsvarande andel knappt 7%. Därutöver har många tillgång till Internet på sin arbetsplats. Abonnemangen tillväxer stadigt och antalet användare per abonnemang är flera. En allt tätare telefontrafik är alltså inte svår att förutse.
I sammanhanget kan noteras att av dem som ännu inte själva använder Internet regelbundet, uppger 8% att det i hushållet och 18% att det på arbetet finns någon annan som använder Internet. Med ledning av dessa och andra uppgifter kan konstateras att 36% av dem i åldrarna 16–79 år lever i en tillvaro med regelbundna Internetanvändare – antingen genom att de själva, någon i deras hushåll eller bland arbetskamraterna regelbundet använder Internet. Ungefär hälften av dem som uppger att de använder Internet ”mer sällan” rapporterar att någon i deras omedelbara närhet (hushåll, arbete) är regelbunden användare.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport115.pdf

Smarta kort. Den smartaste lösningen. Teldok Info nr 17

TELDOK-Info 17: Smarta kort – den smartaste lösningen? är en lättläst översikt baserad på intervjuer och materialinsamling gjord av frilansjournalisten Ulla-Karin Höynä i Stockholm. (En del av hennes slutsatser och beskrivningar har tidigare publicerats i Dagens Nyheter.)
Smarta kort är en fransk uppfinning. De största kortföretagen är också koncentrerade till Frankrike. Roland Moreno, det smarta kortets upphovsman, tänkte sig säkrare bankkort när han tog patent på smarta kort för 23 år sedan. Men den första och största tillämpningen var telefonkorten, som började säljas 1985 i Frankrike.
I såväl Frankrike som Tyskland uppgår försäljningen av smarta telefonkort till ca 120 miljoner varje år. I världen finns också 30 miljoner GSM-telefoner med varsitt smart kort. Bankkorten är den näst största tillämpningen; och om några år har förmodligen alla bankkort ett chip.
Smarta kort – också kallade ”aktiva kort” – innehåller förstås ”intelligens”, närmare bestämt i form av ett chip och en mikroprocessor. Mikroprocessorn gör att man kan programmera kortet; processorns minneskapacitet avgör hur många applikationer som får plats. Det smarta kortets minne nås bara av mikroprocessorn och detta ger hög säkerhet.
Det smarta kortet går att programmera med ett antal uppgifter så att det kan utföra olika operationer. Det kan till exempel fungera som: en elektronisk portmonnä, buss- eller flygbiljett, ett hälsokort med olika medicinska uppgifter, ett elektroniskt ID-kort, ett smart bankkort, ett telefonkort, ett tjänstekort, för att samla lojalitetspoäng… De flesta smarta kort är personliga, dvs de måste ”personaliseras” och används med PIN-koder, utom de elektroniska portmonnäerna och telefonkorten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info17.pdf

IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv. Teldok Rapport nr 117

Hur blir människans situation i den framtida IT-världen? Vilka alternativ finns och vilka olika vägar kan utvecklingen komma att ta? Vad kan – och behöver – göras för att länka utvecklingen i rätta fåror?. Detta var några av de frågor som ett antal experter diskuterade i i rundabordssamtal under ledning av professor Lennart Lennerlöf. Samtalet har sedan resulterat i skriften IT i arbetsliv och samhälle, vilken presenterades i ett seminarium den 21 januari.
Under rubriken Telematik 2001 tar VINNOVA (f d KFB) och Teldok upp frågor som rör vårt framtida IT-samhälle. I ett antal skrifter pekar experter på de förändringar som kan väntas för hushållen och näringslivet i den framtida IT-användningen. Vid ett seminarium den 21 januari 1998 presenterade professor Lennart Lennerlöf rapporten IT i arbetsliv och samhälle. Urban Karlström, VINNOVA (f d KFB)s generaldirektör och Bertil Thorngren, ordförande i TELDOK Redaktionskomtté redogjorde för programmet Telematik 2001.
Skriften IT i arbetsliv och samhälle är frukten av ett rundabordssamtal som leddes av professor Lennart Lennerlöf och där deltagarna alla var personer med kvalificerad erfarenhet av framtidsinriktad forskning och utveckling. Skriften tar upp frågor som: Hur blir människornas situation i den framtida IT-världen? Vilka är möjligheterna att våra efterlevande får uppleva en skön, ny värld – och vilka är riskerna för motsatsen? Och vad kan göras – av oss, av våra politiker och andra beslutsfattare, av alla berörda – för att länka utvecklingen i rätt riktning?
Programmet Telematik 2001, som också presenterades vid seminariet, har tillkommit för studier av tidiga användare och användningsområden som redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot informations- och kunskapssamhället. Inom programmet pågår dels projekt som rör IT och hushållen respektive IT i näringslivet, dels projekt som dokumenterar diskussioner ”för och emot informationssamhället” i lättillgängliga skrifter. Totalt ett dussin rapporter eller småskrifter förväntas bli utgivna under åren 1997–1998.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport117.pdf

Singapore-livet på den intelligenta ön. Teldok Rapport nr 114

TELDOK Rapport 114: Singapore – livet på den intelligenta ön är en reserapport redigerad av frilansjournalisten Lars Malmström, Byline AB (tel 08 660 0722 ). (Lasse redigerar bl a IMITs kvartalsblad Management of Technology, vilket skickas till alla TELDOKs 5 000 adressater.)
TELDOK genomförde en resa till stadsstaten Singapore i slutet av november 1996 för att studera framväxten och betydelsen av de satsningar på breddad användning av informationsteknik som görs på ”den intelligenta ön”. Detta är den rapport som dokumenterar resan, med beskrivningar av de olika studieobjekten (några också i grannlandet Malaysia) och med resedeltagarnas intryck och reflektioner.
Varför Singapore? Den intelligenta ön, är ett internationellt uppmärksammat exempel på planerad, visionerad och nästan frambesvärjd IT-användning. Hela samhället har omvandlats så kraftfullt under de senaste decennierna att Singapore för länge sedan passerat länderna i Gamla världen ifråga om materiell levnadsstandard; och nu har turen kommit till satsningar på informationsteknik. Singapores ledare och myndigheter har talat om att planera och investera fram en enhetlig och integrerad IT-kultur, IT-kunnig arbetskraft, sofistikerad telekommunikationsmiljö och i övrigt en infrastruktur som är anpassad till nationell informationspolicy.
Mot denna bakgrund är det förstås naturligt att TELDOK ville få en möjlighet att studera, på ort och ställe, och rapportera hur realistiska och hur uppfyllda Singapores målsättningar för IT-satsningarna förefaller vara. Ambitionen med TELDOKs resa var att ta reda på

  • Vilka konkreta resultat/effekter vill man uppnå med hjälp av IT?
  • Vilka resultat har man uppnått under den inledande fyraårsperioden relativt de uppställda målen?
  • Vad har IT-satsningarna inneburit i praktiken för kommunikation, handel, transport och finans?
  • Vad har IT-satsningarna inneburit för den offentliga sektorn: i administrationen, i utbildningsväsendet?
  • Har livet förändrats för den enskilde medborgaren?
  • Vad kan vi i Sverige lära av Singapore?

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport114.pdf

Så byggdes en världsindustri. Entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Teldok Rapport Via nr 28

Bengt Mölleryd (som också skrivit TELDOK-Info 14: Mobila telekommunikationer – en handbok) är författare till Via TELDOK 28: Så byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Boken bygger på Bengt Mölleryds licentiatavhandling från Handelshögskolan i Stockholm.

” Det är ingen överdrift att påstå att mobiltelefonin givit upphov till en enorm marknad i Sverige, och att mobiltelefoni utvecklats till att bli en av de viktigaste sektorerna i svenskt näringsliv. Tidningarna är dagligen fyllda med annonser för mobiltelefoner och artiklar om mobiltelefoni. Hur kan det komma sig att Sverige hamnat i täten av mobiltelefoniutvecklingen? Vad ligger bakom att flera svenska företag blivit ledande inom mobiltelefonibranschen? Och varför har just Sverige störst spridning av mobiltelefoner? ”

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via28.pdf