Företagande i informationsteknologi. Erfarenheter från fyra fall: Telebild, Trans Net, Minitel och Tele Guide. Teldok Rapport nr 98

Innehåll: Beskriver och söker analysera författarens erfarenheter från fyra fall av datakommunikationssystem med ambitioner till bred spridning. Bland dessa är franska Minitel som tjänat som förebild för Telebild och TeleGuide. Det fjärde fallet är Trans Net.
Metod: I tre av fallen har författaren varit aktivt verksam i de projekt där man sökt lansera system och tjänster. Metoden är alltså deltagande observation. Ansatsen är därutöver att med verktyg från organisationsforskningen söka tolka och dra slutsatser av utvecklingen i de olika projekten.

Avsändare: Göran Asplund är ekonomie doktor i organisationslära, både forskare och företagare.

Mottagare: Dels den som är intresserad specifikt av datakommunikation med sikte på att etablera mer allmänna tjänster, dels den som vill få en bild av villkoren för entreprenörskap inom informationsteknik.

Grad av analys: Författaren har uppenbarligen grundliga insikter i detalj av tre av projekten eftersom han varit med om att leda dem. Priset kan vara svårigheten att se samma projekt ”utifrån”. Analysen utgår från en hel mängd infallsvinklar.

Täckning: Uppenbarligen fyra fall men när det gäller just den allmänna typ av service det handlar om är fallsamlingen i hög grad representativ samtidigt som den ger ett utsnitt över tiden och därmed utvecklingen.

Datumstämpel: Analysen slutförd i maj 1995.

Nyhetsvärde: En verklig insiders detaljerade rapportering.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport98.pdf

Omsorg med IT på äldre dar. Teldok Rapport nr 102

Innehåll: Alltför ofta har det visat sig inte bara poänglöst utan t o m förödande att införa IT i existerande organisationer och arbetsformer, ett resultat som lett till fokus på en nyutvecklad metod ”processen i fokus”, business process reengineering eller BPR, där man i stället börjar med att genomlysa vilka arbetsprocesser som utförs för att nå visa effekter och mål – arbetsprocesser i stället för organisatoriska enheter hamnar i fokus. Personal inom fyra kommuner har här deltagit i arbetsseminarier och bidragit med sin djupa praktiska kunskap från äldreomsorgen för att identifiera och beskriva processer och sedan förbättra dessa. Om man börjar med de tekniska möjligheterna utvecklas efter hand också en rad krav som skall ställas på IT.
Metod: Man har systematiskt kartlagt arbetssättet för BPR, i projektet tillrättalagd för ändamålet ”äldreomsorg”, och sedan nedtecknat problem och lösningsförslag samt diskussionsfrågor under arbetet.

Avsändare: Karl-Erik Andersson är IT-strateg i Svenska Kommunförbundet med bred erfarenhet av kommunernas IT-behov och Leif Ortman är processkonsult hos Direkt Concept AB.

Mottagare: I första hand intressenter i olika slag av vård, i andra hand en bredare krets av personer engagerade i offentlig verksamhet och i service över huvud taget, i tredje hand även den som har behov av att se hur den relativt färska metoden BPR, processen i fokus, kan modifieras och tillämpas.

Grad av analys: Går alltså fram till förverkligande av ett förändringsarbete. De långsiktigare effekterna är förstås svåra att se liksom vad olika alternativa uppläggningar kunnat ge.

Täckning: Man har identifierat ett relativt stort antal processer. Dessas antal samt det faktum att det handlar om fyra i och för sig relativt varierade kommuner i sydost-Sverige (Ronneby, Mörbylånga, Kalmar och Karlskrona) gör naturligtvis att det finns begränsningar i resultatens räckvidd.

Datumstämpel: Arbetet genomfört i huvudsak 1994-95, rapport hösten 1995.

Nyhetsvärde: Den första rejäla svenska rapporten med inriktning på offentlig sektor kring en ny och omdiskuterad arbetsmetod.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport102.pdf

Den grafiska branschens utveckling mot digital kommunikation. Teldok Rapport nr 99

Innehåll: En serie reportage från företag som arbetar med olika aspekter av digital produktion av trycksaker, vilket inte enbart är tryckerier utan också till exempel företag som erbjuder digitala bilder. Innehållet handlar alltså om behandling av såväl bilder som text samt naturligtvis om hur dessa bearbetas och hanteras liksom om kommunikation, specifikt ISDN.
Metod: Grundliga ”fallstudier” i form av reportage från sex företag med stor spännvidd vad gäller aktiviteter. Det handlar om en digital bildbas i Kiruna, med ursprung i satellitbilder; fotodatabasen PhotoImaging; Reprostugan, ett företag för digitaliserad färgläggning av tecknade serier; ett repro- och ett reklamföretag i samverkan, Grafia och Connexion; ytterligare ett reproföretag, Scannrepro; samt tryckeriet Halls.

Avsändare: Bertil Håkansson är internationellt verksam journalist med inriktning på den informationstekniska utvecklingen.

Mottagare: Den grafiska branschen och i medier verksamma, i vid mening.

Grad av analys: I huvudsak diskussion kring de sex beskrivna företagen samt en grundlig granskning av problem och möjligheter med ISDN.

Täckning: Uppenbarligen något begränsad genom valet av sex företag men dessa erbjuder tillsammans en stor och allsidig spännvidd.

Datumstämpel: Reportagen slutförda i början av 1995.

Nyhetsvärde: Det breda greppet över en grafisk bransch i snabb omvandling samt närbilden av ISDN.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport99.pdf

20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden. Teldok Rapport nr 101

Innehåll: En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet – inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även ”på jobbet”. Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.
Metod: De tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc.

Avsändare: Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.

Mottagare: Dels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden.

Grad av analys: Grundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden.

Täckning: Koncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsbild, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995.

Datumstämpel: Material insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år.

Nyhetsvärde: Det omfattande och allsidiga materialet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport101.pdf

IT i skolan. Teldok Rapport 100

Innehåll: En allsidig och djupgående bild av vad som sker med IT i det svenska allmänna skolsystemet, dels ambitioner och planer, dels konkreta satsningar. Utblickar mot Danmark och Storbritannien samt internationella ”lärandekedjor” finns också med.
Metod: Omsorgsfullt studium av skriftligt material i form av planer, rapporter, tidskriftsartiklar etc samt besök vid och reportage från mellan tio och tjugo praktiska försök och installationer.

Avsändare: Lars Bolander är konsult med inriktning mot ”Interaktiva System” och med erfarenheter från pegagogik och skolvärld.

Mottagare: Alla med intresse av IT för undervisning, dels i skolan, dels med inriktning mot det ”livslånga lärandet”.

Grad av analys: Systematisk genomgång av kritiska frågor och villkor för framgång.

Täckning: Alla aktuella svenska dokument och programförklaringar med inriktning på skolan; en historisk tillbakablick; en genomgång av hela den kända variationsbredden av pågående svenska praktiska satsningar

Datumstämpel: Rapporten färdig i juli 1995.

Nyhetsvärde: En aktuell, täckande och positivt kritisk genomgång av ett centralt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport100.pdf

20 seconds to work. Home-based telework. Teldok Report nr 101

Contents: A comprehensive description of telework framework, conditions, and actual practice, concentrating on home-based telework, not as overtime, not even for those working from home exclusively, but when there is also a ”workplace at work” while telework still occupies a substantial part of the week. The ”practice” consists of ten individuals and their families, representing employees of corporations as well as in the public sector. ”Comprehensive” stands for a primer on definitions; facts and figures as to what is known of particular Swedish preconditions and the potential and actual volume of telework in Sweden and in the world; down-to-earth problems and challenges; start-up issues; laws, labor market agreements, and telework related forecasts. A detailed economic analysis is provided, and the teleworking Swedish Minister of Labor has submitted to a thorough interview.

Method: Those ten teleworking individuals and their families were interviewed. A voluminous background material has been compiled, including laws and regulations, experience reports, studies and discussions as told directly by experts and decision-makers as well as in written or printed reports, research studies, statistics, etc.

Author: Lennart Forsebäck is a consultant and author specializing in flexible work.

Target group: Individuals considering switching to telework; those who already have done so and feel like requiring a larger perspective and supplementary information; companies and organizations with similar needs.

Depth of analysis: A thorough and comprehensive analysis based on actual practice as well as theoretical considerations.

Coverage: Focus is on Sweden. Since information technology changes so rapidly, that which was however correct and comprehensive when the report was finalized in 1995 may have to be amended if features are heavily dependent on technology, tools, and costs changing later than that.

Date: Material compiled in 1995, the report finalized in August of that year.

Novelty value: The comprehensive coverage.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport101e.pdf

Lär vid din läst. Teldok Rapport nr 103

Innehåll: En serie djupintervjuer med pionjärer och praktiker inom distansutbildning där senast tillgängliga dator- och teleteknik utnyttjas, där tekniken i själva verket ofta framförallt är program, både i meningen sådana som styr tekniken och sådana som direkt påverkar den uppläggning och det innehåll som betingar själva undervisningen. Utbildningssituationerna kan beskrivas som brevkurser; som förlängda klassrum eller som levande böcker se även under ”Täckning” nedan.
Metod: Djupgående och allsidiga intervjuer med utbildningsinstitutioner och olika användare, elever, kunder som de vänder sig till.

Avsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning på praktisk tillämpning av data- och teleteknik, med en passion för utbildningsfrågor och med ett förflutet som flitig TELDOK-författare.

Mottagare: Alla med intresse för det senaste inom distansutbildning.

Grad av analys: I huvudsak begränsad till de kvalificerade utbildarnas erfarenheter och slutsatser. Det finns här även en del referenser och citat som syftar på olika kvantitativa undersökningar.

Täckning: Omfattar metoder för att länka samman lärare och elever på flera platser och med möjlighet till interaktion. Interaktionen kan vara antingen samtidig eller också utan krav på samtidighet. ”Brevkurser” med datorn tillåter oberoende av både tid och rum, ”det förlängda klassrummet” arbetar utspritt med samtidighet och ”den levande boken” innebär ett multimedialt lärpaket, ibland som ett inslag i vanlig lärarledd utbildning, ibland där det finns en relation mästare-lärling i själva arbetssituationen.

Datumstämpel: Intervjuerna genomförda i huvudsak 1995, rapporten klar hösten samma år.

Nyhetsvärde: Aktualiteten i de färska reportagen från ett område i snabb förändring.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport103.pdf

Elektroniska marknader – dagligvara och vision. Teldok Info nr 15

Innehåll: Beskriver marknaders funktionssätt och med utgångspunkt från denna beskrivning vad man bör kunna vänta sig av olika elektroniska marknadsfunktioner, såsom informationsöverföring, avtalsslutande och betalning. Ger ett stort antal exempel från mycket skiftande typer av produkter och tjänster liksom olika typer av nät, såsom sådana för EDI, olika börser, CompuServe – och så, förstås, Internet.
Metod: Översikten baseras på ett omfattande skriftligt bakgrundsmaterial i form av böcker och tidskrifter, elektroniska meddelanden, intervjuer och egna praktiska försök på t ex CompuServe.

Avsändare: Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare med inriktning mot IT och framtidsstudier. Han förestår Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer och är ledamot av TELDOKs redaktionskommitté.

Mottagare: Den som vill ha en överblick över den i och för sig snabba utvecklingen vad gäller elektroniska marknader – en utveckling som ännu dock till sin totala volym är mer omtalad än faktisk (undantagandes vissa uppenbara och stora elektroniska marknader såsom aktie-, valuta- och optionsbörser).

Grad av analys: Beskriver översiktligt de olika möjligheter och problem som identifierats. Ger några praktiska exempel på transaktioner.

Täckning: Beskriver de 1995-96 i användning och diskussion viktigaste yttringarna av idén om elektroniska marknader.

Datumstämpel: Slutmanus lämnat i mitten av december 1995.

Nyhetsvärde: Som andra TELDOK Info skall värdet ligga i det lättillgängliga översikten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info15.pdf

Informationstekniken nu, då, sedan. Teldok Via nr 25

Innehåll: Rapport från ett dagslångt seminarium med åtta talare kring IT historiskt, nu och i framtiden. Hur kan vi förstå denna teknik, vem skapar den och kan vi förutse dess utveckling? Vad finns att lära av historien? Ställer IT genom sin utvecklingstakt speciella krav och problem eller är detta en chimär? En paradox är att utvecklingen först i själva verket tar längre tid än man tror och besvikelsen därmed sedan leder till en alltför pessimistisk syn. Vilka individer är det som skapar framtiden inom IT och vilka värderingar och drivkrafter påverkar dem?
Metod: Forskare, debattörer och analytiker som beskriver resultat av egna studier eller självupplevda utvecklingsskeenden. Rapporten presenterar inte inläggen ett och ett för sig utan redaktören har klippt samman de olika talarnas inlägg efter ett antal teman: historia, nutid, framtid, problem med att skriva historien, problem med att förutse framtiden, vad driver de individer som står för IT-utvecklingen?

Avsändare: Paul Saffo är framtidsanalytiker vid kaliforniska Institute for the Future, Stig Hagström universitetskansler och medskapare till IT först på Uppsala Universitet, senare vid det berömda Xerox PARC, Rune Pettersson utbildningschef vid Ellemtel, tidigare mediautvecklare vid Esselte samt knuten som gästforskare till svenska och amerikanska högskolor, Michael Lindgren har doktorerat på den svenska 1800-talsdatorn, tillverkad av far och son Scheutz, Madeleine von Heland är konstvetare och framtidsanalytiker, Bo Göranzon forskare kring det praktiska intellektet, Mattias Söderhielm nybliven civilingenjör och datorveteran som studerat i Silicon Valley och kommersialiseringen av Internet, Eric Dyring forskningspopularisator, tidigare museichef, fotograf och geokosmofysiker.

Mottagare: Alla som är interesserade av att granska och diskutera vilka krafter som styr IT-utvecklingen.

Grad av analys: Varierar naturligen, grundlig t ex i Lindgrens beskrivning av Scheutz-maskinens utveckling, Söderhielms analys av olika hacker-generationer och Saffos exemplifiering av hur fel prognoser i allmänhet slår.

Täckning: Mer av historiskt långa svep och analys av utvecklingskrafter än av långsiktiga framtidsprognoser eller studier av förutsättningarna för att skriva IT-historia.

Datumstämpel: Seminarium 25 oktober 1994 på Tekniska Museet i Stockholm, arrangerat av Museets forskningsnämnd som ett led i IVAs IT-festival, rapporten utgiven i juni 1995.

Nyhetsvärde: Unik rapport vad gäller bredd på infallsvinklarna och talarnas bakgrund.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via25.pdf

55 Rapporter från Teldok 1991-1995. Teldok Ref.dok. L

Innehåll: Korta beskrivningar av innehållet i 55 av TELDOKs skrifter.
Metod: Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sänsare etc.

Avsändare: Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.

Mottagare: Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.

Grad av analys: Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.

Täckning: 55 rapporter från TELDOK utgivna mellan 1991 och mitten av 1995.

Datumstämpel: Utgiven oktober 1995.

Nyhetsvärde: Samlad katalog.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentl.pdf